Bytinget i Malmö

Bytinget i Malmö A1 1 Bild 1050Bytinget i Malmö A1:1 (1577-1590) Bild 1050 (AID: v442697.b1050, NAD: SE/MSA/00114) Länk.

1658 underskrevs freden mellan Sverige och Danmark i Roskilde. Bland punkterna i fredstraktatet fanns att den tidigare danska befolkningen under en övergångsperiod skulle få behålla bland annat sina tidigare rättegångsordningar. Ända fram till 1683 användes den danska rättegångsordningen och lagen i de nya svenska landskapen.

I de svenska städerna finns två olika domstolar, dels är det den som kallas rådhusrätt och dels den som kallas kämnärsrätt. I Malmö under dansk tid fanns rådhusrätten, men kämnärsrätten kallades då Bytinget. Exakt vilka mål som avgjordes i de olika är svårt att säga, men bytinget/kämnärsrätten var till en viss del underställd rådhusrätten.

Bytinget i Malmö nämns första gången i Valdemar Atterdags privilegiebrev från 1360, Ingen av Malmös ”borghere elles bymen” fick ställas inför rätta någon annan stans än vid ”Malmøe byting”. Bytinget i Malmö har bevarade domböcker 1577-1677.

Renskrift till bilden ovan:
Røde Christiern Jude wor greben vdi ferske gierning, adt hand ihiel stack lille Christiern Wognmand her i Malmø, siden the war adtskild for thed slag, Christiern Wognmand slog hannom wid øygit, och siden stael sig thil och slog hannom ihiel, som Aage Wognmand och Per Gerickssen her inden tinge nu winnedt. Och Christiern Wognmands hustruf loed her wid Aage Wognmand klage ofuer hannom. Thi sagde tingmend, som een part war Suend Nielssen, Per Speger, Olof Slacter och Niels, sagde fornefnde Røde Christiern fra hans hals.

Eller på lite mer modernt tungomål:
Röde Christiern Jude (troligen från Jylland) greps efter en färsk gärning, han hade stuckit ihjäl lille Christiern Vagnman här i Malmö efter att de blev åtskilda efter det slag som Christiern Vagnman slog honom vid ögat. Detta vittnade Åke Vagnman och Per Gerickssen om nu här vid tinget. Christiern Vagnmans hustru lät Åke Vagnman stämma in och klaga på honom. Tingsmännen Sven Nilsson, Per Speger, Olof Slaktare och Nils dömde Röde Christiern från sin hals (d.v.s. att bli halshuggen).

Den äldsta av Malmö bytings domböcker finns renskriven och utgiven:
Malmø Tingbøger 1577-83 og 1588-90. Udgivet ved Leif Ljungberg og Einar Bager i samarbejde med Erik Kroman af Selskabet for udgivelse af kilder til Dansk historie i serien Ældre danske Rådstueprotokoller og Bytingbøger, København 1968.

I ArkivDigital återfinns även handlingar från byting i Laholm, Landskrona, Simrishamns och Ystad. Sökord i ArkivDigital: ”byting”.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Gotlands domböcker tillgängliga för beställning

dombocker Gotland
Nu finns domböcker från Gotlands län tillgängliga för beställning i ArkivDigitals nya tjänst Beställningsfotografering. De arkivbildare som finns tillgängliga för beställning är:

  • Gotlands norra häradsrätt (-1899)
  • Gotlands norra häradsrätt (1900-)
  • Gotlands södra häradsrätt (-1899)
  • Gotlands södra häradsrätt (1900-)
  • Kämnärsrätten i Visby stad
  • Rådhusrätten-Magistraten i Visby stad
  • Tingslaget för Gotlands medeltreding
  • Tingslaget för Gotlands nordertreding
  • Tingslaget för Gotlands sudertreding

Läs vårt tidigare blogginlägg om Beställningsfotografering.

Gå till tjänsten Beställningsfotografering.
Direktlänk till beställningsfotografering för Gotlands län.

ArkivDigital

Domböcker

När man har släktforskat ett tag känner man sina förfäder och släktingar till namn, när de föddes, var de bodde och dog. I kyrkoböckerna hittar man också uppgifter om barn och föräldrar. Men ju mer man tänker på släktingarna desto mer vill man veta om dem. Man vill lära känna dem lite till. Då kan domböckerna vara en bra källa att utforska.

När det finns husförhörslängder är det oftast en liten anteckning i anmärkningskolumnen om ett brott som gör att man blir nyfiken på vad det står om det i domboken. Precis på samma sätt försöker man hitta uppgifter om barnafadern när man har ett barn som är fött utan att föräldrarna är gifta. Om det är tiden innan husförhörslängderna så är det i mångt och mycket domböckerna man som släktforskare får använda för att hitta uppgifter om var personerna bodde och släktskap.

Även om man läser en dombok från pärm till pärm och inte hittar något om den egna släkten får man ändå en bild av vad som händer i bygden där förfäderna bodde. Det kan kanske stå att pigan kastar upp i kyrkan. Ingen av mina släktingar nämns vid namn i domboken, men de har ju säkert upplevt det, då de var på plats i kyrkan när det hände. De börjar tisslas och sladdras i bänkraderna. Är hon gravid, hon som inte är gift ännu..?

Ute på landsbygden håller man tre ting varje år i de så kallade häradsrätterna. Om det händer något allvarligt som inte kan vänta tills nästa ordinarie ting kallar man samman ett extra, urtima ting. Inne i städerna finns det både det som kallas kämnärsrätt och rådhusrätt. Det är svårt att säga exakt, men i kämnärsrätterna tar man upp de lite mindre allvarliga sakerna och de kan skickas vidare till rådhusrätterna för vidare ransakning. I städerna håller man ting mer kontinuerligt än de tre tillfällena varje år på landsbygden. Det finns många andra domstolar, men grunden är häradsrätter, kämnärsrätter och rådhusrätter.

I slutet av domböckerna brukar man hitta det som kallas saköreslängd. Detta är en förteckning över utdömda sakören eller böter. Längden kan fungera som en bra ingång till domböckernas olika paragrafer, men man måste komma ihåg att det bara är ingångar till de brott som har gett just böter som straff.

I domböckerna kan man även hitta uppgifter om köp och sälj av gårdar, uppgifter om vem som har blivit utsedd till förmyndare för omyndiga barn. Någon som begär ett tingsbevis på att man är född i äkta säng (ett krav för att bli hantverkare förr i tiden). Tvister om gränser mellan gårdar. Vittnesmål av en mängd olika slag. Ekonomiska transaktioner som inte fullföljts och mycket mycket mer.

Det är spännande att läsa de gamla handlingarna som ger en liten lucka in i det gamla och hur man hade det, vad man bråkade om. Det kanske till och med står lite svordomar om två personer råkat i luven på varandra. Det kan vara lite ovant att komma in i handstilen, men oftast kan man se namn och orter och hittar man något spännande blir man så klart nyfiken och vill veta vad det handlar om och då försöker man läsa mer.

Om du söker domböcker som ännu inte finns inne i ArkivDigital vill vi tipsa om vår nya tjänst: Beställningsfotografering Domböcker. Läs mer här.
Gå direkt till tjänsten. (www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1940 – statusuppdatering

 

 

 

 

 

 

 

Som vi vid ett flertal tillfällen har berättat om här på bloggen fotograferar ArkivDigital för närvarande bouppteckningarna från perioden 1901-1940 för hela landet. För två län, Gotland och Jämtland, är fotograferingen redan avslutad och materialet tillgängligt online. För övriga län pågår fotograferingen för fullt.

Vi har valt att bedriva fotograferingen av bouppteckningar vid respektive landsarkiv i tioårsetapper. Det innebär att vi först fotograferar perioden 1901-1910, sedan perioden 1911-1920 och så vidare. Vi tänkte här ge en statusuppdatering på hur långt vi hittills har kommit för respektive län.

För ett flertal län arbetar vi med fotografering av den första tidsperioden, det vill säga 1901-1910. Detta gäller följande län: Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro och Östergötland.

När det gäller de sydligaste delarna av landet är bouppteckningarna från Blekinge och Hallands län komplett tillgängliga online till och med år 1920. Malmöhus och Kristianstads län är klara för perioden 1901-1910, men även merparten av bouppteckningarna från perioden 1911-1920 är tillgängliga online.

Från Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Älvsborgs län är i nuläget merparten av bouppteckningarna från perioden 1901-1910 samt cirka hälften av bouppteckningarna från perioden 1911-1920 tillgängliga online. Vi har för dessa län inte haft möjlighet att fotografera bouppteckningarna i helt kronologisk ordning. Det finns luckor här och där som vi kommer täppa till efterhand.

Beträffande Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län är fotograferingen för perioden 1901-1910 avslutad och materialet tillgängligt online. Det saknas dock enstaka volymer som vi inte har tillgång till. Vi har även börjat att lägga ut volymer från åren 1911-1920.

Även för Stockholms län är perioden 1901-1910 klar och för åren 1911-1920 har ett mindre antal volymer än så länge blivit online. Vi har dock valt att till att börja med hoppa över Stockholms stad. Så snart fotograferingen av länet är klar till och med 1940 kommer vi att påbörja fotograferingen av Stockholms stads (rådhusrätts) bouppteckningar.

Fotograferingen av bouppteckningar kommer att fortsätta i rask takt även under 2015 och nyfotograferade volymer kommer att bli tillgängliga online löpande.

Markus Lindström, ArkivDigital

Skeppare och skeppsfolk i Åhus 1748

v230815.b280.s22Som vi tidigare sett i ett annat inlägg här i bloggen, kan man hitta spännande saker bland domstolens inneliggande handlingar. Vi fortsätter att titta i Kristianstads rådhusrätt och magistrats inneliggande handlingar till domböckerna.

Under mitten av 1700-talet finns det inskickade listor på skeppare och skeppsfolk som åkt och kommit till hamnen i Åhus. Ju längre tillbaka i tiden man kommer, desto svårare är det ju att hitta uppgifter om var och när en person föddes. I dessa listor finns det antecknat om födelseort.

”Förteckning ock Underrättelse öfver Afgående och Återkommande Fartyg med deras Skieppare och Skieps Folk, vid Siötulls Cammaren och Lastagie Platsen Åhus under Staden Christianstad för fierde Qvartalet Octobris, Novembris, Decembris månader Åhr 1750.”

Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa 151 (1751-1751) Bild 280 sid 22Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:151 (1751-1751) Bild 280 / sid 22 (AID: v230815.b280.s22, NAD: SE/LLA/10140)

”Skieppet eller Galliotten S:te Johannes, hemma härstädes, bygd af Eek på Cravel, stor 72 swåra Läster, kommen ifrån Amsterdam.
Datum: d.5 october 1750.
Skiepparens namn: Rasmus Nilsson, 41 år gammal, gift, född i Åhus och bor i Åhus.
Styrmannens namn: Lars Biörnsson, 43 år gammal, gift, född i Onsala och bor i Onsala.
Skeppsfolkets namn:
Båtsman Arvid Nyman, 40 år gammal, gift, född i Finland och bor i Åhus.
Matros Jöns Hulte, 44 år gammal, gift, född i Maglehem och bor i Åhus.
Matros Måns Tölle, 34 år gammal, gift, född i Ravlunda och bor i Ravlunda.
Matros Anders Persson, 26 år gammal, gift, född i Vannberga och bor i Vannberga.
Matros Jöns Larsson, 24 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Matros Nils Åström, 20 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Gossen Lars Vram, 25 år gammal ogift, Född i Everöd och bor i Everöd.
Gossen Niclas Malmberg, 15 år gammal, ogift, född i Åhus och bor i Åhus.
Gossen Nils Vesterdal, 17 år gammal, ogift, född i Vram och bor i Vram.”

Noter:

  • Enligt Wikipedia är en svår läst det samma som en skeppsläst, som är ett mått på ett fartygs lastförmåga. Från 1726 motsvarar en svensk skeppsläst 2448 kg. 72 svåra läster blir då strax över 176 ton.
  • Enligt Wikipedia är Kravell en teknik för båtbyggande, där bordläggningsplankorna anbringas mot varandra på högkant, fästa mot spanten. Plankorna ligger alltså inte som vid klinkbyggning omlott. Med kravellbygda skrov får man en slät in- och utsida.

Niklas Hertzman

Guldsmedsämbetet i Kristianstad 1753

Den som har släktforskat ett tag har tittat i de vanliga kyrkoböckerna och kanske även i bouppteckningar och en del andra handlingar. Förr eller senare hittar man någon i släkten som begått ett brott och då blir man nyfiken på vad som finns om detta i domböckerna. Men domböckerna innehåller så mycket mer än brott och straff. Till domböckerna finns det dessutom i många fall det som kallas inneliggande handlingar. Det är underlag till domböckerna och man kan i dessa hitta mycket spännande och intressanta saker, även om det kanske inte rör den egna släkten.

I Kristianstads rådhusrätt och magistrats inneliggande handlingar från 1753 finns en förteckning över Guldsmedsämbetet i Kristianstad. På handlingen står ”Exhib: Christ:s Rådhus d:16 Maii 1753”, den är alltså uppvisad vid Kristianstads rådhus den 16 maj 1753. Av någon anledning behöver magistraten få reda på något, man ställer en fråga till berörda och får ett svar tillbaka.

Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa 153 (1753-1753) Bild 4460 sid 419

Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:153 (1753-1753) Bild 4460 / sid 419 (AID: v230817.b4460.s419, NAD: SE/LLA/10140)

På denna sidan och nästa har guldsmederna skrivit sitt namn, satt sitt sigill och även bifogat en bit metall med sin stämpel som de sätter på föremålen de gör. Petter Gadd, Gregorius Rördahl, Joh: Bergengren, Hans Petrus Vogt samt Abram Gemtzen i Landskrona. På nästa sida finns Johan F: Clasonn och Tore Lagerwall.

Niklas Hertzman

Konkursakter Gotland

v642826a.b50Redan under 1700- och 1800-talen var konkurser betydligt vanligare än man kan tro. Handlingarna från respektive konkurs samlades i en så kallad konkursakt.

ArkivDigital håller för närvarande på att digitalisera konkursakterna från Gotlands län. Den äldsta konkursakten i Visby rådhusrätt är från år 1754 och vi har hittills lagt ut samtliga Visbys konkursakter till och med år 1933 i ArkivDigital online. Vi arbetar för närvarande vidare med att digitalisera konkursakterna från både Visby rådhusrätt samt från Gotlands häradsrätter till och med år 1940.

En konkursakt kan omfatta allt från några få sidor till hundratals sidor. Exakt vilka handlingar som återfinns varierar från konkurs till konkurs. Exempel på handlingar som kan återfinnas är den bouppteckning som upprättades i samband med konkursen, protokoll där det bland annat framgår vilka fordringsägare som inkommit med bevakningshandlingar samt även själva bevakningshandlingarna. I konkursakterna kan även skrivelser från personen som gått i konkurs, domboksutdrag etc. återfinnas.

På bilderna nedan visas en bevakningshandling med bifogad debetsedel från handlanden J. T. Lundins konkursakt. På debetsedeln finns specificerat vilka kommunalutgifter till Visby stad som drätselkammaren anmäler ska bevakas.

v642826a.b2200

v642826a.b2210

Markus Lindström

Bildkällor: AID v642826a.b50, v642826a.b2200 och v642826a.b2210.

Adelns bouppteckningar

AID v181331.b238.s30

Göta Hovrätt – Adelns bouppteckningar EXIBA:147 (1830-1830) Bild 238 / sid 30 (AID: v181331.b238.s30, NAD: SE/VALA/0382501)

Bouppteckningar återfinns normalt i häradsrätternas och rådhusrätternas arkivbildare. Om man söker efter en adlig persons bouppteckning är det dock viktigt att känna till att adeln till och med år 1916 inlämnade sina bouppteckningar till hovrätten.

För den som söker efter adliga bouppteckningar får vi därför hänvisa till de två arkivbildarna ”Göta Hovrätt – Adelns bouppteckningar” och ”Svea Hovrätt – Adelns bouppteckningar”. I båda arkivbildarna finns bouppteckningsregister.

Till och med år 1821 var Svea och Göta hovrätt de enda hovrätterna som fanns i Sverige. Detta år inrättades emellertid Hovrätten över Skåne och Blekinge, vars bouppteckningar vi tyvärr ej har haft möjlighet att fotografera. Det innebär att 1820 är slutår för Skånes och Blekinges bouppteckningar i ArkivDigital online, medan resterande delen av Sverige är komplett till och med år 1916.

På exempelbilden ovan visas första sidan av Baltzar von Platens bouppteckning. Han tituleras i bouppteckningen ”Ståthållaren i Konunga Riket Norrige, Hans Excellence Grefve Baltzar Bogislaus von Platen”, men är för eftervärlden mest känd som Göta kanals grundläggare.

Markus Lindström

Sökning adelns bouppteckningar

Sökning ”adelns bouppteckningar”.

Mantalslängder t.o.m. år 1820

AID v400967.b50.s2Ett vanligt problem för släktforskaren är att det i många församlingar inte finns äldre husförhörslängder bevarade. Även i församlingar som varit förskonade från bränder är det vanligt att den äldsta husförhörslängden är från slutet av 1700-talet eller till och med från början av 1800-talet.

En viktig ersättningskälla till saknade husförhörslängder är mantalslängderna. De började föras i mitten av 1600-talet och även om de i regel inte är lika detaljerade som husförhörslängderna så ger de ändå en möjlighet att år för år följa befolkningen, socken för socken och gård för gård.

Mantalslängderna upprättades i flera exemplar. ArkivDigital fotograferar de två exemplar som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar.

Originalexemplaren av mantalslängderna finns i häradsskrivarnas arkiv. Det är i första hand dessa exemplar man bör använda sig av eftersom de i regel innehåller flest uppgifter. Häradsskrivaren ansvarade för mantalsskrivningen på landsbygden. För städerna kan originalexemplaren av mantalslängderna istället återfinnas i till exempel rådhusrättens och magistratens arkiv, kronokassörens arkiv, kronokamrerarens arkiv eller uppbördsverkets arkiv.

För de flesta län är fotograferingen av landsarkivens exemplar av mantalslängderna till och med år 1820 redan klar, men några län återstår fortfarande. Se denna sida för vidare information: http://www.arkivdigital.se/volymer/mantalslangder

Markus Lindström

Bildkälla: AID v400967.b50.s2