Bytinget i Malmö

Bytinget i Malmö A1 1 Bild 1050Bytinget i Malmö A1:1 (1577-1590) Bild 1050 (AID: v442697.b1050, NAD: SE/MSA/00114) Länk.

1658 underskrevs freden mellan Sverige och Danmark i Roskilde. Bland punkterna i fredstraktatet fanns att den tidigare danska befolkningen under en övergångsperiod skulle få behålla bland annat sina tidigare rättegångsordningar. Ända fram till 1683 användes den danska rättegångsordningen och lagen i de nya svenska landskapen.

I de svenska städerna finns två olika domstolar, dels är det den som kallas rådhusrätt och dels den som kallas kämnärsrätt. I Malmö under dansk tid fanns rådhusrätten, men kämnärsrätten kallades då Bytinget. Exakt vilka mål som avgjordes i de olika är svårt att säga, men bytinget/kämnärsrätten var till en viss del underställd rådhusrätten.

Bytinget i Malmö nämns första gången i Valdemar Atterdags privilegiebrev från 1360, Ingen av Malmös ”borghere elles bymen” fick ställas inför rätta någon annan stans än vid ”Malmøe byting”. Bytinget i Malmö har bevarade domböcker 1577-1677.

Renskrift till bilden ovan:
Røde Christiern Jude wor greben vdi ferske gierning, adt hand ihiel stack lille Christiern Wognmand her i Malmø, siden the war adtskild for thed slag, Christiern Wognmand slog hannom wid øygit, och siden stael sig thil och slog hannom ihiel, som Aage Wognmand och Per Gerickssen her inden tinge nu winnedt. Och Christiern Wognmands hustruf loed her wid Aage Wognmand klage ofuer hannom. Thi sagde tingmend, som een part war Suend Nielssen, Per Speger, Olof Slacter och Niels, sagde fornefnde Røde Christiern fra hans hals.

Eller på lite mer modernt tungomål:
Röde Christiern Jude (troligen från Jylland) greps efter en färsk gärning, han hade stuckit ihjäl lille Christiern Vagnman här i Malmö efter att de blev åtskilda efter det slag som Christiern Vagnman slog honom vid ögat. Detta vittnade Åke Vagnman och Per Gerickssen om nu här vid tinget. Christiern Vagnmans hustru lät Åke Vagnman stämma in och klaga på honom. Tingsmännen Sven Nilsson, Per Speger, Olof Slaktare och Nils dömde Röde Christiern från sin hals (d.v.s. att bli halshuggen).

Den äldsta av Malmö bytings domböcker finns renskriven och utgiven:
Malmø Tingbøger 1577-83 og 1588-90. Udgivet ved Leif Ljungberg og Einar Bager i samarbejde med Erik Kroman af Selskabet for udgivelse af kilder til Dansk historie i serien Ældre danske Rådstueprotokoller og Bytingbøger, København 1968.

I ArkivDigital återfinns även handlingar från byting i Laholm, Landskrona, Simrishamns och Ystad. Sökord i ArkivDigital: ”byting”.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Fyra fruar på 4 år

En vanlig husförhörslängd brukar stäcka sig 5-10 år. I Fjelie AI:5 skriver man in det som händer under 1826-1831 och i den har Nils Nilsson varit gift 4 gånger.
Fjelie AI 5 (1826-1831) Bild 185 sid 182

Fjelie AI:5 (1826-1831) Bild 185 / sid 182 (AID: v109258.b185.s182, NAD: SE/LLA/13084) Länk.

Flädie nr 12
Arr: Nils Nilsson, född 1795 23/8 i Fjelie.
Hustru Sissa Pehrsdotter, född 1803 23/4 i Flädie. Död 26/1 1827.
Hustru Anna Jönsdotter, född 1803 18/4 i Önnerup. Död 10/7 1828.
Hustru Estred Larsdotter, född 1805 27/3 i Flädie. Död 18/1 1830.
son Nils, född 1828 10/7 i Flädie.
dotter Elna, född 1826 11/3 i Flädie. Död 11/6 1827.
Hustru Kjerstena Christensdotter, född 1808 3/12 i Flädie.
dotter Sissa, född 1831 13/8 i Flädie.

Vad hände med Nils Nilssons fruar?

Niklas Hertzman, ArkivDigital

86 år äldre än sin hustru

I Skepparslövs födelsebok finns en husförhörslängd inbunden för året 1753. I Skepparslövs by bor en familj där det är ganska stor åldersskillnad på makarna.

Skepparslöv CI 2 (1751-1809) Bild 139 sid 186
Skepparslöv CI:2 (1751-1809) Bild 139 / sid 186 (AID: v101148.b139.s186, NAD: SE/LLA/13345)

”R: Trued Lundman, född (1)617 i Gringelstad.
hust: Karna Olasdotter, född (1)703 i Köpinge S:n
s. Nils, född (1)746 i Skepparslöv.”

Så klart en felskrivning, men när är han född?

Niklas Hertzman