Mängder med mantalslängder hos ArkivDigital

Gamla skattelängder låter kanske inte som något särskilt spännande källmaterial. Och den som slår upp en längd blir inte heller imponerad: Mest bara namn, kolumner och siffror.

Men skenet bedrar.

När husförhörslängderna längre tillbaka i tiden blir mindre innehållsrika för att sedan helt upphöra – ofta i slutet av 1700-talet – blir skattelängderna oumbärliga för släktforskaren. Särskilt användbara är mantalslängderna, som började föras redan omkring 1630. De redovisar en personskatt, den så kallade mantalspenningen.

Längderna upprättades årligen och är som husförhörslängderna topografiskt uppställda efter socknar och byar. En enstaka volym säger inte så mycket, men den som går igenom en följd av år kan följa utvecklingen i en by och se exempelvis hur brukarna växlar. Dessa uppgifter kan sedan kombineras med födelse-, vigsel- och dödböckernas noteringar, och fram växer familjerna med ungefär samma tydlighet som om husförhörslängderna hade varit bevarade. Uppgifterna i mantalslängderna varierar över tid och mellan olika delar av landet.

Hos ArkivDigital hittar du mantalslängder för hela Sverige fram till början av 1800-talet (ofta 1820). Mantalslängderna upprättades i flera exemplar och finns bevarade i olika arkiv. De kan därför vara lite svåra att hitta.

En serie finns hos den lokala myndigheten (sök på häradsskrivare i ArkivDigital, alternativt kronokamrer, kronokassör, mantalskontor, uppbördsverk, kommunalborgmästare eller kronofogde), en annan serie på regional nivå i länsstyrelserna arkiv (sök på landskontor) och en tredje serie på central nivå i Stockholm (sök på mantalslängder 1642–1820 eller länsräkenskaper). För Stockholms stad finns mantalslängder och andra skattelängder i Överståthållarämbetets arkiv (sök på överståthållarämbetet).

När det gäller den tredje serien av mantalslängder, den som kallas Mantalslängder 1642-1820, kommer vi att prioritera att fotografera volymerna för de län och årtal som saknas i de övriga serierna. Detta är ett pågående projekt och fler volymer kommer att tillkomma online efterhand. För de övriga serierna är fotograferingen så gott som klar.

ArkivDigital arbetar för närvarande med att göra det enklare att hitta bland alla mantalslängder.

Vid tiden kring sekelskiftet 1700/1800 är det ofta gott om kolumner i mantalslängderna. I den här mantalslängden, som avser Nätra socken år 1803, finns bland annat särskilda kolumner för skatter avseende fickur (av guld respektive silver), hundar (nyttiga respektive onyttiga) och bruk av sidentyg. Länk

ArkivDigital

Stockholms stad, folkregisterkort 1926-1939

v644688.b490
Forskar man i Stockholms stad under perioden 1926-1939 vill vi tipsa om de så kallade folkregisterkorten. Dessa återfinns i arkivbildaren ”Överståthållarämbetet, Skatteverket, Mantalsavdelningen, Folkregisterkort (ÖÄ)”. Det finns en serie kort som omfattar avlidna och dödförklarade och en annan serie som omfattar utflyttade.

Man behöver inte veta i vilken församling personen man söker levde, utan korten är sorterade alfabetiskt för hela Stockholms stad. Det kan dock vara bra att känna till att sorteringen också är gjord ”fonetiskt”, så exempelvis är både Carlsson och Karlsson samsorterade under K.

Korten över avlidna och dödförklarade kan användas som ett slags personregister till dödböckerna. På kortets framsida finns dödsdatumet antecknat och på baksidan kyrkoskrivningsort. Utifrån dessa uppgifter kan personen sedan sökas i den aktuella församlingens dödbok.

Korten över utflyttade är också intressanta. Det framgår vilket år personen ifråga inflyttat till Stockholm samt från vilken församling. För utflyttningen lämnas uppgift inte bara om vilket datum och till vilken församling personen utflyttat utan även till vilken adress. Som framgår på exempelbilderna kunde en hel familj vara införd på samma kort.

Markus Lindström

Bildkällor: AID v644688.b490 och v644688.b500 samt sökning ”folkregister”.v644688.b500

sökning folkregister