Elfva-Bengtan i Skårby

Skårby_CI_4_Bild_193_sid_375

Skårby_CI_4_Bild_194_sid_377

Skårby CI:4 (1825-1862) Bild 193 / sid 375 (AID: v111804.b193.s375, NAD: SE/LLA/13350) – samt sid 376-377 i samma volym. Länk.

I Skårbys dödbok i södra Skåne finns en notis inskriven bland de döda år 1842. Här skriver prästen:

Den så kallade Elfva-Bengtan i Skårby socken, som från urminnes tider lär hafva bott i en af henne uppförd jordhydda på gränsen emellan Willie, Kattslösa och Skårby Socknars ägor vid Snöftarp, och som i flera decennier blifvit skjutsad omkring i Skårby Socken från gård till gård, dog i Torpet Grekland den 26te och begrofs den 30de Januari. Hennes ålder är okänd; men sjelf har hon längesedan uppgiwvit sig hafva hunnit öfver 100 år. 84?
 
Bara dessa få rader gör att man får en bild om hur Bengta hade det. Tänk om fler präster hade skrivit lite mer än bara namn och ålder när de dör. Prästen trodde nog inte på hennes egen åldersuppgift då han har skrivit dit ”84?” i slutet.
 
Niklas Hertzman, ArkivDigital

Konfirmationsfoton från Herndon, Kansas

Herndon Enne Lutheran Church, Kansas
Herndon Enne Lutheran Church, Kansas, USA Vol:17 (1885-1960) Bild 9 / sid 15 (AID: v819020.b9.s15) Länk.

I svenskförsamlingarna i Kansas var det vanligt att i samband med olika jubileum ge ut små tryckta skrifter. I dessa finns förutom skriftlig information ofta även fotografier av olika slag. Kyrkobyggnader, pastorer och olika förtroendevalda inom församlingarna utgör vanliga motiv, men ibland återfinns även bilder på helt vanliga församlingsmedlemmar.
 
I Herndon Enne Lutheran Church Vol:17, en skrift som gavs ut i samband med församlingens 75-årsjublieum år 1960, återfinns porträtt av konfirmander från perioden 1886-1957. På bilden ovan visas 1904, 1909, 1914 och 1917 års konfirmander. Som synes har merparten av konfirmanderna svenskklingande namn.
 
Markus Lindström, ArkivDigital

Biskop Peder Winstrup – kvarlevor från 1600-talet

PederWinstrup1

När vi släktforskar letar vi efter uppgifter i kyrkoböcker och mantalslängder. Här hittar vi uppgifter om förfädernas namn, födelsedata, familjen och var de bodde. Men när man har forskat ett tag vill man veta mer om personerna. Då börjar man läsa domböcker för att hitta att de t.ex. bråkade med grannen. Har man tur har de begått ett brott och de finns i häktes- eller fängelsehandlingar och då får man ett signalement på personen. När man gör en liten utflykt så brukar släktforskaren stanna till vid kyrkogårdar och se om man hittar någon släktings gravsten. Men inget gör att man kan komma en person så ”nära” som att se honom på bild eller i verkligheten…

Att se en person från 1600-talet i verkligheten gavs det tillfälle till i förrgår i Lund. Man visade upp biskop Peder Winstrups mumie (bilden ovan).

Peder Winstrup föddes i Köpenhamn 1605 och dog 1679 i Lund. Han var biskop i Lund 1638-1679 och var således den sista danska och den första svenska biskopen i Lund. Det var en svår tid kring freden i Roskilde 1658 och det gällde verkligen att hålla på rätt sida om man ville ha kvar sin ställning i samhället. Detta lyckades Peder bra med och att få behålla en sådan inflytelserik tjänst som biskop och tjäna det nya landet var det inte många som klarade av. Dessutom var Sverige noga med att tillsätta svenskar och personer de kunde lite på, på de viktiga positionerna i Skåne, men trots att Peder var dansk fick han svenskt företroende att fortsätta sin tjänst.

1658 träffades Peder Winstrup och hans nya kung, Karl X Gustav, och Peder lade fram nyttan med att inrätta ett universitet i Lund. Det blev dock på nytt lite oroliga tider och det är först 1666 som Lunds universitet instiftas. Dock blev han förbigången och som universitetets första prokansler utsågs Bernhard Oelreich (1626-1686) som var kyrkoherde i Norra Åsum och Skepparslöv och alltså underställd Peder Winstrup. Exakt vilka turer som ledde till att Bernhard fick tjänsten före Peder kan man spekulera i, men Bernhard vistades i Stockholm 1664 i samband med riksdagen och under vistelsen där blev han befalld att predika för Änkedrottningen och vann hennes bifall, hon kallade honom till sin Hofpredikant och Bigtfader samma år. I samband med en annan vistelse i Stockholm fick han det nyinrättade universitetets statuter och utnämndes till prokansler. Detta ledde så klart till bittra strider mellan Peder och Bernhard och de försökte på alla sätt och vis att smutskasta varandra. Det slutade med att Bernhard Oelreich fick tjänst som superindendent i Bremen och därmed var Peder kvitt sin trätobroder.

PederWinstrup2

Domkyrkan i Lund fick 2013 tillstånd att flytta Peder Winstrups kvarlevor, för man behövde renovera där hans kista fanns i kryptan. Tanken var att man skulle begrava honom på Norra kyrkogården. Man beslöt att genomföra en noggrann undersökning av kroppen i vetenskapligt syfte och när man öppnade kistan fann man att kroppen var mycket välbevarad. En rad undersökningar har gjorts och flera provsvar väntar man på. Bland annat undersöker man hans DNA, sjukdomar, vad som finns i magen, växter och insekter. I onsdags (9/12) var det öppet hus på Historiska Museet i Lund och där visade man upp kroppen och en liten utställning. Den 11/12 återlämnas kroppen till Domkyrkan för återbegravning där, och inte på Norra kyrkogården.

Domkapitlet_i_Lund_FIb1_Bild_347Domkapitlet i Lund FIb:1 (1156-1678) Bild 347 (AID: v136445.b347, NAD: SE/LLA/13550) Länk.

Exempel på ett brev (bilden ovan) från 1674 som Peder Winstrup har utfärdat som biskop och inledningen lyder så här: Peder Winstrup till Lundegaardh och Werpinge, Doctor, Biscop öffwer hertigdommet Schone, ProCancellarius Academiæ Carolinæ sampt Præses Consistorii Ecclesiastia…

Extra intressant att träffa Peder och med egna ögon få se den som bråkade med min förfader Bernhard Oelreich. Närmare 1600-talet än så här kommer vi inte.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

”Afled genom döden” – Mycket ålderstigna pigan Sara Jönsdotter

Nederluleå C2 Bild 294 sid 531

Nederluleå C:2 (1726-1742) Bild 294 / sid 531 (AID: v138428.b294.s531, NAD: SE/HLA/1010132) Länk.

Vi har tidigare sett exempel på personer som når anmärkningsvärt höga åldrar. I Nederluleås dödbok 1741 hittar vi notisen om Sara Jönsdotter. Så här skriver prästen om henne:

”Mycket ålderstigna Pigan Sara Jönsd:r ifrån Måttsund. Född 1635. Fadren Jöns Erichsson. Modren hust: Sara N.d:r afled genom döden d:1 Augusti. Begrafdes på kyrkogården d:8 ejusd. Warit 15 år blind, men dock under sin blindhet spunnit finaste garn. Thes höga ålder är 106 år.”

”Avled genom döden” är ju en ganska intressant skrivning, dock ser man den ibland. Man kan ju undra hur man annars avlider?

Vi tackar Björn Rydh för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Medlemskap i Burdick Hebron Lutheran Church var förenat med vissa plikter

Kansas v812145.b4.s1

Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 4 / sid 1 (AID: v812145.b4.s1) Länk.

Under hösten har vi i ett flertal blogginlägg berättat om vår pågående publicering av kyrkböcker från Kansas. (Skriv ”Kansas” i sökfältet till höger för att finna dem.)

En stor skillnad vid släktforskning i USA jämfört med i Sverige är att det i USA aldrig har funnits någon statskyrka. Materialet vi publicerar härrör därför från ett stort antal olika frikyrkoförsamlingar, som i de allra flesta fall har grundats av invandrade svenskar. För många orter har vi också fotograferat flera olika församlingar, eftersom det på orten kanske fanns både en baptistförsamling, en metodistförsamling och en missionsförsamling.

När en en person som utvandrat från Sverige anlänt till sin destination i USA uppstod alltså i många fall en valsituation angående vilken församling personen skulle ansluta sig till. Helt fritt var dock inte detta val; eftersom det är frågan om fria församlingar kunde de själva ställa krav på vilka som skulle få bli medlemmar och inte. I Burdick Hebron Lutheran Churchs konstitution från år 1902 återfinns bland annat regler för medlemmars upptagande. På bilderna nedan visas det knappt två sidor långa stycket, ur vilket jag har valt att citera en särskilt intressant del.

v812145.b9.s11 högersidav812145.b10.s13 vänstersida

”När däremot någon, som redan blifwit ordentligen döpt och konfirmerad, will ansluta sig som medlem till denna församling, så skall han anmäla sig hos församlingens pastor, som dels genom enskildt samtal, dels genom att rådgöra med kyrkorådet bör göra sig noga underrättad om hans kristliga sinne och wandel; ty ingen, som är känd för en okristlig och lastfull wandel eller är medlem af frimurare- eller andra hemliga sällskap eller ohrosföreningar, skall till medlem af församlingen upptagas.”

För den som lyckats bli medlem i församlingen gällde det sedan att uppfylla ett antal plikter, vilka också framgår av konstitutionen. För den som inte uppfyllde plikterna väntade först varningar och om dessa visade sig verkningslösa återstod bara uteslutning. På bilderna nedan framgår de olika plikterna.

v812145.b10.s13 högersidav812145.b11.s15 vänstersida

Bildkällor:
Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 9 / sid 11 (AID: v812145.b9.s11) Länk.
Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 10 / sid 13 (AID: v812145.b10.s13) Länk.
Burdick Hebron Lutheran Church, Kansas, USA Vol:9 (1902-1902) Bild 11 / sid 15 (AID: v812145.b11.s15) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Begravningskostnader

Orusts_och_Tjörns_häradsrätt_FII_18_Bild_248_sid_491

Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 248 / sid 491 (AID: v13493.b248.s491, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Som vi tidigare har sett så är ju bouppteckningarna en mycket bra källa för att hitta uppgifter om arvingar och eventuella förmyndare för omyndiga barn, i ingressen till bouppteckningen. När man går igenom dödsboet kan man bilda sig en uppfattning om hur man hade det och man kan se att det t.ex. fanns två skedar, 4 grisar och en klocka.

I slutet av bouppteckningen hittar man skulder. I slutet brukar man även hitta begravningskostnaderna. Om man läser allt noga så kan man nästan ”vara med” vid begravningen.

När Samuel Andersson begravdes på Orust 1850 ser man vad de åt och drack:

15 kannor brännvin, 1 kanna konjak, 1/2 kanna vin, kaffebönor och socker, pudersocker och skorpor, malt, korn och råg, 2 kalvar, smör, fläsk och ägg. Allt tillagat av kokerskan.

Vi tackar Lisbeth Zachs för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital 

Fler militära pensionshandlingar i ArkivDigital

pensionshandlingar del 2 AID v812124.b1350.s138

Arméförvaltningen, Civila departementet, civilbyrån D2:7 (1902-1904) Bild 1350 / sid 138 (AID: v812124.b1350.s138, NAD: SE/KrA/0065b) Länk.

Tidigare i höstas berättade vi i ett blogginlägg (länk till blogginlägget) om de militära pensionshandlingarna i arkivbildaren Krigskollegium Krigsmanshuskontoret. Vi framhöll där de så kallade underhållsprojekten som extra intressanta. Krigskollegium Krigsmanshuskontoret innehåller emellertid bara underhållsprojekt till och med år 1863. Vi har nu även fotograferat fortsättningen av materialet, som ingår i två olika arkivbildare:

  • Åren 1864-1880, se arkivbildaren Arméförvaltningen, Civila departementet, kassaavdelningen, pensions- och fondförvaltningskontoret. 
  • Åren 1881-1904, se arkivbildaren Arméförvaltningen, Civila departementet, civilbyrån.

För båda arkivbildarna, använd sökord: ”arméförvaltningen”.

Förutom orsaken till avskedet får man även i dessa mera sentida underhållsprojekt en bra översikt över respektive gratialists militära karriär, vilket framgår av nedanstående exempel från år 1904 (se bilden ovan).

Dist. korpralen Johan Daniel Grimberg /Pettersson/ född den 10 Apr. 1855, tjent utm. väl sedan den 21 Februari 1873, vid gen. mönstring den 16 September 1903 för sjuklighet ställd på 6 månaders förbättring, afsked den 5 April 1904; v. korpr. 4 maj 1883, korpal d. 20 febr. 1895, dist. korpr. i regem. 14 Juni 1902. Svärdsmedalj 1904.


Markus Lindström, ArkivDigital

Konstverk i handlingarna

Karlskrona_rådhusrätt_och_magistrat_FIIa_143_Bild_4080Karlskrona rådhusrätt och magistrat FIIa:143 (1934-1934) Bild 4080 (AID: v495505.b4080, NAD: SE/LLA/10122) Länk.

Som släktforskare har man ju bläddrat igenom tusentals och åter tusentals sidor i de gamla handlingarna. Man hoppas så klart att man skall hitta de små pusselbitarna till den egna släkten, men ibland stannar man upp och man börjar fundera kring just det man ser för tillfället. Det kan vara ett annorlunda yrke, ett konstigt namn, prästens handstil eller något helt annat – som en fin bild.

Exemplet ovan kommer från en bouppteckning i Karlskrona 1934 och visar översta delen på en livförsäkring, tecknad hos Brand- och Lif-Försäkrings-Aktie-Bolaget SVEA.

Andra fina bilder hittar man till exempel i Träslövs kyrkoarkiv i serien HV:2 som är bilagor till lysnings- och vigselboken.

Träslöv_HV_2_Bild_362
Träslöv HV:2 (1760-1889) Bild 362 (AID: v93549.b362, NAD: SE/LLA/13420) Länk.

I detta exempel är det ett dopintyg på Johan Edward Bernhard, son till Emil Johan Johnson och Anna. Han föddes i Rumford, Rhode Island, USA, 1/5 1888 och intyget finns bevarat, för föräldrarna flyttade säkert tillbaka till Sverige och bosatte sig i Träslöv. Bilden innan är föräldrarnas vigselintyg.

Träslöv_HV_2_Bild_361
Träslöv HV:2 (1760-1889) Bild 361 (AID: v93549.b361, NAD: SE/LLA/13420) Länk.

Hittar du något spännande i de gamla handlingarna; stanna till och tänk efter. Bara en liten anteckning eller bild kan ge så många tankar kring hur de hade det förr i tiden.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Idag fyller ArkivDigital 10 år!

10 ar pressrelease

 

Nu har vi levererat färgbilder till forskare i ett helt decennium!

Idag för exakt 10 år sedan startade vi ArkivDigital med målet att underlätta och förgylla vardagen för alla Sveriges släktforskare. Sedan dess har mer än hundratusen släkt- och historieforskare gjort fascinerande upptäckter bland våra färgbilder.


Tio år av utveckling

Under de tio år som gått har ArkivDigital vuxit till ett företag med 37 anställda, och det digitala bildarkivet med avfotograferat gammalt källmaterial är redan uppe i enorma 57 miljoner bilder.

Från början såldes våra bilder på CD-skivor, men redan efter två år lanserade vi den första programvaran som möjliggjorde en abonnemangstjänst över internet. Från och med 2007 finns alla våra bilder tillgängliga i en och samma tjänst – ArkivDigital.

Ute på arkiven pågår ett ständigt fotograferingsarbete och varje månad tillkommer ca 600 000 nya bilder.

Som ett resultat av verksamhetens snabba tillväxt har ArkivDigital, som ett av få företag i Sverige, utnämnts till Gasellföretag av Dagens Industri – två år i rad; 2013 och 2014.

Läs vår pressrelease här.


ny programvaraNy programvara med sökbara databaser!

Snart lanserar vi vår nya programvara, som innehåller en sökbar databas med uppgifter om hela befolkningen i Sverige år 1950!

Framöver kommer motsvarande uppgifter för befolkningen år 1960 att tillkomma. Även ett fullständigt personregister till Sveriges husförhörslängder och församlingsböcker för år 1880-1920 (ca) är på väg på sikt. För att inte tala om flera nya funktioner i programmet!


usaFotografering i USA och på Åland

Vi har inte enbart bedrivit fotograferingsverksamhet i Sverige, utan har även fotograferat material på Åland och i Kansas, USA.

Materialet från USA fokuserar på svenskförsamlingarnas kyrkböcker, men även andra material har fotograferats, såsom protokoll och räkenskaper av olika slag. Handlingar från ett trettiotal församlingar finns tillgängliga i ArkivDigital redan nu. Mängder av fler volymer kommer publiceras inom kort.
Läs mer om USA-materialet här.

Vad gäller Åland fotograferar vi just nu sjömanshushandlingar, men massvis med handlingar från Åland finns redan tillgängliga i ArkivDigital. Du hittar kyrkböckerna för Ålands sexton församlingar, bouppteckningarna till 1916, domböckerna till 1900, mantalslängder till 1933 och bykartor från framför allt 1700- och 1800-talen. Och mycket mer… Läs mer om vårt Ålands-material här.

Vi tillhandahåller även handlingar från ett antal utlandsförsamlingar, bland andra:


milstolpe2Milstolpar år för år

2005:

  • Aktiebolaget Arkiv Digital AD AB bildas.
  • Fotografier säljs på CD-skiva.
2006:
  • 1 miljon bilder i bildarkivet.
2007:
  • Programvara för abonnemangstjänst via internet lanseras.
  • 5 miljoner bilder i bildarkivet.
2008: 
  • Sammanslagning mellan ArkivDigital och DigiArkiv.
  • Göta kanalbolags arkivs mest använda handlingar fotograferas.
  • 10 miljoner bilder i bildarkivet.
2009: 
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Falköping.
  • ArkivDigital köper IT-företaget KITE AB.
2010:
  • Ålands kyrkböcker blir tillgängliga i ArkivDigital.
  • 20 miljoner bilder i bildarkivet – 100 000 böcker avfotograferade.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Örebro.
2011:
  • Första året företaget går med vinst.
  • 30 miljoner bilder i bildarkivet.
2012:
  • Sveriges äldre kyrkböcker (t.o.m. 1894) finns tillgängliga i ArkivDigital; husförhörslängder, flyttlängder, födelse-, vigsel-, och dödböcker.
  • Ny logotyp lanseras: Den röda skölden.
2013: 
  • Utnämnt till Gasellföretag 2013 av Dagens Industri.
  • App för iPad lanseras.
  • Ökar närvaron i USA genom ett samarbete med släktforskningsexperten Kathy Meade.
  • Generalmönsterrullor färdigfotograferade.
  • Bouppteckningar färdigfotograferade till och med år 1900.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Köping.
  • 40 miljoner bilder i bildarkivet.
2014: 
  • Ingår ett forskningssamarbete med Blekinge Tekniska Högskola.
  • Sveriges moderna kyrkböcker finns tillgängliga i ArkivDigital t.o.m. 1935 (om inte boken sträcker sig längre).
  • Blogg på svenska och engelska lanseras.
  • Utnämnt till Gasellföretag 2014 av Dagens Industri; får utmärkelsen för andra året i rad.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Karlstad.
  • 50 miljoner bilder i bildarkivet.
2015:
  • Ny tjänst lanseras: Beställningsfotografering domböcker.
  • Fotografering av svenskförsamlingar i Kansas, USA.
  • Mängder av handlingar som rör andra världskriget fotograferas; Beredskapsverket, spionhandlingar, flyghaverier, C-byrån, m.m.
  • Ny logotyp lanseras: Den blå nyckeln.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Nyköping.

Mikael Karlsson VD

VD Mikael Karlsson har ordet

Sedan starten den 26 oktober 2005 har vi haft tio mycket händelserika år, där vi har gått från nystartat litet företag till ett av Sveriges främsta alternativ för släktforskare och andra historiker.

Vi är mycket nöjda över den framgångsrika tid som varit, men vi strävar hela tiden framåt. Företaget är i konstant utveckling och flera nyheter finns på agendan. Vi har många spännande år framför oss!

Vi vill tacka alla våra kunder för de fina år som gått, och ser fram emot många fler givande forskarår tillsammans!

Mikael Karlsson, VD, ArkivDigital

En gammal pappa

Hörup CI 1 (1684-1803) Bild 161 sid 189
Hörup CI:1 (1684-1803) Bild 161 / sid 189 (AID: v110641.b161.s189, NAD: SE/LLA/13184) Länk.

Som släktforskare skall man vara källkritisk och alltid ställa sig fråga ”kan detta stämma?” Det kan vara att två personer på 1700-talet gifter sig och de är från olika delar av landet. Visst, det kan förekomma, men det kan ju även vara så att det finns en plats i närheten som heter likadant. Det kan vara att en kvinna uppges bli mamma när hon är 65 år gammal och så vidare. Med detta i tankarna måste man så klart ställa sig frågan om notisen på bilden ovan stämmer.

I Hörups födelsebok den 1797 skriver prästen att pappan är i sitt 84:de år.

d.29 Martii föddes uti Hörups husen et drengebarn. Fadren afskedade Ryttaren Knut Grönborg i sit 84:de år, modren Kjerstina Matsdotter, blef döpt d.31 wid Passions Gudstjensten. Des namn Lars.

Knut och Kjerstina gifter sig 1791 och då står det inget om hans ålder. Knut dör 1806 och då uppges han vara 99 år gammal. Båda dessa åldersuppgifter ger ju ungefärliga födelseår, men det skiljer ju en del. Kan man kanske hitta honom i de militära rullorna och få ytterligare en ålder där?

Berätta gärna om era fynd i kommentarsfältet nedan.

Övriga källor:
Hörup CI:1 (1684-1803) Bild 40 / sid 31 (AID: v110641.b40.s31, NAD: SE/LLA/13184) Länk.
Hörup CI:3 (1804-1856) Bild 145 (AID: v110643.b145, NAD: SE/LLA/13184) Länk.
Ingelstads häradsrätt FIIa:18 (1807-1808) Bild 2380 / sid 42 (AID: v158016.b2380.s42, NAD: SE/LLA/10032) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital