Svensk-norskt samarbete till gagn för släktforskare

ArkivDigital och Norsk Slektshistorisk forening har inlett ett samarbete med syfte att göra intressant källmaterial lättare tillgängligt för sina abonnenter och medlemmar genom att byta bilder.

De första bytena av bilder på källmaterial har nyligen genomförts.

Norsk Slektshistorisk forenings medlemmar kan nu ta del av överläkare J.A. Nordströms omfattande samling med släktutredningar och lokalhistoriska excerpter med mera från Bohuslän och framför allt sockarna på öarna Tjörn och Orust samt Magnells samlingar av domboksavskrifter från Gillbergs och Jösse härader i Värmland. Vidare kan medlemmarna ta del av handlingar rörande krigsfångar från Stora Nordiska kriget, några norska kyrkoböcker från Kansas och Minnesota samt en jämtländsk mantalslängd från 1645.

I gengäld har ArkivDigitals abonnenter nu tillgång till ett antal tryckta norska verk från främst 1800-talet och tidigt 1900-tal, exempelvis Politietidende 1886–1900 och 1916, som innehåller alla efterlysningar i Norge samt uppgifter om arresteringar och frisläppta fångar, vidare flera årgångar av Militaircalender och Norges statskalender samt listor över Dødsfald i Norge. Även arrestjournaler från Akershus festning, Kongsvinger kretsfengsel samt Elverum hjelpfengsel har gjorts tillgängliga för ArkivDigitals abonnenter.

Längre fram kommer bilder på ytterligare källmaterial från Norge, Sverige och USA att publiceras inom ramen för detta samarbete.

ArkivDigital och Norsk Slektshistorisk forening är glada för att samarbetet har kunnat komma till stånd och vi är övertygade om att det blir till gagn för släktforskare i bägge länderna.

ArkivDigital

Möt ArkivDigital på Slektsforskerdagen i Oslo!

SFD2016 plakatDen sista helgen i oktober varje år arrangeras Slektsforskerdagen i Norge, med arrangemang på arkiv, bibliotek och museum över hela landet. ArkivDigital kommer att närvara som utställare på den mässa som anordnas på Riksarkivet i Oslo.

Du som är bosatt i Oslo-området, eller bara har vägarna förbi, är varmt välkommen att besöka vår monter. Här finns möjlighet att prova vår tjänst ArkivDigital online. Har du frågor kring hur man släktforskar i det svenska källmaterialet finns också möjlighet att få svar på dessa.

Tid och plats:
Lördag 29 oktober
Klockan 10.00-16.00
Riksarkivet Oslo, Sognsveien 221 (vid Sognsvann stasjon)

Temat för i år är ”Kilder til kvinnenes historie”. Mer information om Slektsforskerdagen finner du här.

ArkivDigital

Slektsforskerdagen i Oslo

0223 bildFör norska släktforskare är den sista lördagen i oktober en viktig dag. Sedan mitten av 1990-talet infaller nämligen den så kallade Slektsforskerdagen vid denna tidpunkt. På cirka 40 olika platser i Norge går då större och mindre arrangemang med anknytning till släktforskning av stapeln. 

Ett av de större årligen återkommande arrangemangen äger rum på Riksarkivet i Oslo. I år lockades cirka 500 besökare till dess lokaler, där det både fanns möjlighet att ta del av olika föredrag samt att besöka omkring trettio olika utställare. Det har blivit något av en tradition att en av dessa utställare är ArkivDigital. I år var undertecknad företagets representant på plats i Oslo.

Jag fick under dagen träffa ett stort antal norrmän på jakt efter sina svenska förfäder. Rörligheten över svensk-norska gränsen har historiskt varit stor. Många är de människor, särskilt från gränstrakter som Bohuslän, Dalsland och Värmland, som har valt att lämna Sverige för att istället pröva lyckan i Norge.

Bland dem som besökte vår monter hade vissa aldrig provat på att forska i svenska källor, andra var sedan tidigare kunder hos oss. Även om Sverige och Norge är två länder med stora likheter finns det betydande skillnader när det gäller vilka källmaterial som finns tillgängliga. I Norge finns exempelvis inga husförhörslängder, så en återkommande uppgift blev att förklara hur dessa fungerar. 

Efter en dag med många intressanta möten blev det till slut dags för undertecknad att plocka ihop utrustningen och bege sig hem till Sverige igen. Det stora besökstrycket och de många positiva kommentarerna från besökarna borgar för att vi med största sannolikhet kommer finnas på plats nästa år igen.

Markus Lindström, ArkivDigital

Handlingar från C-byrån tillgängliga i ArkivDigital

hemligFör den som är intresserad av Sverige under andra världskriget vill vi gärna tipsa om att vi för närvarande fotograferar handlingar från C-byråns arkiv.

C-byrån uppsattes under senhösten 1939. Dess uppgift var att bedriva hemlig underrättelsetjänst utanför Sveriges gränser och byrån kallades till en början därför G-byrån (Gränsbyrån). I oktober 1941 fick den istället namnet C-byrån, efter begynnelsebokstaven i dess chefs Carl Peterséns förnamn. C-byrån avvecklades 1946.

I C-byråns arkiv ingår bland annat ett stort antal insända rapporter från olika länder. Som ett litet exempel på vad man kan hitta visar vi nedan första sidan ur en text med titeln ”Iakttagelser från Nordfinland”. I texten ger en ”från Murmanskfronten just återvänd tillfällig rapportör” en bild av livet vid fronten. (Klicka på bilden för att förstora.)

v811073.b1940 (1) v811073.b1940 (2)

Försvarsstaben: C-byrån BI:11 (1943-1943) Bild 1940 (AID: v811073.b1940, NAD: SE/KrA/0202015H) Länk.

C-byråns arkiv består av ett 60-tal volymer. I nuläget är drygt 20 av dem tillgängliga i ArkivDigital. Fotografering pågår och resterande volymer kommer att bli tillgängliga under hösten.

Markus Lindström, ArkivDigital

Släktforskningstips: Även prästen kan fela

Södra Finnskoga CI 1 (1831-1857) Bild 41 sid 75
Södra Finnskoga CI:1 (1831-1857) Bild 41 / sid 75 (AID: v8373.b41.s75, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Släktforskningstips, praktiskt exempel:
”Har aldrig haft någon dotter med det namnet”

För ett tag sedan kom en fråga till oss på ArkivDigital om vi kunde hjälpa till att leta upp en svensk anmoder som flyttat till Norge. Frågan löd:

Hei! Kan du hjelpe meg å finne slekten til min oldemor. Min oldemors navn var: Britta Karlsdtr Mikkelson født 29 april 1844 Djekneliden Bograngen Wermland. Hun ble gift i Norge. Navnet til Brittas far var Karl Mikkelson. Det er alt jeg vet.

Det kunde väl inte vara så svårt. Första uppgiften var att hitta vilken församling det handlade om. En sökning på ortnamns-skivan gav att Djäkneliden och Bograngen ligger i Södra Finnskoga församling i Värmland.

Det första steget är att kolla födelseboken i Södra Finnskoga den 29 april 1844 (bilden ovan). Längst ner på sidan hittar vi den 29 april 1844 ett barn som den 8/5 döps till Brita. Här står att hon föddes i Medskogen och föräldrar är Carl Andersson och dess hustru Brita Påhlsdotter. Datumet, barnets namn och faderns förnamn är alltså rätt med frågan. Födelseorten stämmer inte, men det kan ju ha blivit fel i den muntliga traditionen i Norge. Faderns efternamn skulle enligt frågan vara Mikkelson och man kan faktiskt se att det står inskrivet ”Mikelsson?” ovanför Andersson i födelsenotisen. Frågan är då var som är rätt? Det blir att titta på familjen i husförhörslängden.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 138 sid 133

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 138 / sid 133 (AID: v13401.b138.s133, NAD: SE/VA/13531) Länk.

I Södra Finnskoga AI:4 sidan 133 (ovan) hittar vi Medskogen och här bor familjen:
Carl Andersson, född 1805
h. Elina Påhlsdotter, född 1802

d:r Brita 29/4 1844

Nu börjar det bli rörigt, här stämmer inte mammans namn. Enligt födelseboken skulle hon heta Brita Påhlsdotter, men i husförhörslängden heter hon Elina Påhlsdotter. Vad är rätt?
Det finns väl bara ett sätt att göra och det är att följa familjen vidare för att se vad prästen skriver om familjen.

Södra Finnskoga AI 5 (1851-1857) Bild 155 sid 146

Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 155 / sid 146 (AID: v13402.b155.s146, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Mammans namn är i nästa husförhörslängd fortfarande Elina Pålsdotter, men vänta nu. Vad har prästen skrivit efter dottern Britta? ”Har aldrig haft någon dotter med det namnet 18/10 54”.

1854 när Britta är 10 år gammal har prästen alltså kommit på att Carl Andersson och Elina Pålsdotter i Medskogen aldrig haft en dotter som heter Britta. Hon är ju ändå inskriven i två olika husförhörslängder och i födelseboken som dotter i familjen. Nu är ju den stora frågan vem var Brita som föddes 29/4 1844 och om hon inte är dotter i denna familj bör hon ju vara dotter i en annan familj, eller?

Tillbaka till den ursprungliga frågan. Här står att hon föddes i Djäkneliden och Bograngen och pappans namn var Karl Mikkelson. Kan det vara så att det finns en Karl Mikkelson som bor i Bograngen eller Djäkneliden? Vi får kolla.

Södra Finnskoga AI 3 (1837-1844) Bild 42 sid 35

Södra Finnskoga AI:3 (1837-1844) Bild 42 / sid 35 (AID: v13400.b42.s35, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Med hjälp av ortregistret i början av volymen hittar man snabbt till Bograngen under Djäkneliden. Här ser man att familjen består av:
Carl Mickelsson, född 1804
h. Brita Påhlsdotter, född 1804
s. Mickel, född 5/10 1835
s. Pär, född 21/5 1839
d. Märta, född 18/10 1841

Mammans namn stämmer ju här med det som står i födelseboken när Brita föds. Pappan Carl Mickelsson kan stämma med födelseboken för där fanns ju Mickelsson inskrivet ovanför. Men ingen Brita. Kanske inte så konstigt, hon föddes 1844 och denna husförhörslängd slutar 1844. Hon kanske inte hunnit bli införd. Vi kollar i nästa.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 139 sid 134

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 139 / sid 134 (AID: v13401.b139.s134, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Här hittar vi dottern Brita född 29/4 1844 i familjen.

Har vi nu hittat rätt Brita och rätt familj? Ja, egentligen finns det bara ett sätt att bekräfta detta och det är att försöka följa Brita genom livet tills hon flyttar till Norge. Om man gör det ser man ett par andra spännande saker under hennes liv.

Ute till höger i anmärkningskolumnen på bilden ovan står att familjen öfwergifwit orten år 1844 i Nowember. Men även att de 1846 flyttar till sidan 177 och 1847 till sidan 38 i husförhörslängden. Vidare:

  • Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 44 / sid 38 (AID: v13401.b44.s38, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 48 / sid 41 (AID: v13402.b48.s41, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:6 (1857-1861) Bild 60 / sid 52 (AID: v13403.b60.s52, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Carl Mikelsson står som sjuklig, utfattig och tiggare. Britta njuter upfostringshelp af Kongl. Seraphimer ordens gillet i Stockholm. Carl dör 2/2 1852.
1859 flyttar Brita till Trysild i Norge.

Vad lär vi oss av detta? Jo, att det är viktigt att verifiera att det är rätt personer man forskar på och att inte lita 100% på prästerna. Även de kan göra fel och skriva in personer med fel familj. Det bästa man kan göra (om det är möjligt) är att följa personerna i varje längd för att få en obruten kedja.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris – Nu i ArkivDigital

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris AID v793349.b40Svenska Sofiaförsamlingen i Paris AV:1 (0-9999) Bild 40 (AID: v793349.b40, NAD: AD/PARIS/0001) Länk.

Sveriges äldsta utlandsförsamling är den i Paris. Den svenska kyrkliga närvaron i staden går tillbaka ända till år 1626, då professor Jonas Hambraeus vid Paris akademi började samla svenska och tyska lutheraner till gudstjänst. Församlingen kom därför att bli tvåspråkig, och en vanlig söndag förrättades gudstjänst först på svenska och sedan på tyska. Med vetskap om detta blir det enklare att förstå varför de äldsta böckerna i kyrkoarkivet är skrivna på tyska, som ovanstående bild ur den ”Större stamboken” från 1600-talet visar.

Den svenska församlingen i Paris fungerade från slutet av 1600-talet till år 1806 som en ambassadkyrka. Församlingen saknade egna kyrkolokaler och fick flytta runt mellan de diplomatiska sändebudens olika residens. I samband med Napoleon Bonapartes kröning år 1806 fick kyrkoherden order att lämna landet. Från åren fram till 1806 finns tre volymer tillgängliga i ArkivDigital, dels de båda 1600-talsvolymerna AV:1-2, dels en vigselbok från åren 1764-1806. Den sistnämnda boken är till stora delar skriven på franska.

Hösten 1859 sändes legationspredikanten Thor Frithiof Grafström till Paris. Sverige var vid denna tid i union med Norge, och Grafströms uppgift var att bilda en svensk-norsk församling. Volym AI:1, som kallas ”Frithiof Grafströms arkiv”, innehåller olika typer av handlingar från den svensk-norska församlingen i Paris åren 1859-1863.

Under perioden 1863-1877 saknades åter svensk präst i Paris. Sedan Emil Flygare år 1877 blev präst i staden har dock svenska kyrkan utan avbrott funnits på plats. Församlingen fick sitt nuvarande namn år 1878 då dess första egna kyrkolokal, Sofiakapellet, invigdes, uppkallat efter den dåvarande svenska drottningen Sofia av Nassau. Sofiaförsamlingens nuvarande kyrka invigdes år 1913.

De allra flesta volymerna i Sofiaförsamlingens kyrkoarkiv härrör från perioden efter 1877. Vi har förutom husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder, födelse- vigsel och dödböcker även fotograferat många andra typer av handlingar från denna period.

Markus Lindström, ArkivDigital

Specialerbjudande på Släkthistoriskt Forum

Specialerbjudande på Släkthistoriskt Forum
– 3 nummer för 99 kr

I år figurerar ArkivDigital med en artikelserie i tidningen Släkthistoriskt Forum. I februarinumret, som har temat Släktforskning i Norden, hittar du förutom artiklar om hur du släktforskar på anfäder från Finland, Norge och Danmark bland annat en artikel om det breda Ålands-material som finns i ArkivDigital.

Just nu kan du köpa tre nummer av Släkthistoriskt Forum för endast 99 kr (ordinarie pris 150 kr). Lägger du din beställning direkt kommer din första tidning hem omkring den 20 februari.

Beställ här.

ArkivDigital

Arméns pensionskassas meritband

meritbandArméns pensionskassa: Överstyrelsen, Arméns pensionskassa  E5:60 (1817-1821) Bild 6580 / sid 635 (AID: v779034.b6580.s635, NAD: SE/KrA/0078A004Ö) Länk.

Har du officerare eller underofficerare som tillhört armén i släkten? Eller har du ett allmän- eller militärhistoriskt intresse som gör att du är intresserad av att kunna följa sådana personers karriärer? Om svaret på någon av frågorna är ja bör serien meritband, som återfinns i arméns pensionskassas överstyrelses arkiv, kunna vara av stort intresse för dig.

Officerarna och underofficerarna skickade under hela sin yrkesverksamma tid kontinuerligt in merit- och tjänsteförteckningar till pensionskassan. De inskickade förteckningarna bands ihop till så kallade meritband. För en och samma person har i regel flera förteckningar skickats in, som kan återfinnas i olika meritband.

Meritbanden börjar år 1757 och vi kommer att fotografera dem till och med år 1860. Redan nu finns många av meritbanden tillgängliga i ArkivDigital och fotografering av de resterande pågår. Forskning i meritbanden underlättas av att det finns maskinskrivna personregister till dem. Registren återfinns i volymerna E5:198-206.

På bilden ovan visas ett exempel på en handling ur ett meritband, nämligen en tjänsteförteckning för sergeant Gust. P. von Wulfschmidt. I förteckningen får vi veta att hans militära karriär började år 1796 då han blev antagen till volontär, att han år 1801 befordrades till rustmästare och att han år 1812 blev sergeant. Det finns också uppgifter om kommenderingar, bland annat till Norge och till Göta kanal. Vi får också veta att han bevistat riksdagen i Örebro år 1810.

Förutom i meritbanden kan merithandlingar även återfinnas i arkivbildaren ”Meritförteckningar”. Denna är tillgänglig i sin helhet i ArkivDigital. Här återfinns även handlingar för tiden före år 1757, från 1600-talets början och framåt. Från och med år 1757 kompletterar arkivbildaren ”Meritförteckningar” och meritbanden i arméns pensionskassas arkiv varandra.

För flottan finns en särskild arkivbildare, ”Meritförteckningar, flottan”. Mer information om denna återfinns i blogginlägget Flottans meritförteckningar, som publicerades den 24 oktober.

Markus Lindström, ArkivDigital

Möt ArkivDigital på Slektsforskerdagen i Oslo!

Den sista helgen i oktober varje år arrangeras Slektsforskerdagen i Norge, med arrangemang på arkiv, bibliotek och museum över hela landet. ArkivDigital kommer i samband med detta att närvara som utställare på den mässa som anordnas på Riksarkivet i Oslo.

Du som är bosatt i Oslo-området, eller bara har vägarna förbi, är varmt välkommen att besöka vår monter. Här finns möjlighet att prova vår tjänst ArkivDigital online. Har du frågor och funderingar kring hur man släktforskar i det svenska källmaterialet finns också möjlighet att få svar på dessa.

Tid och plats:
Lördag 25 oktober
Klockan 10.00-16.00
Riksarkivet Oslo, Sognsveien 221 (vid Sognsvann stasjon)

Temat för i år är ”Det skjedde i 1814”. Mer information om Slektsforskerdagen finner du här.

ArkivDigital