Förqvafd af modren

Ibland ser man notiser i de gamla kyrkoböckerna som gör att man stannar upp och tänker. Man försöker sätta sig in i hur det var att leva vid den aktuella tiden och framför allt hur man kände om man t.ex. förlorade ett par små barn i tät följd. Sedan finns det andra typer av notiser som är ännu mer tragiska.

Arvika landsförsamling (S) CI 7 (1809-1827) bild 37 sid 61Arvika landsförsamling (S) CI:7 (1809-1827) bild 37 / sid 61 (AID: v4798a.b37.s61, NAD: SE/VA/13011) Länk.

Exemplet här ovan kommer från Arvika stadsförsamling 1811 där mjölnaren Nils Mattsson och hans hustru Lena Åsberg får en dotter Anna Lena den 25/9. Men prästen har strukit över Anna Lenas namn och under skrivit ”förqvafd vådl. af modren 17/12 1811”. Även i dödboken står det nämnt.

Arvika landsförsamling (S) CI 7 (1809-1827) bild 134 sid 255Arvika landsförsamling (S) CI:7 (1809-1827) bild 134 / sid 255 (AID: v4798a.b134.s255, NAD: SE/VA/13011) Länk.

17/12 dog och den 22/12 begrovs. Gateqvarn. Flickan Anna Lena Nilsdotter, f.1811 21/9. Föräldrar: Mölnaren Nils Matsson och hustru Lena Åsberg. Vådeligen af modren förqvafd i sömnen.

Vad som är orsaken till detta kan vi aldrig veta. Men det är troligen så att det kan vara många olika orsaker till att det lilla barnet dör. En annan fråga är hur vi skall tolka vådeligen. Är det en olycka eller ligger det något annat bakom tolkningen av det ordet?

Det finns faktiskt en volym för tiden 1625-1650 från Östra och Västra Göinge i norra Skåne som kallas absolutionslängd. I denna har prosten skrivit in de som absolverades (prästen ger någon syndernas förlåtelse) och många av notiserna gäller fall där som barn har dött. Det som är extra spännande är att vi i denna bok får namnen både på mannen och kvinnan. Annars är det ovanligt att kvinnorna är kända till namnet vid denna tid.

Östra Göinge kontrakts prostarkiv (L) FIV 1 (1625-1650) bild 13Östra Göinge kontrakts prostarkiv (L) FIV:1 (1625-1650) bild 13 (AID: v103010.b13, NAD: SE/LLA/13583) Länk.

Den översta notisen 1632 den 22 juni, Kongens (det var alltså kungen som ägde gården de bodde på).

Söffren Jepsön i Önnestad
Karine Nielsdatter. Pige 9 Ugier.
til fattige 10 mk

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Instruktionsböcker för jordbruksmaskiner från början av 1900-talet

Jacobsbergs säteri jordbruksmaskiner

Jacobsbergs säteri Vol:84 (1886-1959) Bild 560 (AID: v819909.b560)

1900-talets början var en period då det svenska jordbruket i allt större utsträckning mekaniserades. Maskiner tog över många av de slitsamma arbetsuppgifter som människor och djur tidigare hade fått utföra. En viktig följd av detta blev att andelen svenskar som var sysselsatta inom jordbruket snabbt sjönk och allt fler tog istället arbete i städernas fabriker.

I Jacobsbergs Säteri Vol:84, som nyligen blivit tillgänglig online i ArkivDigital, finns ett antal omkring hundra år gamla intruktionsböcker/bruksanvisningar och liknande avseende några olika jordbruksmaskiner. Skrifterna handlar bland annat om tröskverk, separatorer, lokomobiler och traktorer. Flera av skrifterna är också rikligt illustrerade, vilket gör att man som läsare får en god bild av hur de olika redskapen och dess delar såg ut.

Bilden ovan visar framsidan av en instruktionsbok och reservdelslista från år 1921 för den tvåcylindriga fotogentraktorn International-Titan. Citatet nedan, som är hämtat från bild 650, vittnar om att instruktionen skrevs i en tid då traktorn höll på att ersätta hästen.

Mången god traktor har blifvit obrukbar åratal i förväg af den enkla orsaken, att den från början öfverbelastats. En förståndig landtbrukare öfveranstränger ej sina hästar till dess de stupa. Deras flåsande torde ej obeaktadt få försiggå. Men när det gäller en traktor, som flåsar, d. v. s. saktar farten och genom knackningar och slag i cylindern tillkännagifver, att den är öfverbelastad, får sådant ofta utan vidare passera. Resultatet blifver naturligtvis, att den ena delen efter den andra utslites i förtid, och landtbrukaren står där med en förstörd och utsliten traktor.

I höstas (se blogginlägg) berättade vi om tre volymer från Jacobsbergs säteri, vilka då var nytillkomna i ArkivDigital. Den senaste tiden har ytterligare cirka 20 volymer tillkommit och Vol:84 är en av dem. De övriga nytillkomna volymerna utgörs bland annat av olika räkenskaper. Sökord i ArkivDigital: ”Jacobsberg”.

Har du gamla handlingar som du tror kan vara av allmänintresse?
Det var en släktforskare med tillgång till Jacobsbergs säteriarkiv som kontaktade oss och undrade om vi var intresserade av att fotografera materialet – vilket vi självklart var! Om du också har tillgång till gamla intressanta handlingar: ta kontakt med oss på ArkivDigital och beskriv det material du har. Om vi ser att materialet är av allmänintresse kan vi fotografera handlingarna. De blir då tillgängliga i ArkivDigital, så att alla våra användare kan ta del av dem. Maila oss på: nyttmaterial@arkivdigital.se

Markus Lindström, ArkivDigital 

Bildkälla: Jacobsbergs säteri Vol:84 (1886-1959) Bild 560 (AID: v819909.b560) Länk.

Överlevde fall från 21 meters höjd

Varbergs_slottsförsamling_C_1_Bild_12_sid_15

Varbergs slottsförsamling C:1 (1718-1821) Bild 12 / sid 15 (AID: v93789.b12.s15, NAD: SE/LLA/13442) Länk.

Ibland stöter man på notiser om personer som överlevt något riktigt osannolikt. Eric H: Fernlöf som var kyrkoherde i Träslövs församling i Halland, men även Slottspastor på Varbergs fästning, skriver följande i Varbergs slottsförsamlings kyrkobok 1775:

År 1775 d.3 Julii föll Slottsmurmästaren på Warbergs Fästning, en Man af 64 år, som war öfwerst wid ryggningen på et hus å samma Fästning, ned ifrån 36 alnars högd uti sten och kalckgrus, hwaraf han wäl loswimmade och blef såsom död uptagen och hemburen; men wid närmare skärskådande hade den Högste bewarat honom och alla des lemmar, at icke en enda war afbruten el: förkrossad, utan han hade allenast en swulnad och ömhet i wänstra axelen och likaså i högra sidan af weka lifwet. Denne mannen war d.19 aug: derpåfölgande, Gudi lof. åter til hälsan återstäld.

1 aln är 0,593808 meter och då blir 36 alnar drygt 21 meter.

Har du också funnit uppgifter om personer som överlevt något häpnadsväckande? Sänd gärna ett tips, inklusive källhänvisning, till blogg@arkivdigital.se – så kanske det blir ett framtida blogginlägg.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Handlingar från Jacobsbergs säteri

Jacobsbergs säteri v813349.b70

Jacobsbergs säteri Vol:94 (0-9999) Bild 70 (AID: v813349.b70) Länk.

Den 23 september fick vi låna tre volymer från Jacobsbergs säteri, ofta stavat Jakobsbergs säteri (med k); en herrgård i Björnlunda socken, Gnesta kommun, Södermanland.

En släktforskare med tillgång till säteriarkivet kontaktade oss och undrade om vi var intresserade av att fotografera materialet – vilket vi självklart var!

De fotograferade volymerna innehåller mantalsuppgifter (underlag för mantalslängder, se bilden ovan), statlistor och noteringar om dagsverken. Den kanske mest intressanta volymen är den med statlistor (bilden nedan), där det finns uppgifter om lön i både kontanter och in natura för personer anställda vid säteriet.

Jacobsbergs säteri v813348.b80

Jacobsbergs säteri Vol:63 (0-9999) Bild 80 (AID: v813348.b80) Länk.

Volymerna blev nyligen tillgängliga i ArkivDigital. För att finna dem i programmet, skriv ”Jacobsberg” i sökrutan eller välj arkivtypen Gårdsarkiv i rullistan under Avancerade sökalternativ.

På sikt avser vi att fotografera fler handlingar från Jacobsbergs säteris arkiv.

Har du också gamla handlingar som du tror kan vara av allmänintresse?
Ta kontakt med oss på ArkivDigital och beskriv det material du har. Om vi ser att materialet är av allmänintresse kan vi fotografera handlingarna. De blir då tillgängliga i ArkivDigital, så att alla våra användare kan ta del av dem. Maila oss på: nyttmaterial@arkivdigital.se

ArkivDigital

Svårartad ohyra

Kiaby FI 1 (1861-1879) Bild 4 sid 3
Kiaby FI:1 (1861-1879) Bild 4 / sid 3 (AID: v99958.b4.s3, NAD: SE/LLA/13205) Länk.

Oftast skriver prästerna in en dödsorsak i dödboken, men vi måste komma ihåg att prästerna inte var medicinskt utbildade. Oftast är det symptomen som anges som dödsorsak.

När änkan Nilla Månsdotter dör 77 år gammal i Kiaby står det ingen dödsorsak i kolumnen, men väl ute i fältet för ”Särskilda anteckningar” har prästen skrivit något som man kan fundera på vad det innebär: Behäftad med svårarta ohyra i magen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tragisk händelse i Götlunda 1754

Götlunda AI 2 Bild 84 sid 79Götlunda AI:2 (1751-1755) Bild 84 / sid 79 (AID: v72177.b84.s79, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Två små enkla noteringar i en husförhörslängd i Götlunda döljer mycket som är svårt att förstå.

Här (bilden ovan) ser vi familjen som bor i Brotorp. Gustaf Samuelsson född 1694 och hans hustru Brita född 1702. Här bor även sönerna Eric född 1736 och Gustav född 1741 samt döttrarna Caisa född 1730 och Lisbetha född 1734. Det står att Eric Gustafsson dör 1754 då är han 18 år gammal och hans syster Caisa Gustafsdotter dör 1754 då hon är 24 år gammal.

Nyfiken är man ju som släktforskare och tittar vad det står i dödboken som gör att båda syskonen dör samma år, någon sjukdom?

Götlunda EI 1 Bild 50
Götlunda EI:1 (1752-1799) Bild 50 (AID: v72226.b50, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Längst ner på sidan hittar man att båda dör samma dag den 29/4 och ute till höger står orsaken: Hallshugne på Åsen norr om kyrkjan för bedrifwen blodskam.

Några rader ovanför står att den 1/4 dog och den 5 begrovs Olof, oäkta, aflad af samsyskonen Eric Gustavsson och Caisa Gustavsdotter, 2 månader och 1 vecka gammal av okänd barnsjuka.

Den 23/1 1754 föddes Olof oäkta i Brotorp som det står i födelseboken (bilden nedan).
Götlunda C 3 Bild 12 sid 17
Götlunda C:3 (1752-1795) Bild 12 / sid 17 (AID: v72219.b12.s17, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Föräldrar står antecknade som Cajsa Gustavsdotter. Till Barnfader nämde modren Drängen ifr: Unwalla Jeremias Ohlsson. Sedan finns det tillskrivet efter Jeremias Ohlsson, Men befants sedan wara falskt angifwit och att Gud bättre. Brodren Eric Gustavsson warit rätte fadren till Barnet, hwilken med systren blodskam bedrifwit och derföre den 29 april underginga dödsstraff.

I Sveriges Rikes Lag från 1734 skriver man om blodskam i Missgärningsbalkens LIX kapitel:

Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder.
1§ Lägrar någon sin ächta, eller oächta blodsfränko i rätt nedstigande eller upstigande led, såsom fader sin dotter, eller dotterdotter; och son sin moder, modermoder, eller fadermoder; tå skola the begge halshuggas, och ej i Kyrkiogård begrafvas.

2§ Samma lag vare om them, som i upstigande eller nedstigande svågerskaps led, med hvarannan sig beblandadt hafva: såsom man med sin hustrus moder, eller sin stiufmoder; eller med sin sonahustru, sonasons eller dottersons hustru; stiufdotter, stiufsons dotter, eller stiufdotters dotter: eller qvinna med sin mans fader, eller sin stiuffader; eller sin dotters man; eller med sin stiufson, eller med thes, eller sin stiufdotters, son.

3§ Lägrar någon sin samsyster, eller halfsyster, ehvad then är ächta, eller oächta; tå hafve ock the både förverkadt lifvet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

En lite annorlunda dödsorsak 1877

Fränninge FI 2 Bild 840 sid 81Fränninge FI:2 (1862-1894) Bild 840 / sid 81 (AID: v109380a.b840.s81, NAD: SE/LLA/13095) Länk.

Förutom alla namn och datum man hittar som släktforskare får man ganska bra kunskap om olika dödsorsaker. Ju närmare nutiden man kommer desto bättre blir nog anteckningarna om dödsorsak i dödböckerna. Tidigare var det kanske prästen eller de anhöriga som berättade vad personen dog av och då var det säkert lika mycket symptomen som angavs som dödsorsak.

Åbon Per Jönsson i Starraps Ora i Fränninge, Skåne hade en dotter Johanna. När hon dör 7 månader och 20 dagar gammal anges dödsorsaken som hicka (se bilden ovan).

I Guinness rekordbok 2010 kan man läsa att amerikanen Charles Osborne faktiskt hickade under nästan hela sitt liv. Han började hicka 1922 och ska inte ha slutat förrän 68 år senare, ett år innan han dog. De första åren hickade han ungefär 40 gånger i minuten, men mot slutet blev det ”bara” hälften så ofta. Det uppskattas att han hickade 430 miljoner gånger. (Källor: http://kpwebben.se/Lasa/Allt-annat/Sju-knasiga-rekord-om-kroppenhttps://en.wikipedia.org/wiki/Hiccup)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Fyrlingar i födelseböckerna

Västervik C 5 Bild 118 sid 217Västervik C:5 (1770-1804) Bild 118 / sid 217 (AID: v41506.b118.s217, NAD: SE/VALA/00443) Länk.

Ibland reagerar man lite extra när man bläddrar runt i de gamla handlingar. Det är något annorlunda som ögat uppfattar och man stannar till och läser. Bland dessa saker är när det föds flera barn samtidigt. Tvillingar är ganska vanligt förekommande, mer ovanligt är det med trillingar. Men det är när det blir ännu fler som man börjar fundera på hur det gick för mamman och för barnen.

I Västervik föddes den 1 oktober 1784 mellan klockan 6 och 8 på morgonen Jonas, Olof, Catharina och Brita  (bilden ovan). De var barn till sjömannen Petter Friberg och Maria Elisabeth Larsdotter (34 år gammal). Alla dessa små dog av oangiven sjukdom 1 eller 2 dagar gamla, den 2 och 3 oktober.

Österåker C 10 Bild 100 sid 6Österåker C:10 (1879-1894) Bild 100 / sid 6 (AID: v94992.b100.s6, NAD: SE/SSA/1596) Länk.

I Österåker föddes fyrlingar den 12/9 1879 och dessa fick namnen Selma Charlotta, Alma Sophia, Josephina Carolina samt ett dödfött flickebarn. Föräldrar var torparen Erik August Wessberg och Christina Wilhelmina Hartenberg (25 år gammal) i Bergsätra. Även dessa dog alla små; den 11, 20 och 24 oktober dog de.

Hur mycket statistik det finns kring detta är svårt att säga, men om man söker runt lite på nätet (länk: http://tvillingsajten.se/fakta/statistik) hittar man uppgifter om att oddsen, på naturlig väg, är:

Tvillingar: 1 på 83 graviditeter (tvåäggstvillingar).
Trillingar: 1 på 6.889 graviditeter.
Fyrlingar: 1 på 571.787 graviditeter.
Femlingar: 1 på 47.458.321 graviditeter.
Sexlingar: 1 på 3.939.040.643 graviditeter.

På hemsidan framgår även: ”Det har skett en ökning av tvillingfödslar i västvärlden vilket beror till stor del på att kvinnor är äldre när de skaffar barn. Kvinnor över 30 släpper ofta fler ägg åt gången vid ägglossning. Fertilitetsbehandling (IVF) har också bidragit till ökade tvillingfödslar.”

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Meteorologiska observationer i Vinberg 1829-1856

Från vår användare Sten Norell har vi fått tips om att det i Vinbergs (i Halland) kyrkoböcker CI:4 och CI:5 finns anteckningar om framför allt meteorologiska observationer. Men prästen har även gjort anteckningar om det politiska läget i Europa. Notiserna finns insprängda lite här och var i böckerna, men oftast finns de i slutet av årets födelsenotiser.

Vinberg CI 4 Bild 202

Vinberg CI:4 (1815-1850) Bild 202 (AID: v93888.b202, NAD: SE/LLA/13453) Länk.

Januari månad 1835 utmärkte sig genom blid väderlek, ömsom regn, ömsom snö, som af regn upplöstes, kallast den 22 -12 grader. 26 Jan: hördes Lärkan första gången.

1842 har prästen börjat att göra tabeller för att få bättre överblick. Han delar in det i olika kolumner Temperatur, Barometer, Nedebörd, Vind, Andra anteckningar.

Vinberg CI 4 Bild 275Vinberg CI:4 (1815-1850) Bild 275 (AID: v93888.b275, NAD: SE/LLA/13453) Länk.

Vi ser t.ex. att den 30 mars 1842 syntes en regnbåge.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Prosten C A Landbergs dagbok

Prosten-C-A-Landbergs-dagbok-(Privatarkiv-A0591)-1-(1817-1845)-Bild-8Prosten C A Landbergs dagbok (Privatarkiv A0591) 1 (1817-1845) Bild 8 (AID: v3586.b8, NAD: SE/GLA/10548) Länk.

Vi som släktforskare är ju vana vid att bläddra runt i kyrkoböcker, bouppteckningar och andra handlingar som ger kunskap om personerna, våra förfäder och släktingar. När man har släktforskat ett tag vill man veta lite mer. Det kan vara hur det var i bygden där de levde. Man åker till platserna, besöker kyrkogårdar och letar upp torpgrunder ute i skogen. En annan rolig och intressant sak är ju så klart om det finns brev bevarade. Har man extra tur kanske en av förfäderna skrev dagbok och i den berättade lite om det dagliga livet, om väder och vind.

Prosten Carl August Landberg föddes 1802 i Uddevalla och dog 1871 i Naverstad i Bohuslän. Han studerade i Lund, blev magister 1829 och prästvigdes samma år. Han tjänstgjorde som lärare vid Gustafsbergs barnhus till 1841 då han blev kyrkoherde i Naverstad och Mo. Under åren 1817 till 1845 för han dagboksanteckningar och dagboken finns bevarad på Landsarkivet i Göteborg. ArkivDigital har fotograferat av denna oansenliga bok, men trots att den är liten innehåller den mycket spännande om prästens liv.

Han har gjort lite specialtecken, så att han snabbt och enkelt kan sammanfatta dagens väder och sinnesstämning. När det gäller väder finns det tecknen för: snö, snö med yra, blåst, åska, regn i myckenhet, regnaktigt, mulet, frost, vackert klart väder, dito med värme, dito med köld samt månsken. Det finns tecken för: särdeles märkvärdig händelse, glada underrättelser, ledsamma underrättelser, glatt lynne, dåligt lynne, opasslig och sjuk. Även en del tecken som är kopplade till hans arbete. (Se vänster sida i bilden ovan.)

Prosten-C-A-Landbergs-dagbok-(Privatarkiv-A0591)-1-(1817-1845)-Bild-39
Prosten C A Landbergs dagbok (Privatarkiv A0591) 1 (1817-1845) Bild 39 (AID: v3586.b39, NAD: SE/GLA/10548) Länk.

På högra sidan är det år 1834, Onsdagen den 17/12. Vackert klart väder och frost. Marschalk på bröloppet till Mattilda Lignell och Schultz – circa 40 personer – Björklund war min Embetsbroder – kl 2 på natten slut – låg hos Björklund. Convivium (= fest)

Dagen efter fortsätter han: Torsd d.18/12 vackert klart väder och frost. Frukost hos Lignell – drack Champagne hos Ahlboms – Malm från Nygård m.fl. – Löjtnant Kafle (brorskål) middag hos Hasselgren – afton stort kalas hos Schultz hem kl 1 på natten. Convivium

Niklas Hertzman, ArkivDigital