Barnhusbarnen kan kartläggas i källorna

barnhusbarn blogginläggAllmänna barnhuset D2JA:2 (1844-1846) Bild 1800 / sid 5127 (AID: v749612.b1800.s5127, NAD: SE/SSA/0809A) Länk.

Barnhusbarnen var visserligen ofta samhällets olycksbarn, fattiga och många gånger föräldralösa, men ändå är de noggrant dokumenterade i barnhusens arkiv. Till och med så noggrant att vi kan få veta vad de åt till frukost – om de fick någon.

Som släktforskare får vi ganska snabbt bra kunskap om de vanligaste handlingarna: kyrkoböcker, bouppteckningar, militära rullor, etc. Men det finns så mycket mer spännande som gömmer sig i arkiven och numera också är tillgängligt hos ArkivDigital.

Som släktforskare är det bästa man kan göra på ett arkiv att ta fram en arkivförteckning och mer eller mindre slumpmässigt slå i denna för att se vad som finns. På samma sätt kan man göra när materialet är digitalt: Leta på måfå och se vad de olika volymerna innehåller, det är först då som man lär sig.

Även om man inte har någon omedelbar nytta av den nya kunskapen, kan den komma väl till pass längre fram. Du lär dig att barnhusen har omfångsrika arkiv, och lite längre fram i forskningen hittar du ett barnhusbarn bland förfäderna…

Barnhusen inrättades framför allt för att hindra barnen från att gå runt och tigga. 1619 stadgades att man i städerna skulle inrätta ett barnhus som skulle motverka tiggeri. Anstalten i Stockholm kom i gång 1638, i Göteborg 1737, i Malmö 1682 och i Karlskrona fanns ett barnhus och en skola som tillhörde flottan. Ute på landet var det i många fall socknen som såg till att föräldralösa barn kunde få lite hjälp som fosterbarn i någon familj, men dessa barn blev säkert i många fall även använda som billig arbetskraft.

Stockholm
I Stockholm har ArkivDigital fotograferat en hel del handlingar från Allmänna barnhuset. Här finns också en egen församling med kyrkoböcker som heter Barnhusförsamlingen. Bland handlingarna i Allmänna barnhuset finns olika typer av rullor där man hittar både barn och ammor samt information om vad som hänt med barnen, var de varit placerade och hur mycket ersättning som är utbetalad för dem. I många fall står det även antecknat vem som är förälder och varför barnet är intaget på barnhuset. Barnen som finns inskrivna i Allmänna barnhuset kan bli placerade runt om i hela landet.

I Gudmuntorp i Skåne hittar vi i husförhörslängderna barnhusbarnet Carol: Mar: Ljungberg, född 17/7 1845 i Stockholm. Kommer hit 1848 från Stockholm.

I Allmänna barnhusets handlingar finns ett antal volymer som visar vilka barn som blivit placerade i de olika församlingarna (serie D2KB). I volym 17, sid. 189, hittar vi Carolina M. Ljungberg. Ute i kanten står en anteckning om att hon är ”återtagen af fadren utan anspråk på medel”. Carolina  har nummer 4067 i rullan och med hjälp av detta kan vi hitta hennes ”akt” (bilden ovan). Det finns säkert mycket mer att hitta om Carolina om man letar vidare i andra rullor och handlingar.

Malmö
Kronobarnhuset i Malmö skapades genom Karl XI:s brev den 27 november 1682 och tyvärr förvaras handlingarna för detta på olika ställen. En del av handlingarna finns på Malmö stadsarkiv och andra på Landsarkivet i Lund, där finns de också spridda bland Generalguvernementets, Guvernementets och Landskontorets handlingar. Att handlingarna finns utspridda gör att det inte är många som har forskat i materialet. Genom ArkivDigitals avfotografering blir materialet mer tillgängligt för alla som är intresserade.

Eftersom Barnhuset i Malmö även fungerade som en låneinrättning, finns det mycket mer än bara barnen i dessa handlingar. Det är uppgifter om tionden, donationer och uppgifter om olika betalningar. Man kan alltså hitta uppgifter om sina förfäder i barnhusets handlingar även om de aldrig varit eller har haft något barnhusbarn.

De månadsvisa förteckningarna över intagna pojkar och flickor ger en bild över namn, ålder, hur länge de stannade och andra spännande anteckningar.

I Malmöhus läns landskontor GXba:24 (AID: v582884.b275.s631) ser man några av de barn som fanns i Kronobarnhuset i Malmö i juni 1738. Den månaden finns 74 pojkar och 30 flickor antecknade. När man tittar på spisordningen över vad de fick att äta morgon, middag och afton så inser man att vi är ganska lyckligt lottade i dag.

barnhus blogginlägg AID v582938.b15.s23

Malmöhus läns landskontor (del 2) GXba:78 (1776-1776) Bild 15 / sid 23 (AID: v582938.b15.s23, NAD: SE/LLA/108992) Länk.

På söndag morgon fick man ingen frukost och lika lite fick man de andra helgdagarna. Till middagen var det blå- eller vitkål beroende på årstid och 1/32 kanna havregryn (motsvarar 0,82 dl). Till söndagsmiddagen serverades även 1/6 mark färskt kött, 1/6 mark salt vattenlagt kött och 1/6 mark fläsk (detta motsvarar ungefär 35 gram av varje köttsort). Till söndags afton serverades det som blivit över sedan tidigare. På tisdag, torsdag och lördag fick man ölsupa till frukost. Detta bestod av 1/16 kanna öl och 1/16 kanna svagdricka att blanda i ölet (drygt 3 dl tillsammans).

Karlskrona
I Karlskrona fanns Amiralitetsbarnhuset och dessa handlingar är en bra extra källa till Karlskronas historia eftersom kyrkoböckerna för Karlskrona stadsförsamling brann upp 1790. Vid samma brand förstördes även det mesta av rådhusets och magistratens handlingar. När man forskar i församlingar där de vanliga handlingarna har försvunnit är det viktigt att forska i andra källor för att hitta små ledtrådar i sin jakt.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Via Handelsaffär i Hackvad

Vi har tidigare efterlyst handlingar som finns kvar ute i stugorna (länk till blogginlägget). När vi hade öppet hus senast i Lyrestad, lördag 27 september, fick vi besök av en man som undrade om vi var intresserade av att fotografera av en handelsjournal från Via Handelsaffär i Hackvad i Örebro län. Så klart var vi det, och medan besökaren fick en rundvisning av våra lokaler och lite kaffe fotograferade vi av kassaboken.

Karl Johan Nilsson har fört kassaboken 1882-1886 och i den antecknat vem som har handlar, vad de köpt och vad det kostar. Så har man släkt i närheten av Hackvad vid denna tid kanske man kan hitta vad släktingarna köpte i affären.

Via-Handelsaffär-Hackvad-Journal-1-(1882-1886)-Bild-900-sid-180Via Handelsaffär, Hackvad Journal:1 (1882-1886) Bild 900 / sid 180 (AID: v785801.b900.s180) Länk.

I september månad 1884 ser vi att mjölnaren Joh. Nordström i Via kvarn köper sill, gazolja, öl, kaffe, socker och sedan några dagar senare sill och öl igen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Godt Bläck

Har du gått i tankarna att göra lite bläck för att skriva som prästerna gjorde förr i tiden? Nu kan du sluta fundera på hur du skall göra. Följer du bara nedanstående recept får du ”godt bläck”.

Tag galläplen — 12 lod.
Tag vitriol — 1/4 lod.
Tag gummi — 4 lod.
Tag socker — 2 lod.
Tag salt — 1 lod.

Lägger uti en stenkruka, hwartill slås 1. qvart. gammalt klart Öl samt 1 qvart. ättika, rör det sedan wäl om, wäl igenlikt stå i 3 el. 4 dagar under omskakning hwarefter det kokas så länge som färsk fisk, sedan står det tillikt och skakas stundom.

Össjö CI 4 (1815-1856) Bild 218
Össjö CI:4 (1815-1856) Bild 218 (AID: v102527.b218, NAD: SE/LLA/13513)

Lite förklaringar är väl på sin plats. Källa: Nordisk familjebok – 1800-talsutgåvan

Galläpplen – kallas vissa egendomliga bildningar, hvilka hos en mängd olika slags växter uppkomma till följd af insekters sting i vissa delar af dem. Det i farmakologiskt hänseende vigtigaste slaget af galläpplen bildas å knopparna eller barken af de unga grenskotten hos galläpple-eken. … Den vigtigaste beståndsdelen i alla galläpplen är ett eget slag af garfsyra, den s.k. galläpplegarfsyran.

Vitriol – Benämnes i allmänhet tunga metallers sulfat för sitt glasliknande utseendes skull. Man skiljer mellan grön vitriol eller ferrosulfat (jernvitriol), hvit vitriol eller zinksulfat och blå vitriol eller kopparsulfat. Vitriololja = svavelsyra.

1 lod – Enligt det äldre (före 1855) svenska vigtsystemet = 13.3 gram.
1 qvarter – Äldre rymdmått = 0.33 liter.

Niklas Hertzman