Släktforska gratis med ArkivDigital i helgen!

Från och med nu och till och med söndagen den 11 november öppnar vi upp vårt digitala arkiv och ger nya användare och abonnenter med Basabonnemang möjlighet att prova på vårt Allt-i-ett abonnemang GRATIS under hela helgen.

Passa på att bjuda in dina vänner och släktingar att använda Sveriges ledande Internettjänst för släktforskning, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Ta mig till gratisdagarna!

Bildmontage: Sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1930Oavsett om du har forskat länge eller om du just ska börja, har ArkivDigital det du behöver. Kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder, militära rullor, spionhandlingar, flygbilder och andra historiskt intressanta dokument med mycket mera. Dessutom får du tillgång till alla våra sökbara personregister som till exempel Befolkningen i Sverige 1860-1930, Sveriges befolkning 1950, 1960, 1975 och 1985 med flera.

Flygbild från LidköpingTIPS!
ArkivDigital har en Youtube-kanal där vi lagt upp en rad olika instruktionsfilmer där vi går igenom olika funktioner i programmet. Gå till Youtube.

ArkivDigital

Nu kan du hitta släkten på 1980-talet!

Nyligen presenterade ArkivDigital ett nytt stort personregister: Sveriges befolkning 1975, med uppgifter om alla svenskar detta år. Nu fortsätter vi framåt i tiden och lanserar ett register över Sveriges befolkning 1985.

I det nya registret Sveriges befolkning 1985 hittar du persondata om i princip alla svenskar som levde då. De viktigaste uppgifterna som ingår är fullständigt namn, adress, födelsetid och -församling, vigseltid eller tidpunkt för senaste civilståndsförändring samt aktuell mantalsskrivning och föregående mantalsskrivning. Vidare framgår vilka personer som bodde i samma hushåll.

Det finns många olika sätt att söka efter personer i det nya registret: På för- och efternamn, födelsetid och -ort, hemort och olika sorts kombinationer av dessa uppgifter, exempelvis alla Leif som är födda den 13 september 1928. Du kan också söka på kombinationer av namn inom samma hushåll och exempelvis hitta alla Bertil Lundberg vars maka heter Edit.

Källan till Sveriges befolkning 1985 är ett utdrag ur 1986 års mantalslängd och avser förhållandena den 1 november 1985. För Uppsala län saknas mantalslängden 1986. Istället redovisas uppgifter ur 1987 års mantalslängd, avseende förhållandena den 1 november 1986.

Sveriges befolkning 1985 ingår i ArkivDigitals Allt-i-ett abonnemang.

ArkivDigital arbetar för närvarande med flera andra stora personregister. Snart kommer Sveriges befolkning 1940.

ArkivDigital

Skatteåterbäring?

Skatter är någon som vi i Sverige hör talas om i många olika sammanhang. Våren är ju deklarationernas tid. En del får betala kvarskatt, medan de flesta får lite tillbaka. Snittet är ungefär 4-5000 kronor tillbaka. Nedan hittar du lite tips på hur du kan använda denna skatteåterbäring.

Historiskt har man varit tvungen att betala skatt till staten, det mesta gick till kungamaktens underhåll och till olika krigståg. Nya skatter tillkom under åren och det finns exempel på att man varit tvungen att betala skatt utifrån hur många fönsterluckor man hade, om man spelade kort, hade sidenkläder eller om man hade knähund.

Vi som släktforskare stöter framför allt på skatten i form av mantalslängder som tar upp mantalspenningen. Mantalspenningen infördes 1625 och var en krigsskatt. Till en början uttogs den när man malde spannmål vid kvarnarna och därför kallas den också i början för kvarnskatt. Då, som nu, försökte man hitta sätt att slippa betala skatt och malde man själv hemma slapp man betala. Detta upptäcktes snabbt av myndigheterna och därför fick bönderna erlägga en avgift för varje person som vistades på gården (det fanns vissa åldersgränser). Mantalspenningen togs bort först 1938.

Jönköpings läns landskontor (F) EIII:41 (1802-1804) Bild 90 / sid 3 (AID: v400759a.b90.s3, NAD: SE/VALA/01971) Länk

I mantalslängden för Jönköpings län 1802 ser man alla de olika saker man var tvungen att betala extra skatt för. Nerifrån och upp: Nyttja tobak, Fönsterluckor (stora, små), Fickur (av silver, guld), Hundar (Jakthundar, onödiga hundar), Nyttjar biljard, Nyttjar kortspel, Olika typer av vagnar o.s.v. I en församling fanns det bara en som skattade för kortspel, man kan ju undra om han spelade patiens eller om de andra fuskade med skatten?

1902 beslutade Sveriges riksdag att vi skulle ha en statlig progressiv inkomstskatt, samt man införde även allmän deklarationsplikt. Försök med deklarationer har skett tidigare, men dessa hade misslyckats.

Nu när en del börjat få tillbaka pengar på deklarationen, så vill vi tipsa om vad man som släktforskare kan göra med dessa pengar.

1. Resa.
Det är ju alltid populärt att resa på semester, men denna gång är det lite mindre resor till förfädernas trakter som vi tänker på. Besök en kyrkogård eller gå ut i skogen och leta efter en grund till ett torp. Eller varför inte besöka en avlägsen släkting och prata om de gemensamma släktingarna.

2. Besök Släktforskardagarna 2018 i Växjö.
En av årets höjdpunkter för oss släktforskare är årets Släktforskardagar. Den 1-2 september 2018 är Växjö värd för dagarna. Passa på att lyssna på många intressanta föredrag, besöka utställningen med många montrar och så klart passa på att prata med alla släktforskare som är där. Länktips: Släktforskardagarna 2018

3. ArkivDigital.
Vi kan så klart inte låta bli att nämna ArkivDigital där du kan hitta över 77 miljoner bilder på historiska handlingar och ett namnregister med över 100 miljoner sökingångar till handlingarna. Med ett Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till detta. Det finns även möjlighet att beställa speciella domböcker via tjänsten Beställningsfotografering. Länktips: ArkivDigital.

4. Gå med i en släktforskarförening.
Det finns omkring 170 olika släktforskarföreningar runt om i landet. Du kan välja att gå med i en förening där dina förfäder kommer ifrån, men det är minst lika viktigt att du går med i en förening där du bor. Då kan du få den sociala biten, prata och diskutera med andra släktforskare och lyssna på spännande föredrag. Länktips: Rötter, Sveriges Släktforskarförbund

5. Gör ett DNA-test.
Ett DNA-test gör att du hittar många nya släktingar. Du kan bekräfta släktskap och får något helt nytt att lära dig och ett otroligt spännande verktyg till din släktforskning. Länktips: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

6. Utbilda dig.
Man skall vara nyfiken som släktforskare och om man är tillräckligt nyfiken på nya saker och försöker förstå dessa så får man mer kunskap. Det har skrivits många läroböcker i ämnet och även handböcker om mer specifika områden. Länktips: Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Äldre fastighetsaffärer i Stockholm

För den som är intresserad av gårdars och fastigheters historia är uppbuds- och lagfartsprotokollen av högsta intresse. De förvaras i härads- och rådhusrätternas arkiv och innehåller uppgifter om köp och försäljning av fast egendom.

Nyligen har ArkivDigital digitaliserat uppbuds- och lagfartsprotokollen för Stockholms stad från äldsta tid (1679) till och med 1809, inalles 52 volymer. Det är ett arkivmaterial som ger värdefull information om alla fastigheter och inte så sällan också pusselbitar som kan vara värdefulla i släktforskningen. Men framför allt hjälper protokollen till att ge en bättre bild av våra förfäders liv, i detta fall bättre uppgifter om var och hur de bodde.

Uppbuds- och lagfartsprotokollen är inte helt enkla att hitta i eftersom de är förda i kronologisk ordning. Man måste alltså veta när en fastighet bytte ägare för att någorlunda enkelt återfinna den i protokollet. Och inte ens det hjälper alltid eftersom det kunde dröja många år innan en fastighetsaffär anmäldes till tingsrätten för uppbud.


Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 2920 (AID: v678886.b2920, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Men just för Stockholm är det mycket enklare. Stockholms stadsarkiv har registrerat protokollen och lagt ut registerkorten på sin hemsida under namnet »Fastighetsregister 1675–1875» (i registret finns dessutom hänvisningar till en del andra källor som mantalslängder och bouppteckningar).

Registret är inte uppställt efter personnamn utan efter kvarter och gårdar. För att kunna hitta sina släktingars fastighetsaffärer behöver man alltså veta var i Stockholm de ägde gårdar eller stenhus. Den källa som avslöjar detta är bouppteckningarna, som också finns tillgängliga i ArkivDigital (med personregister).

Första steget är alltså att kolla släktingarnas bouppteckningar där deras fastigheter bör nämnas (vanligtvis med kvarter och ibland också gårdsnummer). Gå sedan till Stockholms stadsarkivs register och leta upp kvarteret. Förhoppningsvis finns där registerkort som berättar när släktingarna köpte och sålde den aktuella fastigheten med en hänvisning typ »U.P. 1758:40, 59, 74» (år och sida). Leta sedan upp sidan i uppbuds- och lagfartsprotokollen hos ArkivDigital som finns under arkivbildaren Stockholms magistrat och rådhusrätt.

Stockholms Magistrat och Rådhusrätt (AB, A) A6a:35 (1756-1758) Bild 3260 / sid 41 (AID: v678886.b3260.s41, NAD: SE/SSA/0138) Länk

Det finns sedan goda möjligheter att hitta mer på internet om fastigheten och området där den låg, exempelvis på Stockholms stads webbplats Stockholmskällan. Där finns bland annat gamla kartor och mängder med fotografier som är till hjälp för den som vill få en bättre bild av ett svunnet Stockholm.

ArkivDigital

Riksarkivets mantalslängder – statusuppdatering

För ett par månader sedan berättade vi här på bloggen om att mängder av mantalslängder finns tillgängliga hos ArkivDigital. Gå till tidigare inlägg. Som framgår i det blogginlägget upprättades mantalslängderna i tre exemplar. Tyvärr är de olika exemplaren ojämnt bevarade. Ofta finns bara ett eller två av exemplaren bevarade och, om man har riktig otur, inget av dem.

Vi har sedan tidigare fotograferat de två exemplar av mantalslängderna som förvaras hos landsarkiven, från äldsta tid till 1820. sedan något år tillbaka pågår fotografering också av det tredje exemplaret, som förvaras hos Riksarkivet i Stockholm. Det är frågan om en kompletteringsfotografering, vilket innebär att vi bara fotograferar de volymer som det saknas motsvarande exemplar av hos landsarkiven.

I sammanställningen nedan framgår för vilka län vi hittills hunnit fotografera Riksarkivets mantalslängder. Fokus har legat på att fotografera de län där det är störst luckor hos landsarkiven. För att hitta materialet, skriv Mantalslängder 1642-1820 i sökrutan under Ny arkivsökning i vår programvara. Då visas aktuella arkivbildare (en per län).

Klara län:
Blekinge län
Göteborgs och Bohus län
Kronobergs län
Malmöhus län
Södermanlands län
Västerbottens län
Älvsborgs län

Under arbete:
Kopparbergs län

Första sidan ur ”Qwarntulls och Mantals Längd oppå Byy Sochn Pro Anno 1653”. Sidan är hämtad ur Riksarkivets exemplar av 1653 års mantalslängd för Kopparbergs län. Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Mängder med mantalslängder hos ArkivDigital

Gamla skattelängder låter kanske inte som något särskilt spännande källmaterial. Och den som slår upp en längd blir inte heller imponerad: Mest bara namn, kolumner och siffror.

Men skenet bedrar.

När husförhörslängderna längre tillbaka i tiden blir mindre innehållsrika för att sedan helt upphöra – ofta i slutet av 1700-talet – blir skattelängderna oumbärliga för släktforskaren. Särskilt användbara är mantalslängderna, som började föras redan omkring 1630. De redovisar en personskatt, den så kallade mantalspenningen.

Längderna upprättades årligen och är som husförhörslängderna topografiskt uppställda efter socknar och byar. En enstaka volym säger inte så mycket, men den som går igenom en följd av år kan följa utvecklingen i en by och se exempelvis hur brukarna växlar. Dessa uppgifter kan sedan kombineras med födelse-, vigsel- och dödböckernas noteringar, och fram växer familjerna med ungefär samma tydlighet som om husförhörslängderna hade varit bevarade. Uppgifterna i mantalslängderna varierar över tid och mellan olika delar av landet.

Hos ArkivDigital hittar du mantalslängder för hela Sverige fram till början av 1800-talet (ofta 1820). Mantalslängderna upprättades i flera exemplar och finns bevarade i olika arkiv. De kan därför vara lite svåra att hitta.

En serie finns hos den lokala myndigheten (sök på häradsskrivare i ArkivDigital, alternativt kronokamrer, kronokassör, mantalskontor, uppbördsverk, kommunalborgmästare eller kronofogde), en annan serie på regional nivå i länsstyrelserna arkiv (sök på landskontor) och en tredje serie på central nivå i Stockholm (sök på mantalslängder 1642–1820 eller länsräkenskaper). För Stockholms stad finns mantalslängder och andra skattelängder i Överståthållarämbetets arkiv (sök på överståthållarämbetet).

När det gäller den tredje serien av mantalslängder, den som kallas Mantalslängder 1642-1820, kommer vi att prioritera att fotografera volymerna för de län och årtal som saknas i de övriga serierna. Detta är ett pågående projekt och fler volymer kommer att tillkomma online efterhand. För de övriga serierna är fotograferingen så gott som klar.

ArkivDigital arbetar för närvarande med att göra det enklare att hitta bland alla mantalslängder.

Vid tiden kring sekelskiftet 1700/1800 är det ofta gott om kolumner i mantalslängderna. I den här mantalslängden, som avser Nätra socken år 1803, finns bland annat särskilda kolumner för skatter avseende fickur (av guld respektive silver), hundar (nyttiga respektive onyttiga) och bruk av sidentyg. Länk

ArkivDigital

Skånska handlingar från dansk tid

Skånes Genealogiska Förbund (förkortat SGF) bildades 1937 och i början var det mest adliga, präst- och borgarsläkter man forskade på. I takt med att kyrkböckerna blev mikrofilmade på 1950- och 1960-talen ökade intresset för släktforskning. På 1970- och 1980-talet kunde man fjärrlåna mikrofilmer från andra delar av landet. Men i Skåne finns det ju en tid innan 1658 också, då Skåne blev svenskt. För att forska på tiden innan 1658 var man tvungen att åka över till Köpenhamn där en del handlingar fanns på Rigsarkivet. Under 1980-talet diskuterade styrelsen i SGF flera gånger möjligheten att inrätta ett föreningsarkiv. Till detta skulle man förvärva kopior av viktiga, men svåråtkomligt skånskt arkivmaterial. Dessa tankegångar blev verklighet då man fick en pengadonation 1980 för att kunna göra fotostatkopior av handlingar rörande Skåne som förvaras på det danska Rigsarkivet. Även en del handlingar som förvaras på de svenska Riksarkivet kopierades.

Mandtall och Registerforklaring paa Korn Skatten aff LandzCrona Lehns Anno 1643. AID:v880322.b10

Ungefär 20.000 papperskopior kopierades upp och man fyllde även på med material som fanns i Stockholm och som inte var tillgängligt i Skåne. Detta material bildade SGF-arkivet. Detta är så klart innan digitaliserings tid. Man har via en katalog i bokform kunnat beställa papperskopior av dessa handlingar för ”sina” församlingar och byar.

Skånes Genealogiska Förbund bytte för ett par år sedan namn till Skånes Släktforskarförbund (förkortat SkSF) och därmed bytte även arkivet namn till SkSF-arkivet. På Skånes Släktforskarförbunds stämma 2016 kom en motion om att göra detta material digitalt tillgängligt och ArkivDigital fick frågan om att skanna in dessa papperskopior och göra dessa tillgängliga.

1604 års Jordebok från Asmundtorp. AID:v880266.b270.s27

Materialet består mest av mantalslängder och jordeböcker från 1500- och 1600-talet, men även en del andra handlingar finns. 1676 besatte Danmark delar av Skåne och man upprättar snabbt egna mantalslängder över de delar man återtagit från svenskarna. Man upprättade även rullor över de friskyttar som stred för den danska kungen.

Mönsterrulla överkapten Eskils Nielsens kompani friskyttar, mönstrade i Helsingborg den 10 juli 1679. AID:v880383.b630.s63

För att ta del av materialet (observera att det alltså är avskannade papperskopior och inte direkt från originalhandlingarna) sök på arkivbildaren Skånes Släktforskarförbunds arkiv. Tänk på att länsindelningen var annorlunda under den danska tiden. T.ex. fanns både Helsingborgs och Landskrona län, samt en del mindre län. De olika volymernas nummer och sortering följer arkivets katalog. Ett register på församlingar och orter håller på att tas fram för att underlätta sökningen i handlingarna.

ArkivDigital

Handlingar från Slottsarkivet – nu i ArkivDigital

Under våren har ArkivDigital påbörjat fotografering av handlingar som förvaras på Slottsarkivet, som har sina lokaler på Stockholms slott. Vi har dels fotograferat slottsböcker som ingår i arkivbildaren Ståthållarämbetet på Stockholms slott, dels bouppteckningsmaterial från Nedre Borgrättens och Övre Borgrättens arkiv.

Slottshuvudböckerna som vi har fotograferat avser åren 1645-1655. I volymerna ingår, bland mycket annat, mantalslängder för Stockholms stad.

Stockholm 1Mantalslängd för Stockholms stad år 1645. Längden ingår i slottshuvudboken för detta år. Länk.

Borgrätterna avgjorde mål där hovanställda var parter. Det var även till borgrätterna, och inte till rådhusrätten, som hovanställdas bouppteckningar lämnades in. Bouppteckningar efter adliga hovanställda lämnades till övre borgrätten, medan övriga hovanställdas bouppteckningar inlämnades till nedre borgrätten.

Stockholm 2Riksmarskalken och greven Clas Flemings bouppteckning, ingiven till övre borgrätten år 1831. Bouppteckningen förvaras på Slottsarkivet. Länk.

Vi kommer att fortsätta fotograferingen på Slottsarkivet under sensommaren/hösten, och kommer då i första hand att fotografera landsböcker, innehållandes mantalslängder, från Svartsjö län. Svartsjö län existerade i drygt 20 år under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, och motsvarar det område som idag utgör Ekerö kommun.

Markus Lindström, ArkivDigital

Tillkomna volymer i ArkivDigital

Under årets första månader har över 3000 nyfotograferade volymer tillkommit i vårt digitala bildarkiv. Vi vill här passa på att ge en sammanställning över de viktigaste nyheterna. Om du vill se vilka volymer som har tillkommit i ”dina” arkivbildare kan du gå till vår sida för senaste volymer. Där finns detaljerad information om vad som har lagts till. Ta mig till sidan.

senasteModerna kyrkoböcker: För flertalet län har vi kompletterat med de volymer vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946, under förutsättning att de inte innehåller retroaktivt införda känsliga uppgifter (detta är särskilt vanligt i födelseböckerna). Utöver detta har vi även publicerat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

SCB-utdrag för 1946: På grund av sekretessreglerna är det långt ifrån alltid som vi har möjlighet att fotografera födelse-, vigsel- och dödböckerna i original ända till år 1946. Om inte originalboken finns tillgänglig kan ofta SCB-utdragen vara en bra ersättning. I början av mars publicerade vi SCB-utdragen för år 1946. Sedan tidigare finns även åren 1925-1945 tillgängliga. Du hittar SCB-utdragen i arkivbildaren Statistiska centralbyrån (SCB) – Avdelningen för befolkningsstatistik 1:a avdelningen.

Bouppteckningar: Fotografering av bouppteckningar från perioden 1931-1960 är under arbete. Hur långt vi har kommit varierar från län till län. Om du vill veta hur vi ligger till i just ditt län, gå till denna sida: https://arkivdigital.se/volymer Välj önskat län till höger på sidan. Då visas en sammanställning över vilket material som finns tillgängligt från just det länet.

ad-bouppBouppteckning från Listers och Sölvesborgs domsagas häradsrätt ,1960. Länk.

Riksarkivets exemplar av mantalslängder: Vi har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi arbetar för närvarande med att fotografera de volymer ur arkivbildaren som täcker upp luckor i vårt nuvarande utbud.

Under början av 2017 har vi framför allt publicerat mantalslängder från Älvsborgs län. Älvsborgs län har tidigare varit något av en vit fläck på kartan hos oss när det gäller mantalslängder. Hos landskontoret saknas helt mantalslängder innan 1835, då samtliga tidigare årgångar förstördes vid Vänersborgs stadsbrand år 1834. Häradsskrivarnas exemplar är dessutom endast sporadiskt bevarade.

mantalslängdEtt uppslag från mantalslängden för Älvsborgs län 1774. Länk.

Sjömanshus: Sedan en längre tid tillbaka finns handlingar från många sjömanshus tillgängliga i ArkivDigital. De norrländska sjömanshusen har dock saknats helt, men nu har det börjat bli ändring på det. Vi har börjat lägga ut handlingar från sjömanshuset i Haparanda, och framöver kommer handlingar från fler norrländska sjömanshus att tillkomma.

Vi på ArkivDigital vill också passa på att önska er alla en härlig påskhelg med massor av god mat och trevligt umgänge med nära och kära. Glad Påsk!

easter-eggs-2107210_1920ArkivDigital

Informationskällor i programmet

I ArkivDigital programmet finns många bra informationskällor som kan vara till stor hjälp då man letar efter uppgifter. Här ger vi exempel på några.

När en församling eller motsvarande är inskrivet i sökrutan för arkivsökning kommer de sökträffar som matchar sökningen på höger sida i programmet. Klicka på församlingsnamnet för den församling som är aktuell, raden blir då gråmarkerad. OBS! Ordet ”församling” ska aldrig skrivas ut efter församlingsnamnet.

0338 - 1Sökformuläret stängs nu och en förteckning över aktuella volymer för församlingen kommer upp på höger sida i programmet.

0338 - 2Församlingen Forshem i Skaraborgs län utforskas i detta fall. På bilden är det numrerat 1-4. Beskrivning av dessa följer nedan:

1. Här syns det vad som skrivits i sökrutan (forsh), vilket räckte för att få fram fyra träffar och där den sökta församlingen Forshem står som nummer tre i listan.

2. Genom att klicka på det lilla förstoringsglaset kan sökformuläret öppnas och stängas.

3. Klicka på Arkivinfo och du får fram information om den valda arkivbildaren.

0338 - 3a. Information om vilket/vilka län församlingen tillhör.

b. Länk till NAD (Nationella Arkivdatabasen) hos Riksarkivet. Här står förkortning för aktuellt arkiv (GLA = Göteborgs landsarkiv). Genom att klicka på denna länk öppnas NAD i din webbläsare. I NAD:en går det se alla volymer som finns för denna församling och det går till exempel att se hur långt kommande volymer sträcker sig.

c. Information om arkivbildaren där det framgår vilket pastorat församlingen tillhör/tillhört och om församlingen är moder- eller annexförsamling. Mer information om moder- och annexförsamlingar finner ni i följande blogginlägg. Gå till inlägget.

d. Här finns även information om vilket stift och vilket härad församlingen tillhör. Vilken härad en församling tillhör är viktig information i de fall mantalslängder ska utforskas.

Här kan också finnas annan information, t.ex om delar av kyrkoarkivet blivit förstört vid brand.

4. Symbolen ”i” talar om att det finns information om volymen. Håll markören ovanför detta ”i” och det kommer upp en liten ruta med informationen.

0338 - 4Samma information syns även om man klickar en gång på den volym som har ett ”i”. Listan över volymer flyttas då till vänster och informationen kommer fram på höger sida. Här finns även en knapp för att öppna volymen.

0338-5Cici Löfgren, ArkivDigital