Handlingar från Jacobsbergs säteri

Jacobsbergs säteri v813349.b70

Jacobsbergs säteri Vol:94 (0-9999) Bild 70 (AID: v813349.b70) Länk.

Den 23 september fick vi låna tre volymer från Jacobsbergs säteri, ofta stavat Jakobsbergs säteri (med k); en herrgård i Björnlunda socken, Gnesta kommun, Södermanland.

En släktforskare med tillgång till säteriarkivet kontaktade oss och undrade om vi var intresserade av att fotografera materialet – vilket vi självklart var!

De fotograferade volymerna innehåller mantalsuppgifter (underlag för mantalslängder, se bilden ovan), statlistor och noteringar om dagsverken. Den kanske mest intressanta volymen är den med statlistor (bilden nedan), där det finns uppgifter om lön i både kontanter och in natura för personer anställda vid säteriet.

Jacobsbergs säteri v813348.b80

Jacobsbergs säteri Vol:63 (0-9999) Bild 80 (AID: v813348.b80) Länk.

Volymerna blev nyligen tillgängliga i ArkivDigital. För att finna dem i programmet, skriv ”Jacobsberg” i sökrutan eller välj arkivtypen Gårdsarkiv i rullistan under Avancerade sökalternativ.

På sikt avser vi att fotografera fler handlingar från Jacobsbergs säteris arkiv.

Har du också gamla handlingar som du tror kan vara av allmänintresse?
Ta kontakt med oss på ArkivDigital och beskriv det material du har. Om vi ser att materialet är av allmänintresse kan vi fotografera handlingarna. De blir då tillgängliga i ArkivDigital, så att alla våra användare kan ta del av dem. Maila oss på: nyttmaterial@arkivdigital.se

ArkivDigital

Tragisk händelse i Götlunda 1754

Götlunda AI 2 Bild 84 sid 79Götlunda AI:2 (1751-1755) Bild 84 / sid 79 (AID: v72177.b84.s79, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Två små enkla noteringar i en husförhörslängd i Götlunda döljer mycket som är svårt att förstå.

Här (bilden ovan) ser vi familjen som bor i Brotorp. Gustaf Samuelsson född 1694 och hans hustru Brita född 1702. Här bor även sönerna Eric född 1736 och Gustav född 1741 samt döttrarna Caisa född 1730 och Lisbetha född 1734. Det står att Eric Gustafsson dör 1754 då är han 18 år gammal och hans syster Caisa Gustafsdotter dör 1754 då hon är 24 år gammal.

Nyfiken är man ju som släktforskare och tittar vad det står i dödboken som gör att båda syskonen dör samma år, någon sjukdom?

Götlunda EI 1 Bild 50
Götlunda EI:1 (1752-1799) Bild 50 (AID: v72226.b50, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Längst ner på sidan hittar man att båda dör samma dag den 29/4 och ute till höger står orsaken: Hallshugne på Åsen norr om kyrkjan för bedrifwen blodskam.

Några rader ovanför står att den 1/4 dog och den 5 begrovs Olof, oäkta, aflad af samsyskonen Eric Gustavsson och Caisa Gustavsdotter, 2 månader och 1 vecka gammal av okänd barnsjuka.

Den 23/1 1754 föddes Olof oäkta i Brotorp som det står i födelseboken (bilden nedan).
Götlunda C 3 Bild 12 sid 17
Götlunda C:3 (1752-1795) Bild 12 / sid 17 (AID: v72219.b12.s17, NAD: SE/ULA/10355) Länk.

Föräldrar står antecknade som Cajsa Gustavsdotter. Till Barnfader nämde modren Drängen ifr: Unwalla Jeremias Ohlsson. Sedan finns det tillskrivet efter Jeremias Ohlsson, Men befants sedan wara falskt angifwit och att Gud bättre. Brodren Eric Gustavsson warit rätte fadren till Barnet, hwilken med systren blodskam bedrifwit och derföre den 29 april underginga dödsstraff.

I Sveriges Rikes Lag från 1734 skriver man om blodskam i Missgärningsbalkens LIX kapitel:

Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder.
1§ Lägrar någon sin ächta, eller oächta blodsfränko i rätt nedstigande eller upstigande led, såsom fader sin dotter, eller dotterdotter; och son sin moder, modermoder, eller fadermoder; tå skola the begge halshuggas, och ej i Kyrkiogård begrafvas.

2§ Samma lag vare om them, som i upstigande eller nedstigande svågerskaps led, med hvarannan sig beblandadt hafva: såsom man med sin hustrus moder, eller sin stiufmoder; eller med sin sonahustru, sonasons eller dottersons hustru; stiufdotter, stiufsons dotter, eller stiufdotters dotter: eller qvinna med sin mans fader, eller sin stiuffader; eller sin dotters man; eller med sin stiufson, eller med thes, eller sin stiufdotters, son.

3§ Lägrar någon sin samsyster, eller halfsyster, ehvad then är ächta, eller oächta; tå hafve ock the både förverkadt lifvet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Flyghaverier – den militära flygsäkerheten i Sverige 1934-1949

v793806.b1340

Flygstaben: Centralexpeditionen F2:11 (1941-1941) Bild 1340 (AID: v793806.b1340, NAD: SE/KrA/0603001Ö) Länk.

Nu kan du läsa om svenska flyghaverier och genom noggrant förda noteringar ta reda på vad som inträffade, när och varför. I dokumenten beskrivs haveriets förlopp, skadebesiktning, förslag på åtgärder, vilka personer som var inblandade och vem eller vad som bär ansvar för haveriet. I bilagorna finner du bland annat kartor, skisser och fotografier på de skadade planen.

”Flygstaben: Centralexpeditionen”, serien flyghaverier 1934-1949 finns komplett tillgänglig i ArkivDigital. Sökord: ”flygstaben”.

Låt oss titta på en flygolycka funnen i handlingarna:

I början av augusti 1938 skedde ett flyghaveri med olycklig utgång utanför Högklint/Visby, Gotland. Furiren nr 33/F 3 Nils Harry Arne Ehrbring omkom. Nedan följer flottiljchefens meddelande till chefen för flygvapnet (bilden ovan).

”Såsom komplettering av telefonanmälan får jag härmed vördsamt anmäla, att fpl typ S 6 nr 338 den 1. ds havererat utanför Visby. Flygföraren, furiren 33/F3 Ehrnbring, och mekanikern, vicekorpralen 55/F3 Kahlin, lämnade flygplanet medelst fallskärmshopp. Båda landade i vattnet. Vicekorpral Kahlin räddades genom en tillstädeskommande motorbåt, under det att furir Ehrnbring omkom genom drunkning. ”

På efterföljande sidor kan vi läsa vittnesmålen som avlagts av personer som vistats i närheten när olyckan skedde. Det beskrivs hur de två männens fallskärmar vecklade ut sig och hur den ena lyckades klamra sig fast vid en vingdel i vattnet tills han plockades upp av en anländande båt.

Malin Nyberg, ArkivDigital

Sådant ogräs blev utrotat ur Herrans åker…

Transtrand-AI-8-(1825-1834)-Bild-137-sid-130

Transtrand AI:8 (1825-1834) Bild 137 / sid 130 (AID: v132306.b137.s130, NAD: SE/ULA/11574) Länk.

Ibland ser man att prästerna gör små noteringar i kyrkoböckerna. Kanske för att komma ihåg en viss person, men det prästen i Transtrand i Dalarna skriver i husförhörslängden 1826 går nog till historien.

”Tullen
Den sista Tullnär vid Hammarby grentz Tull hette Anders Östman. Stor fyllhund, stor Horhund, utan Religion och mensklighet. Hans fader var frälseinspektor. Flyttade till Stockholm i början af år 1826. Väl var det för Guds församling att sådant ogräs blef utrotat ur Herrans åker.”

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Meteorologiska observationer i Vinberg 1829-1856

Från vår användare Sten Norell har vi fått tips om att det i Vinbergs (i Halland) kyrkoböcker CI:4 och CI:5 finns anteckningar om framför allt meteorologiska observationer. Men prästen har även gjort anteckningar om det politiska läget i Europa. Notiserna finns insprängda lite här och var i böckerna, men oftast finns de i slutet av årets födelsenotiser.

Vinberg CI 4 Bild 202

Vinberg CI:4 (1815-1850) Bild 202 (AID: v93888.b202, NAD: SE/LLA/13453) Länk.

Januari månad 1835 utmärkte sig genom blid väderlek, ömsom regn, ömsom snö, som af regn upplöstes, kallast den 22 -12 grader. 26 Jan: hördes Lärkan första gången.

1842 har prästen börjat att göra tabeller för att få bättre överblick. Han delar in det i olika kolumner Temperatur, Barometer, Nedebörd, Vind, Andra anteckningar.

Vinberg CI 4 Bild 275Vinberg CI:4 (1815-1850) Bild 275 (AID: v93888.b275, NAD: SE/LLA/13453) Länk.

Vi ser t.ex. att den 30 mars 1842 syntes en regnbåge.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

”Ganska svårt ofärdig, men dock starkt aflande”

Funbo-AI-9b-(1824-1830)-Bild-116-sid-110Funbo AI:9b (1824-1830) Bild 116 / sid 110 (AID: v124432.b116.s110, NAD: SE/ULA/10291) Länk.

Att prästerna skriver små egna noteringar i kyrkoböckerna finns det en del exempel på. Den notering som Eric Andersson i Funbo får är dock värd att uppmärksamma.

Prästen skriver en liten notering efter Eric Andersson ”ganska svårt ofärdig, men dock starkt aflande”. Prästen var nog inte så nöjd med att Eric fick många barn eller hur skall man tolka prästen?

Niklas Hertzman, ArkivDigital