Prova ArkivDigital gratis i helgen!

Skärmavbild 2014-11-25 kl. 23.00.33I morgon, lördag den 12 november är det Arkivens dag, vilket uppmärksammas på många håll i Norden. I samband med detta öppnar vi upp vårt digitala arkiv och ger nya användare och abonnenter med Basabonnemang möjlighet att prova på ArkivDigital – Allt-i-ett under hela helgen, 12-13 november.

Förutom alla fotograferade arkivhandlingar såsom kyrkoböcker, bouppteckningar, domböcker mm, får man tillgång till registren Befolkningen i Sverige 1880-1920, Svenskar i USA 1940, Sveriges befolkning 1950 och 1960. Materialet finns tillgängligt i vår senaste programversion ArkivDigital 2.0-beta.

Så passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Ta mig till gratisdagarna!

cropped-cropped-cropped-Acr1992687029672-1468911.jpgArkivDigital

Rullor 1620-1723

Som släktforskare brukar man förr eller senare stöta på en militär i släkten, det kan vara en förfader som står antecknad som ryttare eller soldat. Eller så härstammar man kanske från en officer. I slutet av 1600-talet började man föra de så kallade Generalmönsterrullorna och detta gör man till slutet av 1800-talet. Generalmönsterrullorna hittar man om söker efter rullor i ArkivDigital. Då ser man att det också finns tidigare rullor. Det finns en serie som kallas ”Rullor 1620-1723” som innehåller många, många hundra volymer. Hittills har vi fotograferat av handlingarna 1620-1659 och sedan några enstaka volymer efter det. Det är ett pågående arbete med att digitalisera dessa handlingar på Krigsarkivet.

Det finns ett par bra ingångar till materialet och lite tips och sökvägar är alltid bra att känna till.

Har man en vanlig ryttare eller soldat krävs det lite mer letande innan man hittar rätt. Bara att känna till att en ryttare finns vid ett kavalleriregemente och en soldat vid ett infanteriregemente är en bra start. Då behöver man inte leta i fel ”typ” av regemente. Sedan är de oftast indelade med namn efter län/landskap. Har man fler uppgifter om vad t.ex. deras befäl heter, kan man hitta in via ett namnregister. Är det en officer man letar efter går man direkt till namnregistret.

I serien ”Rullor 1620-1723” finns överst i listan med volymer 15 volymer som kallas Personregister. Om man håller musen över (i) eller klickar en gång på volymen får man upp information vilka namn som ingår i volymen. Låt oss säga att vi letar efter Lars Jakobsson som vi har uppgift om var fänrik på 1640-talet. I namnregistret hittar vi ett kort.

0303 Rullor 1620-1723 PersonReg 6 bild 3015Rullor 1620-1723 PersonReg:6 (1620-1699) bild 3015 (AID: v793063.b3015, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Hänvisningarna är till årtal och volym för det året. Förutom att vi får ingångar till de olika rullorna så har vi ju här även en bra sammanställning över alla som var officerare i Sverige under nästan hela 1600-talet. Uppe till höger står en 1 och det betyder att det finns fler registerkort för denna person, något att tänka på.

Vi ser alltså att Lars Jakobsson Skoo var fänrik vid Åbo läns regemente. Eftersom Finland var en del av Sverige vid denna tid finns även de finska regementena med i materialet. Han byter tjänst till fänrik vid Björneborgs regemente och tittar man på nästa kort ser man att han blir löjtnant. Översta hänvisningen är till 1641 volym 12. Denna letar vi upp i listan med volymer.

0303 Volym 1641-12Kolla i början av volymen om det finns ett register över regementen och kompanier. Efter lite letande hittar rätt regemente och kompani och även Lars Jacobsson.

0303 Rullor 1620-1723 1641 12 bild 130 sid 8Rullor 1620-1723 1641:12 (1641-1641) bild 130 / sid 8 (AID: v751076.b130.s8, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Ute i kanten står intressant information ”Gamble Ryttmästaren Jacob Nilssons son, hafuer tient i Tyssland för een gemen Ryttare, under Sal: Johan Muncks Comp:” Officerarna kommer alltid först och sedan kommer manskapet. I detta fall ser man till höger manskapet för Hallicko socken och har man en menig soldat så är det här man skall leta efter honom.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Medelmåttig till wexten med blackigd hår och blå ögon

Så beskrivs min farfars farmors mor Johanna Elisabeth Stede (1818-1883). Vi släktforskare vill man ju hitta så mycket som möjligt om våra förfäder och släktingar. Hittar man ett fotografi eller målning så blir personen mycket mer ”levande” fast han eller hon varit död länge. Om det inte finns ett fotografi kanske man har turen att någon förfader varit på kant med rättvisan. Märk att jag skriver turen för det är det ju om man hittar en släkting i någon dombok eller fängelsehandling. Vi kan ju i dag inte rå för vad de sysslade med förr i tiden, men tack vare att de gjorde vad de gjorde kan jag idag som släktforskare lära mig lite mer om personen.
Johanna Elisabeth Stede föddes 1818-08-13 i Raskarum, Sankt Olof på Österlen i Skåne. Hon var dotter till trumpetaren Jonas Stede och Margareta Christina Sjöstedt.

Sankt Olof AI 8 Bild 211 sid 231Sankt Olof AI:8 (1854-1861) Bild 211 / sid 231 (AID: v101046.b211.s231, NAD: SE/LLA/13328) Länk

Här ser vi Johanna tillsammans med sin oäkta dotter Greta, född 1856. Ute till höger står det lite svårläst ”1853 11/6 dömd för 1:a resan snatteri”. Johanna har alltså blivit dömd för snatteri första gången. Hur hittar jag nu mer om detta?
Första steget borde vara att leta upp målet i en dombok, men frågan är ju vilken dombok. Det borde vara i Albo häradsrätt där Sankt Olof ligger, men säker kan man inte vara då det heter att man skall bli dömd där brottet begicks och det kan ju i princip ha skett var som helst. Men det finns faktiskt andra vägar ett leta som i vissa fall ger snabbare ingång i materialet. Snatteri är ett så pass allvarligt brott att Johanna bör ha blivit häktad. Eftersom vi har ett datum när hon döms så har vi en ingång. I vissa delar av landet har ArkivDigital fotograferat av häradshäktenas förteckningar över fångar. I de månadsvisa förteckningarna är det ganska enkelt att hitta till rätt månad.

Albo häradshäkte Ö 1 Bild 3660Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3660 (AID: v480113.b3660, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Förteckning öfwer Fångar uti Albo Häradshäkte, uti Brösarp för April månad år 1853.
1853 april 10 ankom pigan Jeanna Städe.
Jeanne Städe förr i S:t Olof Socken år 1820, är medelmåttig till wexten med blackigt hår och blå ögon.
Jeanna Städe är af KronoLänsman Montan häktad för det hon från Qwinspersonen Bengta Högstedt i Rörum stulit En del klädespersedlar.
1853 den 21 april war Jeanna Städe till förhör då ransakningen blef uppskjuten till den 5 påföljande Maj.
1853 den 21 april insändes Jeanna Städe till Länshäktet.
Till att börja med får vi reda på när Johanna kommer till häktet och sedan kommer information om henne. Man kallar henne Jeanna och födelseåret har blivit 1820 istället för 1818. Men vi får ett signalement på henne. Därefter en kort sammanfattning vad hon är anklagad för och i nästa kolumn finns uppgifter om när det är tänkt att vara rättegång mot henne. Efter som den blir uppskjuten skickas hon från häktet i Brösarp till Länsfängelset i Kristianstad i väntan på rättegång.

I nästa månads häkteslista hitta vi henne igen, Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3690 (AID: v480113.b3690, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Här hänvisar man till föregående månads lista och gör lite tillägg vad som händer under maj månad. Det har varit en rättegång, men den är uppskjuten ytterligare för man måste skaffa fram ett frejdebetyg för henne.
Ett frejdebetyg är ett intyg som prästen skriver där han intygar vem personen är och även kan göra anteckningar om tidigare brott och straff.

I juni månad hittar vi henne igen, Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3730 (AID: v480113.b3730, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Förutnämde dag [11/6] undergick Städe ransakning och dömdes att för tillgreppet i Rörum böta 26 skilling eller i brist af tillgång att straffas med Tre dagars fängelse, med hwilket utslag hon förklarades sig nöjd och hon skickades till Länshäktet igen.

I häkteslistorna hittar vi alltså både ingångar till domboken och till vilket fängelse personen blir transporterad till. Så tipset är att om det finns häkteslistor, börja titta i dessa för det kan spara mycket letande i andra handlingar.
Sök på häradshäkte i ArkivDigital för att se vilka som finns tillgängliga. För hela landet har vi även fotograferat av fånglistor 1750-1825. Dessa hittar man om man söker efter Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet. Dessa är uppdelade år för år, län för län och sedan månad för månad.
Historien om Johanna slutar inte här, men fortsättningen får vi ta en annan gång.

Om man inte hittar den aktuella domboken digitalt, finns det möjlighet att beställa den via tjänsten Beställningsfotografering. Läs mer om det här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Instruktionsböcker för jordbruksmaskiner från början av 1900-talet

Jacobsbergs säteri jordbruksmaskiner

Jacobsbergs säteri Vol:84 (1886-1959) Bild 560 (AID: v819909.b560)

1900-talets början var en period då det svenska jordbruket i allt större utsträckning mekaniserades. Maskiner tog över många av de slitsamma arbetsuppgifter som människor och djur tidigare hade fått utföra. En viktig följd av detta blev att andelen svenskar som var sysselsatta inom jordbruket snabbt sjönk och allt fler tog istället arbete i städernas fabriker.

I Jacobsbergs Säteri Vol:84, som nyligen blivit tillgänglig online i ArkivDigital, finns ett antal omkring hundra år gamla intruktionsböcker/bruksanvisningar och liknande avseende några olika jordbruksmaskiner. Skrifterna handlar bland annat om tröskverk, separatorer, lokomobiler och traktorer. Flera av skrifterna är också rikligt illustrerade, vilket gör att man som läsare får en god bild av hur de olika redskapen och dess delar såg ut.

Bilden ovan visar framsidan av en instruktionsbok och reservdelslista från år 1921 för den tvåcylindriga fotogentraktorn International-Titan. Citatet nedan, som är hämtat från bild 650, vittnar om att instruktionen skrevs i en tid då traktorn höll på att ersätta hästen.

Mången god traktor har blifvit obrukbar åratal i förväg af den enkla orsaken, att den från början öfverbelastats. En förståndig landtbrukare öfveranstränger ej sina hästar till dess de stupa. Deras flåsande torde ej obeaktadt få försiggå. Men när det gäller en traktor, som flåsar, d. v. s. saktar farten och genom knackningar och slag i cylindern tillkännagifver, att den är öfverbelastad, får sådant ofta utan vidare passera. Resultatet blifver naturligtvis, att den ena delen efter den andra utslites i förtid, och landtbrukaren står där med en förstörd och utsliten traktor.

I höstas (se blogginlägg) berättade vi om tre volymer från Jacobsbergs säteri, vilka då var nytillkomna i ArkivDigital. Den senaste tiden har ytterligare cirka 20 volymer tillkommit och Vol:84 är en av dem. De övriga nytillkomna volymerna utgörs bland annat av olika räkenskaper. Sökord i ArkivDigital: ”Jacobsberg”.

Har du gamla handlingar som du tror kan vara av allmänintresse?
Det var en släktforskare med tillgång till Jacobsbergs säteriarkiv som kontaktade oss och undrade om vi var intresserade av att fotografera materialet – vilket vi självklart var! Om du också har tillgång till gamla intressanta handlingar: ta kontakt med oss på ArkivDigital och beskriv det material du har. Om vi ser att materialet är av allmänintresse kan vi fotografera handlingarna. De blir då tillgängliga i ArkivDigital, så att alla våra användare kan ta del av dem. Maila oss på: nyttmaterial@arkivdigital.se

Markus Lindström, ArkivDigital 

Bildkälla: Jacobsbergs säteri Vol:84 (1886-1959) Bild 560 (AID: v819909.b560) Länk.

Handlingar från Jacobsbergs säteri

Jacobsbergs säteri v813349.b70

Jacobsbergs säteri Vol:94 (0-9999) Bild 70 (AID: v813349.b70) Länk.

Den 23 september fick vi låna tre volymer från Jacobsbergs säteri, ofta stavat Jakobsbergs säteri (med k); en herrgård i Björnlunda socken, Gnesta kommun, Södermanland.

En släktforskare med tillgång till säteriarkivet kontaktade oss och undrade om vi var intresserade av att fotografera materialet – vilket vi självklart var!

De fotograferade volymerna innehåller mantalsuppgifter (underlag för mantalslängder, se bilden ovan), statlistor och noteringar om dagsverken. Den kanske mest intressanta volymen är den med statlistor (bilden nedan), där det finns uppgifter om lön i både kontanter och in natura för personer anställda vid säteriet.

Jacobsbergs säteri v813348.b80

Jacobsbergs säteri Vol:63 (0-9999) Bild 80 (AID: v813348.b80) Länk.

Volymerna blev nyligen tillgängliga i ArkivDigital. För att finna dem i programmet, skriv ”Jacobsberg” i sökrutan eller välj arkivtypen Gårdsarkiv i rullistan under Avancerade sökalternativ.

På sikt avser vi att fotografera fler handlingar från Jacobsbergs säteris arkiv.

Har du också gamla handlingar som du tror kan vara av allmänintresse?
Ta kontakt med oss på ArkivDigital och beskriv det material du har. Om vi ser att materialet är av allmänintresse kan vi fotografera handlingarna. De blir då tillgängliga i ArkivDigital, så att alla våra användare kan ta del av dem. Maila oss på: nyttmaterial@arkivdigital.se

ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital

ProduktkatalogUnder maj månad fortsatte fotograferingen av bouppteckningarna från perioden 1901-1940. Vi har nu inlett det omfattande arbetet att fotografera Stockholms stads (rådhusrätts) bouppteckningar från denna period. Hittills är de tillgängliga till och med år 1905 i ArkivDigital. Bouppteckningarna från den resterande delen av Stockholms län är tillgängliga till och med år 1940.

I övrigt har bouppteckningsvolymer tillkommit från flertalet län. Vi vill särskilt nämna att Kopparbergs samt Göteborgs och Bohus län är klara till och med år 1920 samt att Värmlands län är klart till och med år 1930.

För några månader sedan lanserade vi vår tjänst för beställningsfotografering av domböcker (länk till hemsidan). Tjänsten har under våren blivit mer och mer populär och som en följd av detta har vår fotografering blivit mer och mer inriktad på domböcker. När en dombok beställs via hemsidan blir den inte bara tillgänglig för personen som beställt den utan för alla som har ett abonnemang till ArkivDigital.

Som exempel på några arkivbildare där ett flertal domböcker har fotograferats till följd av beställningar kan vi nämna Arvidsjaurs tingslags häradsrätt, Bjärke häradsrätt, Edsbergs häradsrätt, Gotlands norra häradsrätt, Norrtälje rådhusrätt och magistrat samt Ölands södra mots häradsrätt. Utöver detta har naturligtvis även många andra domböcker beställts, fotograferats och blivit tillgängliga i ArkivDigital.

Gå till senaste produktkatalogen.

ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital
Under februari månad har mycket nytt spännande material blivit tillgänglig i ArkivDigital. Vi kommer här att redogöra för några av de viktigaste nyheterna.

Huvudfokuset för vår fotografering ligger fortsatt på bouppteckningarna från perioden 1901-1940. Under februari har volymer tillkommit från så gott som samtliga län. Vi vill särskilt nämna att Göteborgs och Bohus län nu är helt klart till och med år 1910 samt att Älvsborgs och Skaraborgs län är klara till och med år 1920.

För den krigshistoriskt intresserade vill vi tipsa om att samlingen ”Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar” nu finns online (observera att det finns två arkivbildare med detta namn, men att de innehåller olika volymer). Här finns många uppgifter om de soldater som blev fångna i samband med Karl XII:s krig.

För den som är intresserad av Malmö stad kan vi nämna att vi nu är klara med vår fotografering av utvalda delar av Fattigvårdsstyrelsen i Malmös arkiv. I materialet som vi fotograferat finns inte enbart uppgifter angående understödstagare, utan även angående fosterbarn och intagna på arbetsinrättningen med mera.

Vi vill slutligen omnämna att vi har börjat lägga ut material från Allmänna barnhusets arkiv. Barnhusets arkiv är mycket omfattande, så även här kommer vi att fotografera ett urval av handlingar.

Läs mer om bildarkivet.

ArkivDigital

Forska i Stockholms stad 1878-1926

0151 Forska i Stockholms Stad
En av de frågor som brukar komma till vår kundtjänst är varför det inte finns några husförhörslängder för församlingarna i Stockholms stad i slutet av 1800-talet?
Svaret är helt enkelt att det inte finns några.

Att släktforska i städerna är lite annorlunda och extra speciellt är det i Stockholm. Där använder man inte de vanliga husförhörslängderna och församlingsböckerna för åren 1878-1926. I stället finns det ett folkbokföringsregister i Stockholm som kallas rotemansarkivet. Stockholm växte kraftigt under andra hälften av 1800-talet och det var vanligt att man flyttade mycket. För att kunna upprätthålla en bra folkbokföring införde man en ny kommunal organisation som kallades rotemansinstitutionen. Stockholm delades in ett antal rotar eller distrikt och en roteman höll i folkbokföringen. Alla som bodde i en fastighet registrerades i speciella häften.

Stockholms stadsarkiv håller på med ett stort digitaliseringsprojekt där man gör detta material sökbart. Allt är inte registrerat ännu och som alltid skall man komma ihåg att detta är ett register och där förekommer fel.

De andra kyrkoböckerna såsom födda, vigda och döda finns som vanligt i Stockholm stad och dessa finns tillgängliga i ArkivDigital. Flyttlängderna för Stockholms församlingar är också en bra källa då dessa oftast innehåller mer information än de flyttlängder som finns för ”landsbygden”.

Precis som i andra städer finns det många församlingar i Stockholm och alla har inte Stockholm i sitt namn. Därför kan det vara lite klurigt att hitta vilka församlingar som finns tillgängliga. Men om man i ArkivDigital klickar på knappen ”Avancerade sökalternativ >>” och sedan väljer Län: Stockholms stad samt Arkivtyp: Församling/Socken visas bara de församlingar som finns för Stockholms stad.

Läs mer och sök i rotemansarkivet, klicka här.

Tillsammans med Sveriges Släktforskarförbund har man även gjort materialet tillgängligt på en DVD och denna kan man köpa via Rötter-bokhandeln, klicka här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1940 – statusuppdatering

 

 

 

 

 

 

 

Som vi vid ett flertal tillfällen har berättat om här på bloggen fotograferar ArkivDigital för närvarande bouppteckningarna från perioden 1901-1940 för hela landet. För två län, Gotland och Jämtland, är fotograferingen redan avslutad och materialet tillgängligt online. För övriga län pågår fotograferingen för fullt.

Vi har valt att bedriva fotograferingen av bouppteckningar vid respektive landsarkiv i tioårsetapper. Det innebär att vi först fotograferar perioden 1901-1910, sedan perioden 1911-1920 och så vidare. Vi tänkte här ge en statusuppdatering på hur långt vi hittills har kommit för respektive län.

För ett flertal län arbetar vi med fotografering av den första tidsperioden, det vill säga 1901-1910. Detta gäller följande län: Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro och Östergötland.

När det gäller de sydligaste delarna av landet är bouppteckningarna från Blekinge och Hallands län komplett tillgängliga online till och med år 1920. Malmöhus och Kristianstads län är klara för perioden 1901-1910, men även merparten av bouppteckningarna från perioden 1911-1920 är tillgängliga online.

Från Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Älvsborgs län är i nuläget merparten av bouppteckningarna från perioden 1901-1910 samt cirka hälften av bouppteckningarna från perioden 1911-1920 tillgängliga online. Vi har för dessa län inte haft möjlighet att fotografera bouppteckningarna i helt kronologisk ordning. Det finns luckor här och där som vi kommer täppa till efterhand.

Beträffande Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län är fotograferingen för perioden 1901-1910 avslutad och materialet tillgängligt online. Det saknas dock enstaka volymer som vi inte har tillgång till. Vi har även börjat att lägga ut volymer från åren 1911-1920.

Även för Stockholms län är perioden 1901-1910 klar och för åren 1911-1920 har ett mindre antal volymer än så länge blivit online. Vi har dock valt att till att börja med hoppa över Stockholms stad. Så snart fotograferingen av länet är klar till och med 1940 kommer vi att påbörja fotograferingen av Stockholms stads (rådhusrätts) bouppteckningar.

Fotograferingen av bouppteckningar kommer att fortsätta i rask takt även under 2015 och nyfotograferade volymer kommer att bli tillgängliga online löpande.

Markus Lindström, ArkivDigital