Svårartad ohyra

Kiaby FI 1 (1861-1879) Bild 4 sid 3
Kiaby FI:1 (1861-1879) Bild 4 / sid 3 (AID: v99958.b4.s3, NAD: SE/LLA/13205) Länk.

Oftast skriver prästerna in en dödsorsak i dödboken, men vi måste komma ihåg att prästerna inte var medicinskt utbildade. Oftast är det symptomen som anges som dödsorsak.

När änkan Nilla Månsdotter dör 77 år gammal i Kiaby står det ingen dödsorsak i kolumnen, men väl ute i fältet för ”Särskilda anteckningar” har prästen skrivit något som man kan fundera på vad det innebär: Behäftad med svårarta ohyra i magen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Samma namn, samma födelsedatum, samma plats

Östra Ingelstad AI 9 (1878-1884) Bild 249 Sida 242Östra Ingelstad AI:9 (1878-1884) Bild 249 / Sida 241 (AID: v104949.b249.s241, NAD: SE/LLA/13519) Länk.

När man börjar släktforska lär man sig ganska snabbt att man skall vara noggrann; man skall anteckna allt man hittar med bra källor så att man kan gå tillbaka och kolla och man skall vara källkritisk och fundera om det man hittar verkligen stämmer. Men även om man gör sitt bästa för att det skall bli rätt, finns det personer som kan röra ihop det. Titta bara på exemplet ovan.

På samma gård i Östra Ingelstads församling i Skåne bor två som heter Jöns Persson, de är dessutom födda samma datum (1812 3/9) och i samma församling (Onslunda). Här är nog risken ganska stor för sammanblandning.

Frågan man ställer sig är ju så klart om det stämmer, fanns det två personer med samma namn som föddes samma datum i samma församling eller har prästerna blandat ihop dem under deras liv och de har fått samma födelseuppgifter?

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Sådant ogräs blev utrotat ur Herrans åker…

Transtrand-AI-8-(1825-1834)-Bild-137-sid-130

Transtrand AI:8 (1825-1834) Bild 137 / sid 130 (AID: v132306.b137.s130, NAD: SE/ULA/11574) Länk.

Ibland ser man att prästerna gör små noteringar i kyrkoböckerna. Kanske för att komma ihåg en viss person, men det prästen i Transtrand i Dalarna skriver i husförhörslängden 1826 går nog till historien.

”Tullen
Den sista Tullnär vid Hammarby grentz Tull hette Anders Östman. Stor fyllhund, stor Horhund, utan Religion och mensklighet. Hans fader var frälseinspektor. Flyttade till Stockholm i början af år 1826. Väl var det för Guds församling att sådant ogräs blef utrotat ur Herrans åker.”

Niklas Hertzman, ArkivDigital

”Ganska svårt ofärdig, men dock starkt aflande”

Funbo-AI-9b-(1824-1830)-Bild-116-sid-110Funbo AI:9b (1824-1830) Bild 116 / sid 110 (AID: v124432.b116.s110, NAD: SE/ULA/10291) Länk.

Att prästerna skriver små egna noteringar i kyrkoböckerna finns det en del exempel på. Den notering som Eric Andersson i Funbo får är dock värd att uppmärksamma.

Prästen skriver en liten notering efter Eric Andersson ”ganska svårt ofärdig, men dock starkt aflande”. Prästen var nog inte så nöjd med att Eric fick många barn eller hur skall man tolka prästen?

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Malmö stadsarkiv har flyttat

MSA-invigning-20141108

I lördags invigde Malmö stadsarkiv sina nya lokaler på Bergsgatan 20 med Öppet Hus, föredrag, rundvisning, mingel och så klart fick besökarna hjälp att släktforska och knäcka gåtor. Ett par personer från ArkivDigital och ett antal från Malmö Släktforskarförening hjälpte de nyfikna.

Över 1000 besökare kom och hälsade på i Stadsarkivets nya fina lokaler och många var nyfikna på släktforskning. Det fanns 16 datorer och alla var upptagna hela dagen. Vi löste ett par mångåriga problem och nya släktforskare såg hur prästerna skrivit om deras föräldrar.

En epok går i graven och en ny påbörjas, så är det ju alltid vid en flytt. Malmö stadsarkiv har gamla anor. Från början var det de styrande som behövde tillgång till handlingarna och första instans var nere i rådhusets källare, inte långt från verksamheten där handlingarna behövdes.

Runt sekelskiftet 1900 inrättar man i Sverige ett antal Landsarkiv som får ansvar för var sitt geografiskt område. Malmös handlingar var tänkta att hamna på Landsarkivet i Lund, men de styrande i Malmö protesterade och ville ha kvar sina handlingar i Malmö och så blev det också. 1903 inrättades arkivmyndigheten Stadsarkivet i Malmö. 1956 var det dags för den första stora flytten då man flyttade till det gamla Riksbankshuset på Adelgatan. 1991 blev det på nytt en flytt och denna gång gick flytten till det nya området i Västra Hamnen och Dockan-området. Kockumsarbetarnas gamla personalutrymme och lite nybyggda magasin rymde stadsarkivet under drygt 20 år.

Under sommaren och hösten i år har det varit en intensiv trafik med arkivhandlingar till det nya arkivet på Bergsgatan. Nu är det tidningen Arbetets gamla lokaler som är omgjorda till forskarsal, magasin och hörsal. Tillsammans med ett nybyggt hus är det alltså här det nya stadsarkivet skall vara.

Vi gratulerar och gläds åt det fortsatta goda samarbetet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Mycket smärtsam död år 1753

Vissa dödsorsaker förstår man inte riktigt; de kan stå skrivna på latin eller så skriver prästerna symptomen som dödsorsak. Ibland är det dock uppenbart vad personen dog av, tyvärr.
Dalby CI 2 (1752-1807) Bild 14 sid 8

Dalby CI:2 (1752-1807) Bild 14 / sid 8 (AID: v104342.b14.s8, NAD: SE/LLA/13057) Länk.

”1753 d.22 Sept: Begrofs pig: Karna Andersd:r i Dahlby 26 åhr gl. Dödt wådel:n dymedelst att hon d.12 Sept: i Dahlby hästhage fallit ned af ett hasleträd, deräst hon plockat nötter, och i fallet inrändt, en der under stående afstympat haslestake, i sin himliga ting till ett qwarters längd, låg der efter på 3die dagen då hon deraf dödde.”

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tips för Malmöforskning

Malmö Sankt Johannes AID v103493.b10Att forska i städerna efter personer är lite annorlunda mot att släktforska på landsbygden. I städerna är det fler som bor, det är tjockare (och flera) böcker att leta igenom och det kan finnas flera olika församlingar. Lägg där till att prästerna oftast har egna förkortningar som det kräver lite god fantasi eller erfarenhet att tyda. Av någon anledning verkar de som bor i städerna dessutom flytta oftare. När det gäller Malmö finns ett par bra hjälpmedel i letandet.

Församlingar
Till att börja med kan det vara bra att känna till när de olika församlingarna fanns. Ursprungligen fanns bara en församling och den heter Sankt Petri. 1683 bildas Caroli församling och den fanns till 1948. Garnisonsförsamlingens kyrkoböcker börjar 1710 och finns kvar till 1927 då man lägger ner Kronprinsens Husarregemente. Sankt Pauli församling kommer till 1884 och Sankt Johannes 1906. Utöver dessa finns Hospitalsförsamlingen (1786-1928) och Slottsförsamlingen (1745-1879). I mitten av 1900-talet bildas flera nya församlingar, men dem lämnar vi för denna gång.

Namnregister
På 1800-talet finns det bra namnregister till husförhörslängder, födda, vigda och döda. Leta i listan över volymer efter de som har volymtyp Register. Klicka på en volym för att läsa vad den innehåller i informationsfältet ovanför. Tänk på att kolla på första sidan i volymen. Där står om man har gjort några omnumreringar av volymerna efter att registret gjordes. I registret hänvisar man till årtal:sida eller volym:sida beroende på vilket register det är.

Topografiska register (kvartersregister)
Det finns även topografiska register tillgängliga i ArkivDigital online. I dessa kan man lätt se vilken volym ett visst kvarter finns ett visst årtal. I listan över volymer heter dessa TopReg:1 för respektive församling i Malmö.

Malmö_Sankt_Petri_TopReg1

Malmö Sankt Petri TopReg:1 (1816-1991) Bild 1090 (AID: v328074.b1090, NAD: SE/MSA/00619)

I födelseboken 1935 står t.ex. att en familj bodde i kvarteret Rådjuret 4 sidan 280. I det topografiska registret för Sankt Petri församling hittar man enkelt att kvarteret Rådjuret 1935 finns i volym AIIa:138 och på sidan 280 hittar man familjen.

En fråga som kommer ganska ofta är hur man hittar var ett visst kvarter ligger. Malmö stad har på sin hemsida en bra kartfunktion, www.malmo.se/karta. Skriv in kvartersnamnet uppe till vänster i sökrutan. Nu visas på kartan var kvarteret ligger. Man kan även klicka sig vidare och välja ”Bo & bygga” till höger. Därefter klicka i rutan för kvarter. Nu visas alla kvarteren på kartan.

Niklas Hertzman