Domböcker

När man har släktforskat ett tag känner man sina förfäder och släktingar till namn, när de föddes, var de bodde och dog. I kyrkoböckerna hittar man också uppgifter om barn och föräldrar. Men ju mer man tänker på släktingarna desto mer vill man veta om dem. Man vill lära känna dem lite till. Då kan domböckerna vara en bra källa att utforska.

När det finns husförhörslängder är det oftast en liten anteckning i anmärkningskolumnen om ett brott som gör att man blir nyfiken på vad det står om det i domboken. Precis på samma sätt försöker man hitta uppgifter om barnafadern när man har ett barn som är fött utan att föräldrarna är gifta. Om det är tiden innan husförhörslängderna så är det i mångt och mycket domböckerna man som släktforskare får använda för att hitta uppgifter om var personerna bodde och släktskap.

Även om man läser en dombok från pärm till pärm och inte hittar något om den egna släkten får man ändå en bild av vad som händer i bygden där förfäderna bodde. Det kan kanske stå att pigan kastar upp i kyrkan. Ingen av mina släktingar nämns vid namn i domboken, men de har ju säkert upplevt det, då de var på plats i kyrkan när det hände. De börjar tisslas och sladdras i bänkraderna. Är hon gravid, hon som inte är gift ännu..?

Ute på landsbygden håller man tre ting varje år i de så kallade häradsrätterna. Om det händer något allvarligt som inte kan vänta tills nästa ordinarie ting kallar man samman ett extra, urtima ting. Inne i städerna finns det både det som kallas kämnärsrätt och rådhusrätt. Det är svårt att säga exakt, men i kämnärsrätterna tar man upp de lite mindre allvarliga sakerna och de kan skickas vidare till rådhusrätterna för vidare ransakning. I städerna håller man ting mer kontinuerligt än de tre tillfällena varje år på landsbygden. Det finns många andra domstolar, men grunden är häradsrätter, kämnärsrätter och rådhusrätter.

I slutet av domböckerna brukar man hitta det som kallas saköreslängd. Detta är en förteckning över utdömda sakören eller böter. Längden kan fungera som en bra ingång till domböckernas olika paragrafer, men man måste komma ihåg att det bara är ingångar till de brott som har gett just böter som straff.

I domböckerna kan man även hitta uppgifter om köp och sälj av gårdar, uppgifter om vem som har blivit utsedd till förmyndare för omyndiga barn. Någon som begär ett tingsbevis på att man är född i äkta säng (ett krav för att bli hantverkare förr i tiden). Tvister om gränser mellan gårdar. Vittnesmål av en mängd olika slag. Ekonomiska transaktioner som inte fullföljts och mycket mycket mer.

Det är spännande att läsa de gamla handlingarna som ger en liten lucka in i det gamla och hur man hade det, vad man bråkade om. Det kanske till och med står lite svordomar om två personer råkat i luven på varandra. Det kan vara lite ovant att komma in i handstilen, men oftast kan man se namn och orter och hittar man något spännande blir man så klart nyfiken och vill veta vad det handlar om och då försöker man läsa mer.

Om du söker domböcker som ännu inte finns inne i ArkivDigital vill vi tipsa om vår nya tjänst: Beställningsfotografering Domböcker. Läs mer här.
Gå direkt till tjänsten. (www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Passhandlingar – inte bara för utrikes resor

Fram till år 1860 var det i Sverige passtvång för både inrikes och utrikes resor. Även den som skulle resa till en inrikes ort där han eller hon inte var känd behövde därför medföra pass, som vid anmodan skulle uppvisas.

För den som är intresserad av personer som har rest till eller från Gävleborgs län vill vi gärna tipsa om att vi för detta län har fotograferat personregister till passjournaler. I Gävleborgs läns landskansli PassReg:1-10 återfinns register för åren 1767-1858. I Västernorrlands läns landskansli kallas passjournalerna istället för passliggare och även till dessa finns det personregister, se volymerna PassReg:1-7 (1764-1881). Förutom registren har vi även fotograferat själva journalerna/liggarna som registren grundar sig på.

v638342.b460.s83Gävleborgs läns landskansli PassReg:10 (1842-1858) Bild 460 / sid 83 (AID: v638342.b460.s83, NAD: SE/HLA/1030001) Länk.

Som bilden ovan visar var det vanligt att passen enbart gällde för en resa till en specifik ort. Exempelvis har Carl Erik Frunk fått ett pass utfärdat som beviljar att han och hustrun Brita Kristina Hillergren kan resa från hemstaden Gävle till grannstaden Söderhamn. Även för denna endast cirka åtta mil långa resa inom Gävleborgs län krävdes alltså pass. För de som ofta var på resande fot kunde dock, som bilden också visar, pass som gällde för flera resor utfärdas.

Vi har fotograferat passjournaler även från Blekinge och Gotlands läns landskanslis arkiv. Till dessa saknas dock personregister. För Gotland har vi även fotograferat passansökningar samt inkomna pass. På bilden nedan visas ett pass inkommet från Kalmar läns landskansli, som ger pigan Carin Larsdotter rätt att resa till Gotland för att söka tjänst. Vi får dessutom veta att hon var kortväxt, hade blå ögon, mörkt hår och rak näsa samt ”vanlig” mun och haka.

v482151.b1330Länsstyrelsen i Gotlands län, Landskansliet EXa:13 (1837-1839) Bild 1330 (AID: v482151.b1330, NAD: SE/ViLA/20146) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Prästhataren Jöns Månsson

Pjätteryd-C-1-(1677-1737)-Bild 78-sid-105Pjätteryd C:1 (1677-1737) Bild 78 / sid 105 (AID: v30315.b78.s105, NAD: SE/VALA/00297) Länk.

En liten annorlunda vigselnotis hittar man i Pjätteryds vigselbok 1683. Vem hade velat ha Jöns Månsson som förfader?

Prästen skriver in det 42:a paret och skriver så här:
”10. Jun. Enkl. den olydige och Geenstörtige Prästehaataren Jöns Månsson, een hoorunge i Storkhult, pigan Kirstin Swensdotter i Kalfsnääs.”

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Vinnarna av julgåtan 2014!

Innan jul lade vi ut en släktforskargåta här på bloggen (länk). Det har trillat in en hel del svar från er, det tackar vi för! Vi ska här presentera de lyckliga vinnarna som får varsitt veckoabonnemang eller månadsabonnemang. Men först redogör vi för svaret på den tvådelade gåtan…

Fabriksarbetaren, kyrkvärden och Mercedesälskaren Sixten Lundström föddes 1920-02-24 i Piteå i Norrbottens län.
A. Vad hette dopvittnena till Sixtens farmor?
B. Hur många böcker finns i bouppteckningen efter Sixtens farfars mormor?

A. Vad hette dopvittnena till Sixtens farmor?
Svar: Dopvittnen till Anna Maglena (Magdalena) Bergman var: Bonden Johan Pehrsson och hustru; Bonden Jonas Myrström och hustru; Bondeson Jon Andersson och Pigan Anna Johanna Lundquist, alla i Lillpite.

Piteå landsförsamling CI:12 (1852-1860) Bild 41 (AID: v138652.b41, NAD: SE/HLA/1010154) Länk.

B. Hur många böcker finns i bouppteckningen efter Sixtens farfars mormor?
Svar: 19 böcker. Sixtens farfars mormor var Catharina (Katarina) Andersdotter. Det kan vara lätt att missa att det i listan på böcker finns en notis om 11 stycken mindre böcker, samt en rad som noterar 2 stycken psalmböcker.

Piteå tingslags häradsrätt AII:47 (1843-1843) Bild 2740 (AID: v153877.b2740, NAD: SE/HLA/1040135) Länk.

De två första korrekta svaren på fråga A vinner en veckas gratis abonnemang hos ArkivDigital. De två första korrekta svaren på fråga A+B vinner en månads gratis abonnemang hos ArkivDigital.

Och de lyckliga vinnarna är…
Veckoabonnemang – Annelie Elnasdotter & Marcus Johansson.
Månadsabonnemang – Malin Axbom & Fredrik Lindell.
Vi kontaktar er via e-post så att ni kan ta del av era priser. Grattis!

Vi vill även sända särskild ära till två tävlingsdeltagare som tyvärr inte hann först med sina svar, men som tog sig tiden att leta rätt på Johan Pehrssons och Jonas Myrströms hustrur: Margareta Johanna (i dopboken Greta Johanna) Nilsdotter respektive Brita Christina Olofsdotter. Tack för det, Anneli Karlsson & Ann-Britt Karlsson!

Bloggredaktionen, ArkivDigital

Lägrat henne i avsikt att bli skild

Billeberga CI 4 (1800-1839) Bild 11 sid 13Billeberga CI:4 (1800-1839) Bild 11 / sid 13 (AID: v113708.b11.s13, NAD: SE/LLA/13023) Länk.

Oftast räcker det med ett par ord eller en mening så kommer en hel historia upp i huvudet om hur de hade det förr i tiden.

”År 1804 Februar: 4 föddes och d:6 döptes pigan Hanna Kristofersdotters oägta barn i Billeberga och blef kalat Jöns (modr: 36 år). Barnfadren gifta husmannen från Wadensjö Jeppe Jönsson som lägrat henne i den afsigt at bli endtledigat från sin lagliga hustru. Smeden Örgrens hustru höll det. Faddrar woro Rasmus Olsson och dess hustru i Billeberga.”

Tänk, snacket måste ha gått på byn…

Niklas Hertzman, ArkivDigital