Bokmässan i Göteborg är i full gång och för första gången är ArkivDigital med och ställer ut.
Skall du besöka mässan, titta förbi vår monter och säg hej. Du hittar ArkivDigital ungefär mitt i utställningslokalen i monter B03:49.
För öppettider och mer information: https://bokmassan.se/
ArkivDigital
För norska släktforskare är den sista lördagen i oktober en viktig dag. Sedan mitten av 1990-talet infaller nämligen den så kallade Slektsforskerdagen vid denna tidpunkt. På cirka 40 olika platser i Norge går då större och mindre arrangemang med anknytning till släktforskning av stapeln.
Ett av de större årligen återkommande arrangemangen äger rum på Riksarkivet i Oslo. I år lockades cirka 500 besökare till dess lokaler, där det både fanns möjlighet att ta del av olika föredrag samt att besöka omkring trettio olika utställare. Det har blivit något av en tradition att en av dessa utställare är ArkivDigital. I år var undertecknad företagets representant på plats i Oslo.
Jag fick under dagen träffa ett stort antal norrmän på jakt efter sina svenska förfäder. Rörligheten över svensk-norska gränsen har historiskt varit stor. Många är de människor, särskilt från gränstrakter som Bohuslän, Dalsland och Värmland, som har valt att lämna Sverige för att istället pröva lyckan i Norge.
Bland dem som besökte vår monter hade vissa aldrig provat på att forska i svenska källor, andra var sedan tidigare kunder hos oss. Även om Sverige och Norge är två länder med stora likheter finns det betydande skillnader när det gäller vilka källmaterial som finns tillgängliga. I Norge finns exempelvis inga husförhörslängder, så en återkommande uppgift blev att förklara hur dessa fungerar.
Efter en dag med många intressanta möten blev det till slut dags för undertecknad att plocka ihop utrustningen och bege sig hem till Sverige igen. Det stora besökstrycket och de många positiva kommentarerna från besökarna borgar för att vi med största sannolikhet kommer finnas på plats nästa år igen.
Markus Lindström, ArkivDigital
Föreningen Die Arbeitsgemeinschaft Genealogie Thüringen e.V. arrangerade i helgen som gick de tyska släktforskardagarna i Gotha – för 67:e gången; och årets temaland var Sverige. Ett antal svenska föredragshållare var inbjudna och föredrag hölls på tyska, engelska och svenska.
När man säger släktforskardagar tänker man så klart på de som hålls i Sverige, men de i Tyskland är i en mycket mindre skala. Egentligen borde det ju vara tvärtom med tanke på hur många som bor i Tyskland jämfört med Sverige. Man räknade med omkring 500 besökare under de båda dagarna.
Utvecklingen går framåt för släktforskningen även i Tyskland, men jag skulle nog tro att man minst är 10-15 år efter var vi i Sverige är i dag. Utställarna hade mest böcker och tidningar. Några enstaka CD-skivor fanns till försäljning, men digitalisering och olika abonnemangstjänster har man bara snuddat vid än så länge (det börjar komma ett par projekt med digitalisering och abonnemang). Skall man släktforska får man leta fram sina gamla kunskaper om hur man laddar en mikrofilmsläsare, för de kopior som finns är på mikrofilm.
Problemet är att det inte finns någon samlad instans att prata med, inget gemensamt riksarkiv, utan varje delstat har sina egna lagar och regler, en massa olika arkiv och fortfarande ligger många av kyrkoböckerna kvar ute på församlingarna. Av egen erfarenhet av att forska i Tyskland vet man i en del fall inte ens att man har kyrkoböcker.
Precis som i Sverige hade man på släktforskardagarna ett par parallella föredragsserier och en utställning. Jag höll föredrag om ArkivDigital och visade och berättade om vår verksamhet. Efter föredraget kom ett par personer fram och gratulerade till vad vi höll på med och önskade att motsvarande kunde finnas i Tyskland.
På mässor och sammankomster stöter man på både gamla och nya ansikten och kontakter knyts, det är det som gör sådana här dagar så trevliga och lärorika.
Bilden föreställer Gothaer Kulturhaus – Gothas kulturhus.
På vägen tillbaka till Sverige passade jag på att stanna till vid Landeskirchenarchiv i Eisenach som har mikrofilmade kyrkoböcker för en del av Tyskland där jag har en av mina släktgrenar. Lite nya fynd blev det.
För att sammanfatta dagarna är det alltid kul att träffas, prata och byta erfarenheter kring släktforskning. De tyska släktforskardagarna har dock lång väg kvar till dagarna i Sverige och så är det även med digital tillgång till de gamla, spännande handlingarna.
Mer information om 67. Deutscher Genealogentag in Gotha. (Texterna är mestadels på tyska.)
Niklas Hertzman, ArkivDigital
Den sista helgen i augusti inträffar Sveriges största släktforskningsevenemang – Släktforskardagarna. I år arrangeras Släktforskardagarna i Nyköping och temat är ”Ett gods – en värld”. ArkivDigital kommer att finnas på plats på mässan för att möta såväl trogna som nya användare.
Det som gör Släktforskardagarna 2015 extra stort för ArkivDigitals del är att vi då lanserar vår nya programvara, som innehåller ett register över hela Sveriges befolkning 1950. Besök oss gärna i montern och bli en av de första att testa den nya programvaran!
Mer information om Släktforskardagarna.
Rötter har samlat en del smarta saker att tänka på inför besöket på Släktforskardagarna. Läs tipsen här.
För att läsa mer om den nya programvaran och allt annat som sker hos ArkivDigital inom den närmaste framtiden, klicka här.
ArkivDigital
När vi är ute och träffar folk på mässor och andra evenemang försöker vi alltid hjälpa till att knäcka släktforskarproblem. En fråga som ofta kommer upp är något i stil med: ”Jag har hittat min släkting i husförhörslängden på 1880-talet och där står att han föddes ett visst datum och på en viss plats, men där hittar jag honom inte”.
Detta är ett vanligt problem och något som de flesta släktforskare stöter på. Man konstaterar ganska snabbt att någonting inte stämmer. Det finns ett par saker man kan kontrollera för att hitta rätt uppgifter om personen:
1) Kontrollera om prästen är ”ansvarig” för mer än en församling, d.v.s. om församlingen ingår i ett pastorat. Då brukar prästen ha alla pastoratets kyrkoböcker tillsammans och han kanske skriver in födelsenotisen i fel bok. Det kan även vara så att prästen skriver en flyttattest och i denna skriver något i stil med att personen är född här och så undertecknar han var han bor. Prästen brukar oftast bo i moderförsamlingen och då kan det bli fel när personen är född i annexförsamlingen.
2) Om inte punkt 1) ger svar på frågan är nästa steg att grundligt och noga följa personen bakåt i tiden, genom varje längd, genom varje flytt för förr eller senare är han eller hon så ung så att man bor hemma hos sina föräldrar och då har man ju fått svar på frågan.
Utgå alltså från en tidpunkt och plats där du vet att personen finns i en husförhörslängd och följ bakåt i tiden. Kontrollera om det står att personen är inflyttad, kontrollera flyttlängderna, en tidigare husförhörslängd o.s.v. Sakta men säkert blir personen yngre och yngre och till slut kanske du ser att födelseuppgiften har ändrats eller att han/hon bor hemma hos sina föräldrar.
3) Om inte heller förslag 2) hjälper blir det en ännu mer noggrann kartläggning av personen och hans familj. Kontrollera vilka som är dopvittnen och faddrar vid barnens dop. Det kan vara släktingar, och om det finns någon med samma efternamn kan det kanske vara ett syskon. Försöka att spåra det och hitta i en födelsebok. Om personen dör ung och det finns omyndiga barn, kan släktingar utses till förmyndare. Dessa kan ge ledtrådar.
4) Kontrollera om det finns några register som kan vara till hjälp. Om den eftersökta personen heter Henriksson i efternamn så bör ju pappan heta Henrik i förnamn. Finns det ett bouppteckningsregister och i så fall kontrollera alla bouppteckningar som finns efter någon som heter Henrik som passar in tidsmässigt och ungefär rätt plats.
Ge inte upp, men var noga, det tjänar du på.
Niklas Hertzman, ArkivDigital