Komplettering i Befolkningen i Sverige 1860-1930

Befolkningen i Sverige 1860-1930 är ArkivDigitals i särklass största personregister. Registret, som baseras på husförhörslängder och församlingsböcker från den aktuella perioden, har precis utökats med närmare 3,7 miljoner nya poster. Det totala antalet poster uppgår nu till drygt 88 miljoner.

Sökning i registret Befolkningen i Sverige 1860-1930
Posterna som har lagts till syftar till att täppa igen en del luckor som tidigare har funnits i materialet. Om du tidigare har sökt efter en person, men inte kunnat hitta denne, kan det alltså nu vara en god idé att göra ett nytt försök.

En utförligare presentation av registret finns på denna sidan:
https://www.arkivdigital.se/online/register/befolkningen-i-sverige

För att kunna ta del av registret krävs Allt-i-ett abonnemang.

ArkivDigital

Kungen slår svenskt rekord

Carl XVI Gustaf passerar idag ett rekord och är nu den kung i Sverige som suttit längst på tronen. Hela 44 år och 223 dagar har det blivit. Tidigare rekordinnehavare var Magnus Eriksson som regerade på 1300-talet mellan åren 1319 och 1364, allt enligt Kungahusets egen hemsida: Sveriges Kungahus

I ArkivDigital finns bl.a. följande uppgift om Carl Gustaf Folke Hubertus i mantalslängden från 1951. Denna mantalslängd ligger till grund för vårt register Befolkningen i Sverige 1950. Bilderna är inte tillgängliga i ArkivDigital, men för att fira kungen och hans rekord bjuder vi på denna bild på en del av de som var skrivna på det Kungliga Slottet i Stockholm.

Källa: Stockholms stads uppbördsväsen DVa 1951:1 (Nikolai församling)

På rad 6 hittar vi Carl Gustaf Folke Hubertus, född 30 april 1946. Vi passar på att förutom säga grattis till rekordet även att gratulera på födelsedagen.

ArkivDigital

Över 100 miljoner registerposter!

Nu har ArkivDigital passerat ännu en milstolpe; över 100 miljoner registerposter finns nu sökbara hos oss! Sedan årsskiftet har 13 miljoner registerposter tillförts, vilket innebär att det totala antalet registerposter har ökat från 88 miljoner till 101 miljoner.

Det ökade antalet poster kan härledas till tre stycken satsningar:

  • Befolkningen i Sverige 1860-1920 har utökats med åren 1921-1930, och därmed också bytt namn till Befolkningen i Sverige 1860-1930. Se tidigare inlägg.
  • Bouppteckningsregistret har fyllts på med poster från Göteborg och Bohus, Värmlands och Älvsborgs län. Se tidigare inlägg.
  • Födelse-, vigsel- och dödregistren har fyllts på med registerposter från Nyköping med omnejd. Se tidigare inlägg.

Sökning i Bouppteckningsregistret

Fördelningen av registerposterna ser ut så här (avrundade siffror):

Sveriges befolkning 1950: 7 miljoner poster
Sveriges befolkning 1960: 7,5 miljoner poster
Befolkningen i Sverige 1860-1930: 84 miljoner poster
Bouppteckningsregister: 1 miljon poster
Svenskar i USA 1940: 500 000 poster
Porträttsamling: 100 000 poster
Födda, del av Södermanland: 300 000 poster
Vigda, del av Södermanland: 100 000 poster
Döda, del av Södermanland: 200 000 poster

Sveriges befolkning 1950 är tillgänglig för alla abonnenter. För att kunna ta del av övriga register krävs ett Allt-i-ett abonnemang. Flera av registren är endast tillgängliga i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se/

ArkivDigital

Glad Påsk!

Just nu kan du köpa Allt-i-ett årsabonnemang för 1560 kr, ordinarie pris 1795 kr.

Du som har ett Basabonnemang vet väl om att du kan uppgradera till Allt-i-ett för bara 1 kr per dag?
Om du har mindre än 6 månader kvar på ditt Basabonnemang behöver du köpa till ett Allt-i-ett årsabonnemang.

Med Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till samtliga arkivhandlingar och alla våra register.

  • Flygbilder över hus och gårdar
  • Sveriges befolkning 1950 och 1960
  • Befolkningen i Sverige 1860-1930, ett digitalt personregister till husförhörslängderna och församlingsböckerna.
  • Svenskar i USA 1940, utdrag ur den Amerikanska folkräkningen 1940
  • Bouppteckningsregister
  • Porträttsamling från Stockholmsateljéerna Jaeger, Bergne och Welinder från 1920-talet och framåt.

Observera att du behöver använda webbversionen för att söka i våra register.

Erbjudandet gäller till och med tisdagen den 3 april, 2018.
Ta del av påskerbjudandet här!

Vi önskar er alla en riktigt Glad Påsk!

ArkivDigital

Ytterligare församlingar i sörmländskt personregister

För några veckor sedan berättade vi om vårt växande personregister till födelse-, vigsel- och dödböcker från Södermanland. Vi nämnde då, (se tidigare inlägg) att registret var på gång att utökas med församlingarna Svärta, Sättersta, Torsåker, Trosa landsförsamling, Trosa stadsförsamling, Tuna, Tunaberg, Tystberga, Vagnhärad, Vrena och Västerljung. Vi kan nu meddela att registerposterna även för dessa församlingar är publicerade.

Bildmontage: sökning i personregister Döda, del av Södermanland
Födelse-, vigsel- och dödregistren för Södermanland omfattar nu ett femtiotal församlingar. Detaljerad information angående vad som är sökbart finns på dessa sidor:

Födelseregister: https://www.arkivdigital.se/online/register/fodelseregister
Vigselregister: https://www.arkivdigital.se/online/register/vigselregister
Dödregister: https://www.arkivdigital.se/online/register/dodregister

För att kunna ta del av registren krävs ett Allt-i-ett abonnemang. Registren är endast tillgängliga i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se

ArkivDigital

Tre ingångsvärden för att börja släktforska

När jag blev nyfiken på släktforskning för över 30 år sedan och ställde frågan ”Hur släktforskar man” fick jag svaret ”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…” Jo tack tänkte jag då, men ju mer jag tänker på svaret desto mer förstår jag det. Har man väl lärt sig principen så brukar man ganska snabbt komma underfund om hur man skall göra, i alla fall i de vanliga kyrkböckerna.

Jag fick också ett mer ingående svar (även om det var kortare). Du behöver tre ingångsvärden. Ett namn, ett datum och en plats.

Ett namn – vilken person letar jag efter.
Ett datum – när personen föddes, gifte sig eller dog.
En plats – var detta skedde.

Helst skall det vara en person som föddes för mer än 70 år sedan för då är det lättare att direkt komma in i kyrkböckerna. Detta med tanke på att det är 70 års sekretess på handlingarna.

Har jag dessa tre ingångsvärden kan jag hitta in i kyrkböckerna. Kyrkböckerna skrev prästerna för att ”hålla koll” på befolkningen, de som bodde i församlingen. Han skrev födelseboken kronologiskt med uppgifter om alla barnen som föddes. Här hittar jag också uppgifter om föräldrarnas namn och var de bor. Detta ger mig ledtrådar för att leta vidare i andra handlingar. På samma sätt skrev prästen vigselbok och dödbok över de som gifter sig och dör i församlingen. Sedan skriver han den bästa av alla böcker, den som kallas husförhörslängd eller församlingsbok (den byter namn i slutet av 1800-talet). I denna hittar man by för by, gård för gård uppgifter om alla som bodde där. I husförhörslängden hittar jag nya ingångsvärden, pappans namn, födelsedatum och födelseplats och mammans namn, födelsedatum och födelseplats. Detta ger ingång till en ny födelsebok o.s.v.

Förstår man bara detta kommer man snabbt in i släktforskningens magiska värld och man hittar uppgifter om sina förfäder och släktingar.

Exempel på en födelsebok från Fryele. Här hittar jag Selma Elisabets födelse den 15/1 1905. Uppgifter om vad mamman och pappan heter och var de bor. Dessutom en sidhänvisning till husförhörslängden.

På sidan 324 i församlingsboken hittar man familjen och nya uppgifter om mamman och pappans namn, födelsedatum och födelseplats.

Om man saknar någon eller några av de tre grundläggande uppgifterna kan man med hjälp av registret Sveriges befolkning 1950 söka efter en person och där hitta uppgifterna. Detta register ingår i alla abonnemang på ArkivDigital. Om man köper Allt-i-ett abonnemanget ingår även Sveriges befolkning 1960 och Befolkningen i Sverige 1860-1930. Dessa register underlättar letandet i kyrkböckerna och ger sökingångar.

En sökning på Selma Elisabeth Fryele i Sveriges befolkning 1950.

”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Äldre fastighetsaffärer i Stockholm

För den som är intresserad av gårdars och fastigheters historia är uppbuds- och lagfartsprotokollen av högsta intresse. De förvaras i härads- och rådhusrätternas arkiv och innehåller uppgifter om köp och försäljning av fast egendom.

Nyligen har ArkivDigital digitaliserat uppbuds- och lagfartsprotokollen för Stockholms stad från äldsta tid (1679) till och med 1809, inalles 52 volymer. Det är ett arkivmaterial som ger värdefull information om alla fastigheter och inte så sällan också pusselbitar som kan vara värdefulla i släktforskningen. Men framför allt hjälper protokollen till att ge en bättre bild av våra förfäders liv, i detta fall bättre uppgifter om var och hur de bodde.

Uppbuds- och lagfartsprotokollen är inte helt enkla att hitta i eftersom de är förda i kronologisk ordning. Man måste alltså veta när en fastighet bytte ägare för att någorlunda enkelt återfinna den i protokollet. Och inte ens det hjälper alltid eftersom det kunde dröja många år innan en fastighetsaffär anmäldes till tingsrätten för uppbud.


Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 2920 (AID: v678886.b2920, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Men just för Stockholm är det mycket enklare. Stockholms stadsarkiv har registrerat protokollen och lagt ut registerkorten på sin hemsida under namnet »Fastighetsregister 1675–1875» (i registret finns dessutom hänvisningar till en del andra källor som mantalslängder och bouppteckningar).

Registret är inte uppställt efter personnamn utan efter kvarter och gårdar. För att kunna hitta sina släktingars fastighetsaffärer behöver man alltså veta var i Stockholm de ägde gårdar eller stenhus. Den källa som avslöjar detta är bouppteckningarna, som också finns tillgängliga i ArkivDigital (med personregister).

Första steget är alltså att kolla släktingarnas bouppteckningar där deras fastigheter bör nämnas (vanligtvis med kvarter och ibland också gårdsnummer). Gå sedan till Stockholms stadsarkivs register och leta upp kvarteret. Förhoppningsvis finns där registerkort som berättar när släktingarna köpte och sålde den aktuella fastigheten med en hänvisning typ »U.P. 1758:40, 59, 74» (år och sida). Leta sedan upp sidan i uppbuds- och lagfartsprotokollen hos ArkivDigital som finns under arkivbildaren Stockholms magistrat och rådhusrätt.

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 3260 / sid 41 (AID: v678886.b3260.s41, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Det finns sedan goda möjligheter att hitta mer på internet om fastigheten och området där den låg, exempelvis på Stockholms stads webbplats Stockholmskällan. Där finns bland annat gamla kartor och mängder med fotografier som är till hjälp för den som vill få en bättre bild av ett svunnet Stockholm.

ArkivDigital

Tio nya år i ArkivDigitals jätteregister!

Så sent som i höstas växte ArkivDigitals största personregister, Befolkningen i Sverige, med tjugo år, från att omfatta 1880-1920 till 1860-1920. Nu läggs ytterligare ett decennium till så att registret omspänner sjuttio år, ca 1860 till ca 1930.

Befolkningen i Sverige 1860-1930 är Sveriges i särklass största personregister och innehåller nu ca 85 miljoner registerposter hämtade ifrån 30 553 volymer.
Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder och församlingsböcker upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat ofta finns med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till källan. Du klickar på länken och hittar omedelbart din släkting i originalvolymen! Smidigare kan det knappast bli!

Bildmontage: sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1930

Registret Befolkningen i Sverige1860–1930 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett.
I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Befolkningen i Sverige1860–1930 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om personens namn är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges.
Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i originalvolymen.

Husförhörslängden (från omkring år 1900 kallad församlingsbok) var folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböcker (födelse-, vigsel-och dödböcker etc) noterades tillsammans med ytterligare information, exempelvis rörande nattvardsgång och flyttningar inom församlingen.

Längderna fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad.
Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Befolkningen i Sverige 1860–1930. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

I och med uppdateringen av Befolkningen i Sverige fram till 1930 passerar ArkivDigital totalt 100 miljoner registerposter, enkelt tillgängliga för alla med ett Allt-i-ett abonnemang och för det mesta med en länk direkt till originalkällan.

ArkivDigital

Kyrkoboksregister för Stockholms stad

Att forska i större städer kan ofta vara både svårt och tidsödande. För den som forskar i Stockholms stad finns nu ett välkommet tillskott hos ArkivDigital – personregister till många av kyrkoböckerna.

Under hösten har ArkivDigital löpande publicerat avfotograferade kyrkoboksregister för församlingarna i Stockholms stad. Vi har fotograferat register till såväl födelse-, vigsel- och dödböcker som husförhörs- och flyttlängder. Registren återfinns i arkivbildarna för respektive församling (i form av bilder, i nuläget är registren inte digitalt sökbara). Vilka typer av register som finns tillgängliga, samt för vilka år, varierar från församling till församling.

Registren som vi nu har fotograferat av är maskinskrivna och upprättade av Stockholms stadsarkiv. Utöver dessa register finns i många av Stockholmsförsamlingarna även äldre, handskrivna register som har upprättats av respektive församling.

Ett uppslag ur Klara församlings dödboksregister för perioden 1748-1860. Registret är uppställt i alfabetisk ordning, och ger hänvisningar till såväl volym som sidnummer. Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer och blir nu 1860-1920.

ArkivDigitals största och mest populära personregister, Befolkningen i Sverige 1880–1920, växer. Nu har det utökats med tjugo år så att det istället omfattar 1860–1920.

– Registret var redan tidigare Sveriges i särklass största personregister med 47 miljoner poster, nu tillkommer ytterligare 26 miljoner poster och har tagits fram i samarbete med MyHeritage säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital. Det gör registret förstås ännu mer användbart för släktforskare. Också personer som försvunnit på 1860- och 1870-talet kan nu enkelt spåras.

Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat många gånger i sitt liv, kan finnas med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid.

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till originalkällan. Du klickar på länken och vips hittar du din släkting i den aktuella volymen! Smidigare kan det knappast bli!

Registret Sveriges befolkning 1860–1920 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Sveriges befolkning 1860–1920 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”Registersök”.

Om namnet är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges. Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i husförhörslängden.

Husförhörslängden var under 1800-talet folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböckerna (födelse-, vigsel- och dödböcker samt in och utflyttningslängder) sammanställdes. Husförhörslängder fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad. Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Sveriges befolkning 1860–1920. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.

ArkivDigital