Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer och blir nu 1860-1920.

ArkivDigitals största och mest populära personregister, Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer. Nu har det utökats med tjugo år så att det istället omfattar 1860–1920.

– Registret var redan tidigare Sveriges i särklass största personregister med 47 miljoner poster, nu tillkommer ytterligare 26 miljoner poster och har tagits fram i samarbete med MyHeritage säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital. Det gör registret förstås ännu mer användbart för släktforskare. Också personer som försvunnit på 1860- och 1870-talet kan nu enkelt spåras.

Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat många gånger i sitt liv, kan finnas med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till originalkällan. Du klickar på länken och vips hittar du din släkting i den aktuella volymen! Smidigare kan det knappast bli!

Registret Sveriges befolkning 1860–1920 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Sveriges befolkning 1860–1920 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om namnet är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges. Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i husförhörslängden.

Husförhörslängden var under 1800-talet folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböckerna (födelse-, vigsel- och dödböcker samt in och utflyttningslängder) sammanställdes. Husförhörslängder fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad. Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Sveriges befolkning 1860–1920. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

ArkivDigital

Svenskar i USA 1940

Databasen är ett utdrag ur den Amerikanska folkräkningen 1940 (US Census 1940). Folkräkningen gjordes per den 1 april 1940 och utdraget är alla de personer som uppges vara födda i Sverige, (cirka 447 000 personer). Förutom uppgifter om namn, ålder, civilstånd så finns det så klart uppgifter om var personen bodde 1940. Det finns även information om var personen bodde den 1 april 1935.

För att använda registret krävs programvaran ArkivDigital 2.0 och att man har ett Allt-i-ett abonnemang.

Hur du hittar registret:

  • Logga in i ArkivDigital 2.0
  • Välj Register, Personsök i register
  • Välj registret Svenskar i USA 1940 i fältet Registerkälla
  • Skriv in uppgifter om den sökta personen i fältet Registersök, såsom namn, ortsnamn, ålder etc

Personsök i 1940 1Exemplet nedan visar en sökning på John Arvidson i Illinois.Personsök i 1940 2I registret finns en länkning till bilden för Folkräkningen som registret bygger på.Personsök i 1940 3Svenskar i USA 1940 (USA) IL:26 (1940-1940) bild 2820 (AID: v834697.b2820) Länk

I Allt-i-ett abonnemanget ingår även registren Befolkningen i Sverige 1880-1920 samt Sveriges befolkning 1950 och 1960.

Just nu kan du köpa ett Allt-i-ett abonnemang för 1560 kr (ordinarie pris 1795 kr). Erbjudandet gäller till och med tisdagen den 30 augusti 2016. För att köpa ett abonnemang, klicka här.

ArkivDigital

Tips för Malmöforskning

Malmö Sankt Johannes AID v103493.b10Att forska i städerna efter personer är lite annorlunda mot att släktforska på landsbygden. I städerna är det fler som bor, det är tjockare (och flera) böcker att leta igenom och det kan finnas flera olika församlingar. Lägg där till att prästerna oftast har egna förkortningar som det kräver lite god fantasi eller erfarenhet att tyda. Av någon anledning verkar de som bor i städerna dessutom flytta oftare. När det gäller Malmö finns ett par bra hjälpmedel i letandet.

Församlingar
Till att börja med kan det vara bra att känna till när de olika församlingarna fanns. Ursprungligen fanns bara en församling och den heter Sankt Petri. 1683 bildas Caroli församling och den fanns till 1948. Garnisonsförsamlingens kyrkoböcker börjar 1710 och finns kvar till 1927 då man lägger ner Kronprinsens Husarregemente. Sankt Pauli församling kommer till 1884 och Sankt Johannes 1906. Utöver dessa finns Hospitalsförsamlingen (1786-1928) och Slottsförsamlingen (1745-1879). I mitten av 1900-talet bildas flera nya församlingar, men dem lämnar vi för denna gång.

Namnregister
På 1800-talet finns det bra namnregister till husförhörslängder, födda, vigda och döda. Leta i listan över volymer efter de som har volymtyp Register. Klicka på en volym för att läsa vad den innehåller i informationsfältet ovanför. Tänk på att kolla på första sidan i volymen. Där står om man har gjort några omnumreringar av volymerna efter att registret gjordes. I registret hänvisar man till årtal:sida eller volym:sida beroende på vilket register det är.

Topografiska register (kvartersregister)
Det finns även topografiska register tillgängliga i ArkivDigital online. I dessa kan man lätt se vilken volym ett visst kvarter finns ett visst årtal. I listan över volymer heter dessa TopReg:1 för respektive församling i Malmö.

Malmö_Sankt_Petri_TopReg1

Malmö Sankt Petri TopReg:1 (1816-1991) Bild 1090 (AID: v328074.b1090, NAD: SE/MSA/00619)

I födelseboken 1935 står t.ex. att en familj bodde i kvarteret Rådjuret 4 sidan 280. I det topografiska registret för Sankt Petri församling hittar man enkelt att kvarteret Rådjuret 1935 finns i volym AIIa:138 och på sidan 280 hittar man familjen.

En fråga som kommer ganska ofta är hur man hittar var ett visst kvarter ligger. Malmö stad har på sin hemsida en bra kartfunktion, www.malmo.se/karta. Skriv in kvartersnamnet uppe till vänster i sökrutan. Nu visas på kartan var kvarteret ligger. Man kan även klicka sig vidare och välja ”Bo & bygga” till höger. Därefter klicka i rutan för kvarter. Nu visas alla kvarteren på kartan.

Niklas Hertzman