Arvid Lundbäcks stiftelse utlyser stipendier för släktforskningsprojekt

Om du sitter och funderar på ett släktforskningsprojekt och behöver hjälp med finansieringen kan du ansöka hos Arvid Lundbäcks stiftelse.

För att ett projekt skall kunna få pengar från stiftelsen gäller att det ska gagna den vetenskapliga släktforskningen, vara av allmänt genealogiskt intresse och inte handla om en enskild släkt. Resultatet ska dessutom publiceras på något sätt. I år kommer man att titta extra noga på projekt kring domböcker berättar Mats Ahlgren som är stiftelsens ordförande.

paper-1941277_1920

Tips: Du kan t.ex. använda stipendiet för att beställa fotografering av domböcker. ArkivDigital har en tjänst som kallas Beställningsfotografering, https://www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering där du för 195:- får en domboksvolym avfotograferad.

Så passa på att söka. Din ansökan mejlar du till Mats Ahlgren på ma.ahlgren@telia.com senast den 1 september 2017. Ansökan ska innehålla en kortfattad beskrivning av projektets metodik, syfte och mål, samt en ekonomisk kalkyl. Arvid Lundbäcks stiftelse bekostar inte hela projekt, utan kan stå för en del av finansieringen.

ArkivDigital

Blekingska båtsmanskontrakt

AID v421733.b820Blekinge läns landskontor GIe:3 (1823-1829) Bild 820 (AID: v421733.b820, NAD: SE/LLA/10891) Länk.

Den som forskar i Blekinge märker snart att det i detta landskap fanns mängder av båtsmän. Ett intressant källmaterial där man kan finna information om dessa är de båtsmanskontrakt som upprättades innan de skulle påbörja sina tjänstgöringar.

På bilden ovan visas ett exempel på ett båtsmanskontrakt. I Boa i Jämshögs socken har båtsman Udd överenskommit med smedgesällen Johan Gabriel Söderberg att denna ska bli ny båtsman för roten, vilket de tre rotehållarna Jöns Pehrsson, Nils Bengtsson och Bengt Carlsson förklarar sig nöjda med.

Av kontraktet framgår att den nya båtsmannen skulle få lön enligt 1685 års indelningskontrakt. Som vi kan se var en stor del av lönen i natura istället för pengar. Vi får veta att Johan Gabriel varje år skulle få två skjortor, ett par strumpor, ett par skor, en tunna råg, en tunna korn, ett lass hö, ett lass halm samt en klädning av jacka och byxor av grått vadmal. Som bostad skulle den nye båtsmannen få ett torp med dess tillhörigheter och kåltäpp. Kontraktet gav också Johan Gabriel rätt att ha en ko på byns utmark om sommaren samt att hugga nödvändigt vedbränsle på utmarken.

Båtsmanskontrakten återfinns i Blekinge läns landskontors arkivbildare och har beteckningarna GIe:1-11. Volymerna omfattar åren 1781-1896, även om det från de första årtiondena bara finns enstaka kontrakt bevarade.

Markus Lindström, ArkivDigital

Brevdiarier – förteckningar över inkomna och skickade brev

Som släktforskare blir man alltid glad när man hittar någon form av genväg eller sökingång till handlingarna. En sådan sökingång som upprättades samtidigt som man skrev handlingarna är de olika diarierna som finns hos diverse arkivbildare. Brevdiarier är förteckningar över inkomna och skickade brev.

ArkivDigital har fotograferat av Länsstyrelsernas ingående och utgående brevdiarier som finns bevarade för Skåne, Blekinge och Halland från äldsta tid till 1800.

Efter freden i Roskilde 1658 fram till 1693 var hela Skåne ett Generalguvernement. 1693-1718 kallades det för Guvernement och från 1719 blev det Malmöhus och Kristianstads län. Så, lite beroende på när det är tidsmässigt får man leta i olika arkivbildare.

Länsstyrelserna är sedan uppdelade i landskansli och landskontor. Man kan kortfattat säga att landskontoren hade hand om pengar och landskansliet om allt annat. Är det alltså ett ärende som handlar om pengar är det landskontoret som handlägger det.

I början av varje volym brukar det finns en innehållsförteckning så att man snabbt kan hoppa till rätt sida. Tittar man i dessa, ser man att det finns många, både myndigheter och privatpersoner, som skriver brev till landshövdingen i olika ärenden. Om man skall nämna något är breven från Hovrätterna spännande; där kommer utslag och annat som hovrätterna behandlat. I skrivelser från regementena kan det finnas efterlysningar från folk som har rymt. Från kronobefallningsmännen kan det komma information om fångar, skatter och en massa annat.
Malmöhus läns landskansli BIa 53 (1777-1777) Bild 900 sid 80Malmöhus läns landskansli BIa:53 (1777-1777) Bild 900 / sid 80 (AID: v443434.b900.s80, NAD: SE/LLA/10898) Länk.

På bilden ser vi en förteckning på de brev Hospitalföreståndare Möller och Kronobefallningsman Krok skrev till Malmöhus läns landskansli 1777. Vi släktforskare är ju nyfikna och ibland kan man hitta spännande saker där man minst anar det. Mitt tips är att bläddra igenom och se vad man hittar. Tänk dock på att detta bara är ett diarium (register). Själva handlingarna finns så klart också, men dessa får man än så länge läsa på respektive arkiv. ArkivDigital har inte hunnit fotografera dessa ännu.

I ArkivDigital hittar du dessa diarier under arkivbildarna:
Skånska generalguvernementskansliet
Skånska generalguvernementskontoret och landsbokshålleriet
Skånska guvernementskansliet
Skånska guvernementskontoret
Hallands läns landskansli t o m ca 1900
Hallands läns landskontor
Blekinge läns landskansli
Blekinge läns landskontor
Malmöhus läns landskontor (del 1)
Malmöhus läns landskontor (del 2)
Kristianstads läns landskansli t o m ca 1900
Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900

Sökord:
Brevdiarie, Landskontor, Landskansli, Skåne, Blekinge, Halland, Generalguvernement, Guvernement.

Niklas Hertzman, ArkivDigital