Skånska handlingar från dansk tid

Skånes Genealogiska Förbund (förkortat SGF) bildades 1937 och i början var det mest adliga, präst- och borgarsläkter man forskade på. I takt med att kyrkböckerna blev mikrofilmade på 1950- och 1960-talen ökade intresset för släktforskning. På 1970- och 1980-talet kunde man fjärrlåna mikrofilmer från andra delar av landet. Men i Skåne finns det ju en tid innan 1658 också, då Skåne blev svenskt. För att forska på tiden innan 1658 var man tvungen att åka över till Köpenhamn där en del handlingar fanns på Rigsarkivet. Under 1980-talet diskuterade styrelsen i SGF flera gånger möjligheten att inrätta ett föreningsarkiv. Till detta skulle man förvärva kopior av viktiga, men svåråtkomligt skånskt arkivmaterial. Dessa tankegångar blev verklighet då man fick en pengadonation 1980 för att kunna göra fotostatkopior av handlingar rörande Skåne som förvaras på det danska Rigsarkivet. Även en del handlingar som förvaras på de svenska Riksarkivet kopierades.

Mandtall och Registerforklaring paa Korn Skatten aff LandzCrona Lehns Anno 1643. AID:v880322.b10

Ungefär 20.000 papperskopior kopierades upp och man fyllde även på med material som fanns i Stockholm och som inte var tillgängligt i Skåne. Detta material bildade SGF-arkivet. Detta är så klart innan digitaliserings tid. Man har via en katalog i bokform kunnat beställa papperskopior av dessa handlingar för ”sina” församlingar och byar.

Skånes Genealogiska Förbund bytte för ett par år sedan namn till Skånes Släktforskarförbund (förkortat SkSF) och därmed bytte även arkivet namn till SkSF-arkivet. På Skånes Släktforskarförbunds stämma 2016 kom en motion om att göra detta material digitalt tillgängligt och ArkivDigital fick frågan om att skanna in dessa papperskopior och göra dessa tillgängliga.

1604 års Jordebok från Asmundtorp. AID:v880266.b270.s27

Materialet består mest av mantalslängder och jordeböcker från 1500- och 1600-talet, men även en del andra handlingar finns. 1676 besatte Danmark delar av Skåne och man upprättar snabbt egna mantalslängder över de delar man återtagit från svenskarna. Man upprättade även rullor över de friskyttar som stred för den danska kungen.

Mönsterrulla överkapten Eskils Nielsens kompani friskyttar, mönstrade i Helsingborg den 10 juli 1679. AID:v880383.b630.s63

För att ta del av materialet (observera att det alltså är avskannade papperskopior och inte direkt från originalhandlingarna) sök på arkivbildaren Skånes Släktforskarförbunds arkiv. Tänk på att länsindelningen var annorlunda under den danska tiden. T.ex. fanns både Helsingborgs och Landskrona län, samt en del mindre län. De olika volymernas nummer och sortering följer arkivets katalog. Ett register på församlingar och orter håller på att tas fram för att underlätta sökningen i handlingarna.

ArkivDigital

Handlingar från Slottsarkivet – nu i ArkivDigital

Under våren har ArkivDigital påbörjat fotografering av handlingar som förvaras på Slottsarkivet, som har sina lokaler på Stockholms slott. Vi har dels fotograferat slottsböcker som ingår i arkivbildaren Ståthållarämbetet på Stockholms slott, dels bouppteckningsmaterial från Nedre Borgrättens och Övre Borgrättens arkiv.

Slottshuvudböckerna som vi har fotograferat avser åren 1645-1655. I volymerna ingår, bland mycket annat, mantalslängder för Stockholms stad.

Stockholm 1Mantalslängd för Stockholms stad år 1645. Längden ingår i slottshuvudboken för detta år. Länk.

Borgrätterna avgjorde mål där hovanställda var parter. Det var även till borgrätterna, och inte till rådhusrätten, som hovanställdas bouppteckningar lämnades in. Bouppteckningar efter adliga hovanställda lämnades till övre borgrätten, medan övriga hovanställdas bouppteckningar inlämnades till nedre borgrätten.

Stockholm 2Riksmarskalken och greven Clas Flemings bouppteckning, ingiven till övre borgrätten år 1831. Bouppteckningen förvaras på Slottsarkivet. Länk.

Vi kommer att fortsätta fotograferingen på Slottsarkivet under sensommaren/hösten, och kommer då i första hand att fotografera landsböcker, innehållandes mantalslängder, från Svartsjö län. Svartsjö län existerade i drygt 20 år under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, och motsvarar det område som idag utgör Ekerö kommun.

Markus Lindström, ArkivDigital

Tillkomna volymer i ArkivDigital

Under årets första månader har över 3000 nyfotograferade volymer tillkommit i vårt digitala bildarkiv. Vi vill här passa på att ge en sammanställning över de viktigaste nyheterna. Om du vill se vilka volymer som har tillkommit i ”dina” arkivbildare kan du gå till vår sida för senaste volymer. Där finns detaljerad information om vad som har lagts till. Ta mig till sidan.

senasteModerna kyrkoböcker: För flertalet län har vi kompletterat med de volymer vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946, under förutsättning att de inte innehåller retroaktivt införda känsliga uppgifter (detta är särskilt vanligt i födelseböckerna). Utöver detta har vi även publicerat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

SCB-utdrag för 1946: På grund av sekretessreglerna är det långt ifrån alltid som vi har möjlighet att fotografera födelse-, vigsel- och dödböckerna i original ända till år 1946. Om inte originalboken finns tillgänglig kan ofta SCB-utdragen vara en bra ersättning. I början av mars publicerade vi SCB-utdragen för år 1946. Sedan tidigare finns även åren 1925-1945 tillgängliga. Du hittar SCB-utdragen i arkivbildaren Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen.

Bouppteckningar: Fotografering av bouppteckningar från perioden 1931-1960 är under arbete. Hur långt vi har kommit varierar från län till län. Om du vill veta hur vi ligger till i just ditt län, gå till denna sida: https://arkivdigital.se/volymer Välj önskat län till höger på sidan. Då visas en sammanställning över vilket material som finns tillgängligt från just det länet.

ad-bouppBouppteckning från Listers och Sölvesborgs domsagas häradsrätt ,1960. Länk.

Riksarkivets exemplar av mantalslängder: Vi har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi arbetar för närvarande med att fotografera de volymer ur arkivbildaren som täcker upp luckor i vårt nuvarande utbud.

Under början av 2017 har vi framför allt publicerat mantalslängder från Älvsborgs län. Älvsborgs län har tidigare varit något av en vit fläck på kartan hos oss när det gäller mantalslängder. Hos landskontoret saknas helt mantalslängder innan 1835, då samtliga tidigare årgångar förstördes vid Vänersborgs stadsbrand år 1834. Häradsskrivarnas exemplar är dessutom endast sporadiskt bevarade.

mantalslängdEtt uppslag från mantalslängden för Älvsborgs län 1774. Länk.

Sjömanshus: Sedan en längre tid tillbaka finns handlingar från många sjömanshus tillgängliga i ArkivDigital. De norrländska sjömanshusen har dock saknats helt, men nu har det börjat bli ändring på det. Vi har börjat lägga ut handlingar från sjömanshuset i Haparanda, och framöver kommer handlingar från fler norrländska sjömanshus att tillkomma.

Vi på ArkivDigital vill också passa på att önska er alla en härlig påskhelg med massor av god mat och trevligt umgänge med nära och kära. Glad Påsk!

easter-eggs-2107210_1920ArkivDigital

Informationskällor i programmet

I ArkivDigital programmet finns många bra informationskällor som kan vara till stor hjälp då man letar efter uppgifter. Här ger vi exempel på några.

När en församling eller motsvarande är inskrivet i sökrutan för arkivsökning kommer de sökträffar som matchar sökningen på höger sida i programmet. Klicka på församlingsnamnet för den församling som är aktuell, raden blir då gråmarkerad. OBS! Ordet ”församling” ska aldrig skrivas ut efter församlingsnamnet.

0338 - 1Sökformuläret stängs nu och en förteckning över aktuella volymer för församlingen kommer upp på höger sida i programmet.

0338 - 2Församlingen Forshem i Skaraborgs län utforskas i detta fall. På bilden är det numrerat 1-4. Beskrivning av dessa följer nedan:

1. Här syns det vad som skrivits i sökrutan (forsh), vilket räckte för att få fram fyra träffar och där den sökta församlingen Forshem står som nummer tre i listan.

2. Genom att klicka på det lilla förstoringsglaset kan sökformuläret öppnas och stängas.

3. Klicka på Arkivinfo och du får fram information om den valda arkivbildaren.

0338 - 3a. Information om vilket/vilka län församlingen tillhör.

b. Länk till NAD (Nationella Arkivdatabasen) hos Riksarkivet. Här står förkortning för aktuellt arkiv (GLA = Göteborgs landsarkiv). Genom att klicka på denna länk öppnas NAD i din webbläsare. I NAD:en går det se alla volymer som finns för denna församling och det går till exempel att se hur långt kommande volymer sträcker sig.

c. Information om arkivbildaren där det framgår vilket pastorat församlingen tillhör/tillhört och om församlingen är moder- eller annexförsamling. Mer information om moder- och annexförsamlingar finner ni i följande blogginlägg. Gå till inlägget.

d. Här finns även information om vilket stift och vilket härad församlingen tillhör. Vilken härad en församling tillhör är viktig information i de fall mantalslängder ska utforskas.

Här kan också finnas annan information, t.ex om delar av kyrkoarkivet blivit förstört vid brand.

4. Symbolen ”i” talar om att det finns information om volymen. Håll markören ovanför detta ”i” och det kommer upp en liten ruta med informationen.

0338 - 4Samma information syns även om man klickar en gång på den volym som har ett ”i”. Listan över volymer flyttas då till vänster och informationen kommer fram på höger sida. Här finns även en knapp för att öppna volymen.

0338-5Cici Löfgren, ArkivDigital

Sophie Hagman – ett litet bidrag till hennes tidiga biografi

Sophie Hagman fascinerade både sin samtid och eftervärlden – hon var en tidig icke kändis. Alma Söderhjelm påstår mer eller mindre att hon var och är mer känd än sin kunglige älskare Fredrik Adolf [Gustaf III:s syskon, 1945].

Den biografiska forskningen kring henne under 1900-talet har gjorts av Carl Forsstrand (1854-1928): Sophie Hagman och hennes samtida (1911) och August Gynther (1875-1960): När och var föddes Sophie Hagman? i Personhistorisk tidskrift (1926).

Forsstrand kunde aldrig fastställa vare sig födelseår eller -ort för Sophie. Han kände till att hon hade en bror som var soldat vid Södermanlands regemente på 1780-talet och som hertigen ville hjälpa. Forsstrand antog att hon var dotter till en soldat. Vidare sammanfattade han observationer [s 11] från en del samtida om hennes bakgrund, nämligen att hon just hade varit huspiga hos grevinnan Manderström och barnkammarpiga hos grevinnan Piper. Hon lär också ha haft en relation med bryggare Westman [s 16]. Forsstrand citerar, med förnuftig skepsis, Crusenstolpe som menar att hertig Fredrik skulle ha upptäckt henne under en ritt vid Drottningholm då hon bar mjölk utmed vägen. Med andra ord så förekom det mycket skvaller kring hennes person – ett tecken på att hon var en s k kändis av moderna mått. Därefter ger Forsstrand oss historiska fakta om Sophie Hagmans medverkan vid baletten i april 1775.

Gynther tog sig an att svara på frågorna ”När föddes Sophie Hagman?” och ”Vilka var hennes föräldrar?” och gjorde en omfattande och nitisk forskning i arkivet. Genom att studera mantalslängder och kyrkoböcker i Stockholm lyckades han först fastställa att Sophies ursprungliga namn var Anna Stina. Gynther antog att det var hertigen som uppmuntrade henne att kalla sig Sophie. Mot detta antagande måste man ställa att vår huvudperson kallade sig Sophie när hon uppträdde vid operan innan hon träffade hertigen, då det ligger vid handen att anta detta var ett artistnamn. Därefter antog han att Sophie var född 1760 eller 1761 i Södermanland och gick igenom alla 120 socknar för detta landskap, utan att hitta henne. Han lyckades dock att hitta brevet (som var i privat ägo) från hertig Fredrik Adolf till regementschefen för Södermanlands regemente och återgav det i sin helhet i sin artikel. Genom att sedan studera Sophies syster Elisabeth, som hade korrekt födelseår i handlingarna i Stockholm (1755) lyckades han till slut hitta hennes födelseort, som var Eskilstuna. Föräldrarna var borgaren och timmermannen Peter Hagman och hans hustru Elisabeth Larsdotter Hedman. Gynther fortsatte framåt i dopboken och hittade Anna Stinas födelsenotis den 31 december 1758. I vänstermarginalen hade en präst skrivit ”NB”, nota bene.

Sophie Hagman 1Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:3 (1756-1786) Bild 46 / sid 80 (AID: v54891.b46.s80, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Gynther letade sedan vidare i Eskilstunas arkiv och hittade en notis i kommunionsboken att Hagmans flyttade till Stockholm 1762. Han avslutar sin artikel med att han har funnit en del andra upplysningar rörande familjen Hagman som han planerar att presentera vid utgivningen av den utförliga levnadsteckningen av Sophie Hagman vilken han har varit sysselsatt med under fler år. Någon sådan publikation är inte känd.

En orsak till att Sophie Hagmans tidiga liv inte har utforskats ännu beror nog dels på att det inte finns någon bouppteckning efter vare sig Peter Hagman eller Elisabeth Larsdotter Hedman, och dels på att kyrkböcker för Katarina församling inte har registrerats i samma utsträckning som övriga Stockholmsförsamlingar. Dock verkar dop- och födelseboken för Katarina ha registrerats av mormonerna (FamilySearch), vilket har varit till stor hjälp i nedanstående undersökning.

Sophie Hagmans familj

Från kommunionslängderna i Eskilstuna vet vi att Sophies föräldrar, efter att de hade gift sig, tjänstgjorde hos borgaren Peter Hedman, och under denna första tiden kallades pappan Peter eller Per Larsson. Vid Sophies äldre brors dop 1748 heter han fortfarande Peter Larsson, men 1751 noteras han som Peter Hagman.

I vigsellängden hittar vi den 6 januari 1747 vigseln mellan drängen i Hälltorp Per Larsson och pigan hos Peter Hedman, Elisabeth Larsdotter. Brudgummens föräldrar uppges ”hafva varit” Lars Persson och Katarina Nilsdotter i Hagby, Ärla socken ”bägge döda äro”. Brudens far ”har varit Lars Persson i Österby, Råby socken som död är, och mor är Kerstin Andersdotter”.

Soophie Hagman 2Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:2 (1731-1756) Bild 27 / sid 46 (AID: v54890.b27.s46, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

För familjen Hagmans vidare öden är det relevant att studera Peters bakgrund och familjerelationer. Han föddes den 6 augusti 1721 i Hagby (därav namnet Hagman) som är en by i Ärla socken strax söder om Eskilstuna. Fadern Lars Persson dog redan i maj 1722 varpå modern Katarina gifte om sig redan samma år eller under 1723, dock ej i Ärla, med Jöns Andersson som därmed tog över gården. I moderns andra äktenskap fick Peter systern Kerstin Jönsdotter, född den 19 november 1723. Deras mor dog 1730 och det bidrog antagligen, som vi kommer att se, till att relationen mellan syskonen var stark.

Peters halvsyster Kerstin Jönsdotter bodde kvar hos sin pappa i Hagby och gifte sig 1750 med drängen Anders Jönsson. De stannade kvar i Hagby och fick sönerna Anders och Jonas. Peter Larsson Hagman och hans fru var dopvittnen vid varsitt dop. Likaså var Anders och Kerstin vittnen vid Hagmans äldsta barns dop i Eskilstuna. 1755 flyttade de till Stockholm. I bouppteckningen efter Kerstins pappa 1771, får vi upplysning om att hon fortfarande bor i Stockholm och att hennes man Anders är timmerman där, nu med namnet Erling.

Sophie Hagman 3Österrekarne häradsrätt (D) FII:5 (1770-1775) Bild 164 / sid 162 (AID: v147965.b164.s162, NAD: SE/ULA/11822) Länk.

I Stockholmsarkiven hittar vi Anders Erling och Kerstin Jönsdotter i Katarina. Anders är verksam där som skeppstimmerman. Vidare får vi veta att flera av Anders äldre syskon finns i Stockholm och är relativt väletablerade där. Hans äldsta syster Catharina Erling, var gift med kammartjänaren och språkmästaren Johan Anton Richard. Hon bodde vid sin död hos brukspatronen Gjörke vid Södermalmstorg. Brodern Olof var verkmästare vid Hermannis tobaksfabrik på Söder. En av hans söner, Jonas blev sedermera kyrkoherde i Husby-Rekarne. En annan bror, Nils var gipsmakare och systern Brita var gift med skomakaren Magnus Qvarnström.

Som Gynther skriver, flyttade Peter Hagman mycket riktigt med sin familj till Stockholm 1762.

Sophie Hagman 4Eskilstuna Kloster och Fors (D) DII:2 (1761-1769) Bild 28 / sid 47 (AID: v185725.b28.s47, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Om han inte började arbeta direkt med sin svåger, så måste det ha skett ganska snart. Den 24 februari 1766 hittar vi nämligen i Katarina en dopnotis för sonen Carl Peter.

Sophie Hagman 5Katarina (AB, A) CII:5 (1763-1778) Bild 620 (AID: v220792a.b620, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sedan dör Elisabeth Larsdotter i kräfta den 4 maj 1767.

Sophie Hagman 6Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 51 (AID: v87040.b51, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Redan i oktober gifter Peter om sig i Klara församling med pigan Christina Wigren. Denna Sophies styvmor dör i april 1772 och i juni samma år 1772 går pappan bort, ”skeppstimmermannen Peter Hagman änkling, hos Anders Erling”.

Sophie Hagman 7Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 95 (AID: v87040.b95, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sommaren 1772 var Sophie Hagman som 13-åring föräldralös och bodde till en början hos sin ingifte farbror Anders Erling. För tillfället är nästa kända historiska notis från april 1775 då hon dansar vid en operapremiär. Någon gång fram till dess fick hon tjänst hos balettmästaren Gallodier som barnflicka och det var i detta hushållet som hon upptäcktes som ballerina.

I Svensk Biografiskt Lexikon (publicerad 1967-1969) skriver Bengt Hildebrand (1893-1964): Uppgifterna om hennes tidigare öden är av ganska skiftande värde och ibland motstridiga. Så mycket synes vara troligt, att hon började som barnflicka hos franska balettmästaren Louise Gallodier. I hans hem har hon förmodligen lärt sig lite franska, som senare kom henne väl till pass”.

Louise Gallodier

Balettmästaren Louise Gallodier var född 1734 i Valencia, Spanien [franska Wikipedia], son till dansaren Emile Gallodier. Louise arbetade som dansare vid Opéra-Comique i Paris. Under en turné med teatersällskapet Dulondel i Sverige 1757 blev han rekryterad av Adolf Fredriks hov. Den 20 november 1762 gifte han sig i det franska legationskapellet med sångerskan vid det italienska operatsällskapet Gasparine Becheroni som dog 1784. Gallodier blev förste balettmästare för Kungliga Baletten 1773 och det är nog i samband med det som han engagerade en barnflicka.

För framtida forskning om Sophie Hagman kan det undersökas var Gallodier bodde – antagligen i Jakob och i ett boställe i närheten av Confidence vid Ulriksdal som han hade fått besittningsrätten till efter Gustaf III:s statskupp 1772. Ett barn i det första äktenskapet tycks ha uppnått vuxen ålder: Charles.

Sophie Hagman 8Nedre Borgrätten (AB, A) F6:18 (1800-1804) Bild 4190 / sid 411 (AID: v433445.b4190.s411, NAD: SE/SSA/3699) Länk.

Per Linder

Fler mantalslängder i ArkivDigital!

Mantalslängderna, en typ av skattelängd, utgör en av släktforskningens grundkällor. De började redan på 1640-talet, långt innan det finns husförhörslängder, eller för den delen andra kyrkoböcker, i de flesta församlingar. I de församlingar där kyrkoböckerna har förstörts på grund av till exempel bränder kan mantalslängderna vara guld värda.

Arkiv Digital har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi har nu glädjen att meddela att vi nyligen har inlett fotografering även av detta material.

Ur Riksarkivets serie har vi än så länge endast publicerat de äldsta mantalslängderna från Gotlands län och Älvsborgs län, men mycket mer kommer att tillkomma framöver. Vi vill dock förtydliga att vi inte kommer att fotografera samtliga volymer ur ”Mantalslängder 1642-1820”, utan vi kommer att fokusera på de volymer som innehåller längder som saknas hos häradsskrivarna eller landskontoren.v224274-b140-s1Det första uppslaget i Älvsborgs läns mantalslängd för år 1642 (Riksarkivets exemplar). Länk

Tyvärr är inte heller Riksarkivets uppsättning av mantalslängderna komplett. För vissa församlingar saknas mantalslängder helt vissa år, inget av de tre exemplaren finns alltså bevarat. För perioden 1719-1765 kan de så kallade länshuvudböckerna som ingår i arkivbildaren Riksgäldarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret fungera som ersättning.

I länshuvudböckerna ingår olika typer av längder, ibland rena räkenskaper men också många personlängder av olika slag. Som ersättning till mantalslängderna kan i första hand längderna över lön- och betalningsavgiften fungera. Vi vill även förtydliga att inte kommer att fotogafera samtliga länshuvudböcker, utan endast dem som kan fungera som ersättning för saknade mantalslängder.

v835477-b840-s1Början av 1737 års längd över lön- och betalningsavgifter för Tåstarps socken i Norra Åsbo härad (Kristianstads län). Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Appelbergmysteriet är knäckt

Under våren har jag lyckats lösa det Mysteriet som föranledde mig att börja med släktforskning för 30 år sedan. Detta hade inte varit möjligt utan ArkivDigital.

Under 1980-talet började min farmor Gunnel (1912-2005) att släktforska på sin mors släkt Appelberg. Farmor var född och uppvuxen i Sollefteå dit hennes morfar, Erik Appelberg (1842-1910), hade kommit under 1860-talet för att slå sig in i trävaruindustrin. Den karriären blev dock kortvarig och istället grundade han ett hotell som finns kvar än idag – hotell Appelberg – men sedan länge utanför familjens ägo. Farmor kände till att Eriks far, Lars Johan Appelberg (1798-1845) och farbror Carl Josua (1807-1869) var musiker men vilka som fanns före dem visste hon inte.

Efter att i några omgångar ha beställt microfilmer till biblioteket I Eskilstuna, kunde Farmor fastställa att Lars Johan var född i Karlskronas tyska församling och son till musikdirektören Peter Appelberg (1772-1831). Men där var det stopp och denna gåta var sedan föremål för många diskussioner när släkten träffades.

En kusin till farmors mor, Ellen Appelberg, var gift med riksbibliotekarien Isak Collijn. Han sades ha gjort en släktutredning under 30-talet, som skulle visa att släkten var en bortglömd gren till den adliga ätten Appelberg nr 904. Collijn hade velat ha betalt för att dela sina resultat, vilket farmors familj hade tackat nej till. Under 90-talet besökte jag Kungliga Biblioteket och handskriftsamlingen där Isak Collijns efterlämnade skrifter förvaras. Det närmaste jag hittade på detta tema var en utredning om hans egen släkt.

Vidare fanns en annan spekulation om att vår Appelberg-släkt härstammade från kornetten Josua Appelberg som finns omnämnd i Lewenhaupts Karl XII:s officerare. Orsaken till detta var att en av Peters söner bar namnet Josua (se ovan). Denna släkt finns utredd på Anbytarforum.

Under andra halvan av 80-talet tog jag mig an detta mysterium och besökte Landsarkivet i Lund några gånger, men jag kom aldrig vidare. På den tiden fick man hämta microfiche i ett kartotek och läsa i en speciell maskin; man kunde ha ett par tre volymer åt gången vid sin plats; bouppteckningar och mantalslängder fick beställas fram i original. M.a.o. en ”complete trawl” som jag beskriver nedan hade inte varit praktiskt möjlig.

Husförhörslängderna i Karlskrona är minimalistiskt förda under början av 1800-talet; för de flesta personer anges endast födelseår och för Peter anges bara 1772.

0300 Karlskrona tyska församling AI1 bild 72 sid 55

Karlskrona tyska församling (K) AI:1 (1806-1810) bild 72 / sid 55 (AID: v96253.b72.s55, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

I Karlshamn anges ”Cstad” som födelseort och 10 oktober 1772 som födelsedatum.

0300 Karlshamn AI5 bild 195 sid 189

Karlshamn (K) AI:5 (1814-1818) bild 195 / sid 189 (AID: v95969.b195.s189, NAD: SE/LLA/13199) Länk.

Men det finns ingen match i Kristianstad för åren runt 1772.

När Peter gifter sig 1797 med Christina Wahlqvist, anges han vara murgesäll.

0300 Karlskrona tyska församling E1 bild 174 sid 335

Karlskrona tyska församling (K) E:1 (1690-1797) bild 174 / sid 335 (AID: v96266.b174.s335, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

Detta blev först uppenbart för mig när Anders Berg påpekade detta i Anbytarforum; dittills hade jag trott att det stod mus[ik]gesäll med tanke på Peters yrke senare i livet.

För några år sedan anlitade jag Kathrine Flyborg och hon hittade Peter i rullan för Amiralitetsvolontärregementet; han blev antagen som amiralitetsmusikant 1800. Däri angavs hans födelseort till Kristianstad län.

Nu under våren hittade jag Peter i Karlskrona som dopvittne vid ett par tillfällen innan han gifte sig. Där var det tydligt att han var murgesäll.

Jag bestämde mig för att systematiskt gå igenom dopböckerna i alla socknar i Kristianstad län för 1771 till 1773. Jag började med de fyra häraderna som låg närmast Kristianstad och gränsen till Blekinge: de bägge Göinge, Gärds och Villands. Först gjorde jag en lista på alla socknar i dessa härader (72 st) och kollade om de fanns med i DDSS och eller FamilySearch för den relevanta perioden (33 st). Alla Per, Pär, Pehr och Peter som jag hittade lades in i ett Excel-ark. Jag antecknade föräldrarnas namn, yrken och AID för att sedan analysera närmare i steg 2. Per var ett vanligt namn, så jag insåg snart att om jag skulle behöva gå utanför de utvalda fyra häraderna skulle listan bli väldigt lång.

När jag kom till den 27:e volymen av totalt 39 och den 98:ende Per hoppade jag till: i Råbelöv föddes den 4 oktober 1772 sockenskräddaren Josua Johanssons son. Jag beslutade mig för att lägga arbetet med listan åt sidan en stund och gå vidare med detta spår direkt eftersom det här skulle kunna vara den Josua som Peters son var uppkallad efter.

Ganska snart fann jag alla Josuas barn:
Anna, f 1761
Kirstina, f 1764
Johan, f 1765
Ingar, f 1769
Per, f 1772

Josuasson eller Josuadotter är ju inte så vanligt så jag sökte på dessa namn i ArkivDigitals register för vigslar och där fick jag en träff på dottern Ingar (ingen träff bland bouppteckningarna). Därefter kartlade jag hennes barn och då hittade jag något mycket intressant: ett av hennes barn hade 1800 till fadder murgesällen Johannes Appelberg!

Jag gick igenom dopboken i Råbelöv igen i jakt på andra Appelbergare och fick napp 1795 då Johan var fadder och angavs vara från Råbelöv (”af Råbelöf”). Därefter gick jag till mantalslängderna (1742-1800) för Råbelöv och angränsande socknar, utan resultat, och till slut Kristianstad. Där hittade jag en murargesäll Appelberg först 1793 hos murarmästaren Ludvig Dumling.

Mantalslängderna för Kristianstad före 1793 gav mig inte mer information, så jag blev tvungen att tänka kreativt och jag letade upp Dumlings bouppteckning från 1820-talet. I den framgick det att han hade en bror tillika murarmästare i Göteborg. Det fick mig att botanisera i Göteborgs församlingars arkiv och framför allt register. Mycket tursamt hittade jag snart min Peter i flyttningslängderna och även brodern Johan i Karl Johans församling.

Det här sättet att forska på är möjligt tack vare ArkivDigitals omfångsrika databas och tydliga bilder.

Namnet Appelberg tog Johan och Peter från sin farfar, ryttaren vid Södra skånska kavalleriregementet Johan Appelberg (1696-1757) i Åraslöv, Nosaby socken.

Än så länge har jag bara indicier och inga direkta bevis för kopplingen mellan min Peter och Josuas son, men det kommer jag nog att hitta snart – tack vare ArkivDigital och det ska inte behöva ta 30 år.

Per Linder
En mycket nöjd kund

Biskop Peder Winstrup – kvarlevor från 1600-talet

PederWinstrup1

När vi släktforskar letar vi efter uppgifter i kyrkoböcker och mantalslängder. Här hittar vi uppgifter om förfädernas namn, födelsedata, familjen och var de bodde. Men när man har forskat ett tag vill man veta mer om personerna. Då börjar man läsa domböcker för att hitta att de t.ex. bråkade med grannen. Har man tur har de begått ett brott och de finns i häktes- eller fängelsehandlingar och då får man ett signalement på personen. När man gör en liten utflykt så brukar släktforskaren stanna till vid kyrkogårdar och se om man hittar någon släktings gravsten. Men inget gör att man kan komma en person så ”nära” som att se honom på bild eller i verkligheten…

Att se en person från 1600-talet i verkligheten gavs det tillfälle till i förrgår i Lund. Man visade upp biskop Peder Winstrups mumie (bilden ovan).

Peder Winstrup föddes i Köpenhamn 1605 och dog 1679 i Lund. Han var biskop i Lund 1638-1679 och var således den sista danska och den första svenska biskopen i Lund. Det var en svår tid kring freden i Roskilde 1658 och det gällde verkligen att hålla på rätt sida om man ville ha kvar sin ställning i samhället. Detta lyckades Peder bra med och att få behålla en sådan inflytelserik tjänst som biskop och tjäna det nya landet var det inte många som klarade av. Dessutom var Sverige noga med att tillsätta svenskar och personer de kunde lite på, på de viktiga positionerna i Skåne, men trots att Peder var dansk fick han svenskt företroende att fortsätta sin tjänst.

1658 träffades Peder Winstrup och hans nya kung, Karl X Gustav, och Peder lade fram nyttan med att inrätta ett universitet i Lund. Det blev dock på nytt lite oroliga tider och det är först 1666 som Lunds universitet instiftas. Dock blev han förbigången och som universitetets första prokansler utsågs Bernhard Oelreich (1626-1686) som var kyrkoherde i Norra Åsum och Skepparslöv och alltså underställd Peder Winstrup. Exakt vilka turer som ledde till att Bernhard fick tjänsten före Peder kan man spekulera i, men Bernhard vistades i Stockholm 1664 i samband med riksdagen och under vistelsen där blev han befalld att predika för Änkedrottningen och vann hennes bifall, hon kallade honom till sin Hofpredikant och Bigtfader samma år. I samband med en annan vistelse i Stockholm fick han det nyinrättade universitetets statuter och utnämndes till prokansler. Detta ledde så klart till bittra strider mellan Peder och Bernhard och de försökte på alla sätt och vis att smutskasta varandra. Det slutade med att Bernhard Oelreich fick tjänst som superindendent i Bremen och därmed var Peder kvitt sin trätobroder.

PederWinstrup2

Domkyrkan i Lund fick 2013 tillstånd att flytta Peder Winstrups kvarlevor, för man behövde renovera där hans kista fanns i kryptan. Tanken var att man skulle begrava honom på Norra kyrkogården. Man beslöt att genomföra en noggrann undersökning av kroppen i vetenskapligt syfte och när man öppnade kistan fann man att kroppen var mycket välbevarad. En rad undersökningar har gjorts och flera provsvar väntar man på. Bland annat undersöker man hans DNA, sjukdomar, vad som finns i magen, växter och insekter. I onsdags (9/12) var det öppet hus på Historiska Museet i Lund och där visade man upp kroppen och en liten utställning. Den 11/12 återlämnas kroppen till Domkyrkan för återbegravning där, och inte på Norra kyrkogården.

Domkapitlet_i_Lund_FIb1_Bild_347Domkapitlet i Lund FIb:1 (1156-1678) Bild 347 (AID: v136445.b347, NAD: SE/LLA/13550) Länk.

Exempel på ett brev (bilden ovan) från 1674 som Peder Winstrup har utfärdat som biskop och inledningen lyder så här: Peder Winstrup till Lundegaardh och Werpinge, Doctor, Biscop öffwer hertigdommet Schone, ProCancellarius Academiæ Carolinæ sampt Præses Consistorii Ecclesiastia…

Extra intressant att träffa Peder och med egna ögon få se den som bråkade med min förfader Bernhard Oelreich. Närmare 1600-talet än så här kommer vi inte.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Idag fyller ArkivDigital 10 år!

10 ar pressrelease

 

Nu har vi levererat färgbilder till forskare i ett helt decennium!

Idag för exakt 10 år sedan startade vi ArkivDigital med målet att underlätta och förgylla vardagen för alla Sveriges släktforskare. Sedan dess har mer än hundratusen släkt- och historieforskare gjort fascinerande upptäckter bland våra färgbilder.


Tio år av utveckling

Under de tio år som gått har ArkivDigital vuxit till ett företag med 37 anställda, och det digitala bildarkivet med avfotograferat gammalt källmaterial är redan uppe i enorma 57 miljoner bilder.

Från början såldes våra bilder på CD-skivor, men redan efter två år lanserade vi den första programvaran som möjliggjorde en abonnemangstjänst över internet. Från och med 2007 finns alla våra bilder tillgängliga i en och samma tjänst – ArkivDigital.

Ute på arkiven pågår ett ständigt fotograferingsarbete och varje månad tillkommer ca 600 000 nya bilder.

Som ett resultat av verksamhetens snabba tillväxt har ArkivDigital, som ett av få företag i Sverige, utnämnts till Gasellföretag av Dagens Industri – två år i rad; 2013 och 2014.

Läs vår pressrelease här.


ny programvaraNy programvara med sökbara databaser!

Snart lanserar vi vår nya programvara, som innehåller en sökbar databas med uppgifter om hela befolkningen i Sverige år 1950!

Framöver kommer motsvarande uppgifter för befolkningen år 1960 att tillkomma. Även ett fullständigt personregister till Sveriges husförhörslängder och församlingsböcker för år 1880-1920 (ca) är på väg på sikt. För att inte tala om flera nya funktioner i programmet!


usaFotografering i USA och på Åland

Vi har inte enbart bedrivit fotograferingsverksamhet i Sverige, utan har även fotograferat material på Åland och i Kansas, USA.

Materialet från USA fokuserar på svenskförsamlingarnas kyrkböcker, men även andra material har fotograferats, såsom protokoll och räkenskaper av olika slag. Handlingar från ett trettiotal församlingar finns tillgängliga i ArkivDigital redan nu. Mängder av fler volymer kommer publiceras inom kort.
Läs mer om USA-materialet här.

Vad gäller Åland fotograferar vi just nu sjömanshushandlingar, men massvis med handlingar från Åland finns redan tillgängliga i ArkivDigital. Du hittar kyrkböckerna för Ålands sexton församlingar, bouppteckningarna till 1916, domböckerna till 1900, mantalslängder till 1933 och bykartor från framför allt 1700- och 1800-talen. Och mycket mer… Läs mer om vårt Ålands-material här.

Vi tillhandahåller även handlingar från ett antal utlandsförsamlingar, bland andra:


milstolpe2Milstolpar år för år

2005:

  • Aktiebolaget Arkiv Digital AD AB bildas.
  • Fotografier säljs på CD-skiva.
2006:
  • 1 miljon bilder i bildarkivet.
2007:
  • Programvara för abonnemangstjänst via internet lanseras.
  • 5 miljoner bilder i bildarkivet.
2008: 
  • Sammanslagning mellan ArkivDigital och DigiArkiv.
  • Göta kanalbolags arkivs mest använda handlingar fotograferas.
  • 10 miljoner bilder i bildarkivet.
2009: 
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Falköping.
  • ArkivDigital köper IT-företaget KITE AB.
2010:
  • Ålands kyrkböcker blir tillgängliga i ArkivDigital.
  • 20 miljoner bilder i bildarkivet – 100 000 böcker avfotograferade.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Örebro.
2011:
  • Första året företaget går med vinst.
  • 30 miljoner bilder i bildarkivet.
2012:
  • Sveriges äldre kyrkböcker (t.o.m. 1894) finns tillgängliga i ArkivDigital; husförhörslängder, flyttlängder, födelse-, vigsel-, och dödböcker.
  • Ny logotyp lanseras: Den röda skölden.
2013: 
  • Utnämnt till Gasellföretag 2013 av Dagens Industri.
  • App för iPad lanseras.
  • Ökar närvaron i USA genom ett samarbete med släktforskningsexperten Kathy Meade.
  • Generalmönsterrullor färdigfotograferade.
  • Bouppteckningar färdigfotograferade till och med år 1900.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Köping.
  • 40 miljoner bilder i bildarkivet.
2014: 
  • Ingår ett forskningssamarbete med Blekinge Tekniska Högskola.
  • Sveriges moderna kyrkböcker finns tillgängliga i ArkivDigital t.o.m. 1935 (om inte boken sträcker sig längre).
  • Blogg på svenska och engelska lanseras.
  • Utnämnt till Gasellföretag 2014 av Dagens Industri; får utmärkelsen för andra året i rad.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Karlstad.
  • 50 miljoner bilder i bildarkivet.
2015:
  • Ny tjänst lanseras: Beställningsfotografering domböcker.
  • Fotografering av svenskförsamlingar i Kansas, USA.
  • Mängder av handlingar som rör andra världskriget fotograferas; Beredskapsverket, spionhandlingar, flyghaverier, C-byrån, m.m.
  • Ny logotyp lanseras: Den blå nyckeln.
  • Huvudsponsor för Släktforskardagarna i Nyköping.

Mikael Karlsson VD

VD Mikael Karlsson har ordet

Sedan starten den 26 oktober 2005 har vi haft tio mycket händelserika år, där vi har gått från nystartat litet företag till ett av Sveriges främsta alternativ för släktforskare och andra historiker.

Vi är mycket nöjda över den framgångsrika tid som varit, men vi strävar hela tiden framåt. Företaget är i konstant utveckling och flera nyheter finns på agendan. Vi har många spännande år framför oss!

Vi vill tacka alla våra kunder för de fina år som gått, och ser fram emot många fler givande forskarår tillsammans!

Mikael Karlsson, VD, ArkivDigital

Mycket nytt i din digitala arkivhylla

Under april månad har mycket nytt material blivit tillgängligt i ArkivDigital. Här kommer en sammanfattning av de viktigaste nyheterna:

Bouppteckningar
Fotograferingen av bouppteckningarna från 1900-talets början har under april fortsatt i högt tempo. För flertalet län har ytterligare bouppteckningsvolymer blivit tillgängliga. Blekinge och Hallands län är nu klara till och med 1940 och för Kristianstads och Malmöhus län har fotografering av perioden 1931-1940 påbörjats. När det gäller Stockholms län är bouppteckningarna för själva länet (utom Stockholms stad) nu klara till och med år 1930 och det återstår endast några få volymer från perioden 1931-1940. Vi kommer nu gå vidare med att fotografera Stockholms stads (rådhusrätts) bouppteckningar från och med år 1901 till och med år 1940.

När det gäller bouppteckningar vill vi också nämna några ord om Borås rådhusrätt och magistrat, vars arkiv är lite speciellt eftersom det inte förvaras vid något landsarkiv utan istället på stadsarkivet i Borås. Vi har under senvintern och våren bedrivit tillfällig fotograferingsverksamhet i Borås och som ett resultat av det är bouppteckningarna därifrån nu tillgängliga ända till och med år 1960.

Mantalslängder och fastighetsböcker
Bland övrigt material där fotograferingen avslutats under månaden vill vi även nämna häradsskrivarnas mantalslängder från äldsta tid till och med år 1820 för Östergötlands län samt fastighetsböcker för Malmö stad. Fastighetsböckerna, som började föras år 1875 och kan innehålla anteckningar ganska långt in på 1900-talet, återfinns i arkivbildaren ”Inskrivningsdomarna i Malmö”.

Flyghaverier
”Flygstaben: Centralexpeditionen”, serien flyghaverier 1934-1949, har fotograferats färdigt under den senaste månaden och mycket material finns nu tillgängligt online. De sista volymerna publiceras i ArkivDigital inom kort. Vi kommer att berätta mer om flyghaverierna i kommande blogginlägg.

Beredskapsverket
”Beredskapsverket”, den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk, omfattar åren 1937 till 1945. ArkivDigital har hittills fotograferat drygt 19 000 bilder i denna gigantiska serie och allt fler bilder kommer att tillkomma löpande. Även Beredskapsverket kommer ni att kunna läsa mer om här på bloggen framöver.

På volymnivå
Om ni på volymnivå vill kunna se exakt vad som tillkommit, använd denna sida.

ArkivDigital