En gammal pappa

Hörup CI 1 (1684-1803) Bild 161 sid 189
Hörup CI:1 (1684-1803) Bild 161 / sid 189 (AID: v110641.b161.s189, NAD: SE/LLA/13184) Länk.

Som släktforskare skall man vara källkritisk och alltid ställa sig fråga ”kan detta stämma?” Det kan vara att två personer på 1700-talet gifter sig och de är från olika delar av landet. Visst, det kan förekomma, men det kan ju även vara så att det finns en plats i närheten som heter likadant. Det kan vara att en kvinna uppges bli mamma när hon är 65 år gammal och så vidare. Med detta i tankarna måste man så klart ställa sig frågan om notisen på bilden ovan stämmer.

I Hörups födelsebok den 1797 skriver prästen att pappan är i sitt 84:de år.

d.29 Martii föddes uti Hörups husen et drengebarn. Fadren afskedade Ryttaren Knut Grönborg i sit 84:de år, modren Kjerstina Matsdotter, blef döpt d.31 wid Passions Gudstjensten. Des namn Lars.

Knut och Kjerstina gifter sig 1791 och då står det inget om hans ålder. Knut dör 1806 och då uppges han vara 99 år gammal. Båda dessa åldersuppgifter ger ju ungefärliga födelseår, men det skiljer ju en del. Kan man kanske hitta honom i de militära rullorna och få ytterligare en ålder där?

Berätta gärna om era fynd i kommentarsfältet nedan.

Övriga källor:
Hörup CI:1 (1684-1803) Bild 40 / sid 31 (AID: v110641.b40.s31, NAD: SE/LLA/13184) Länk.
Hörup CI:3 (1804-1856) Bild 145 (AID: v110643.b145, NAD: SE/LLA/13184) Länk.
Ingelstads häradsrätt FIIa:18 (1807-1808) Bild 2380 / sid 42 (AID: v158016.b2380.s42, NAD: SE/LLA/10032) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

305 sidor lång bouppteckning

Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII 5 Bild 220 sid 8Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII:5 (1912-1912) Bild 220 / sid 8 (AID: v748972.b220.s8, NAD: SE/ULA/12685) Länk.

En bouppteckning upprättas när en person har dött och i den hittar man först i ingressen en förteckning på arvingarna och därefter kommer vad som fanns i dödsboet. Ibland kan de vara mycket summariskt förda och ibland mycket välskrivna och innehållsrika. Vi som släktforskare vill ju dels få släktskapen i början av bouppteckningarna, men även genom att läsa igenom vad de efterlämnade sakerna var, kan vi få en bild av hur man hade det förr i tiden.

Ett exempel på en mycket omfattande bouppteckning är från 1909 och gjordes efter grosshandlaren Adolf Ferdinand Hagström från Svarthäll i Kung Karls socken. Den är på hela 305 sidor.

I Kung Karls dödbok ser vi att Adolf Ferdinand Hagström dog 55 år gammal på Sofiahemmet i Stockholm. Bara en dryg månad tidigare dör hans hustru. En månad efter hans död börjar man det omfattande arbetet med att upprätta hans bouppteckning (bilden ovan). Detta håller man på med i två veckor. Det finns inga barn i äktenskapet och de som ärver är hans mamma och syskon.

Man kan rum för rum se vad som fanns i husen. Det är nästan som att man beger sig drygt 100 år tillbaka i tiden och besöker honom. Eftersom han var grosshandlare går man även igenom varulagret och det är imponerade läsning. Framför allt har han mycket sprit i lager.

Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII 5 Bild 690
Åkerbo och Skinnskattebergs tingslags häradsrätt FII:5 (1912-1912) Bild 690 (AID: v748972.b690, NAD: SE/ULA/12685) Länk.

Efter 300 sidors läsning ser man att tillgångarna i dödsboet var 1.135.609:69 kr och skulderna 536.301:61 kr. Behållningen i boet var 599.308:08.

Övriga källor:
Kung Karl F:3 (1895-1909) Bild 790 / sid 73 (AID: v72960.b790.s73, NAD: SE/ULA/10669) Länk.
Kung Karl AIIa:6 (1907-1920) Bild 1250 / sid 570 (AID: v261754.b1250.s570, NAD: SE/ULA/10669) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Forska i Värnamo, Voxtorp och Tånnö (brunna kyrkoböcker)

östboAlla släktforskare som träffar på en släkting som kommer från en församling där kyrkoböckerna har försvunnit av en eller annan anledning blir inte glada. Det kan finnas retliga luckor eller så är hela serier borta. Ibland vet man orsaken, men ibland är det bara att konstatera att det inte finns handlingar. En av de mest tråkiga orsakerna är att det har brunnit och kyrkoböckerna har försvunnit av den anledningen.

Om man har släkten i Värnamo, Voxtorp och Tånnö församlingar i Småland brann kyrkoböckerna 1869. Om denna händelse berättas att prästens piga stod vid spisen i prästgården och stekte fläsk. Man ropade utifrån att kon skulle kalva. Pigan sprang till hjälp och glömde helt och hållet bort spisen och fläsket. Under tiden hon hjälpte till med kalvningen kom elden lös och både prästgården och kyrkböckerna försvann i lågorna. Man lyckades på något sätt rädda några enstaka böcker och husförhörslängderna finns därför från 1861. För Värnamo finns även två böcker med födda, vigda och döda 1825-1860 bevarade.

Men bara för att kyrkoböckerna inte finns längre betyder det ju inte att man inte kan forska vidare. Man får försöka hitta andra handlingar. Det kan t.ex. vara mantalslängder, domböcker och bouppteckningar. Det går inte lika snabbt och enkelt att forska i dessa, men med lite tålamod brukar man hitta.

Värnamo, Voxtorp och Tånnö ligger i Östbo härad och man brukar ju säga att en olycka sällan kommer ensam. Även Östbo häradsrätt har brunnit (1834). Det innebär att det inte finns några bouppteckningar, domböcker eller andra handlingar i det arkivet som man kan utnyttja. Domböcker finns som tur är i en avskrift, de så kallade renovationerna som man skickade in till Göta Hovrätt en gång om året. I ArkivDigital finns dessa enbart för åren 1603 till 1750 för Östbo härad (luckor finns).

Det som nu återstår för tidsperioden är mantalslängderna. Dessa fördes varje år och även om de inte är lika utförliga som husförhörslängderna kan man ganska enkelt följa en familj på en gård år för år. Ju närmare nutiden man kommer, desto fler uppgifter innehåller mantalslängderna.

Vi hoppas kunna fotografera mantalslängder och andra handlingar för de församlingar där kyrkoböckerna saknas. För några församlingar finns dessa redan och nu finns även mantalslängder för Östbo härad fram till och med 1861 tillgängliga. Egentligen det enda sättet att forska efter släktingar i Värnamo, Voxtorp och Tånnö.

I ArkivDigital online hittar du dessa mantalslängder:
1686-1820 (luckor finns) i Jönköpings läns landskontor.
1758-1861 (luckor finns) i Häradsskrivaren i Östbo fögderi.
Häradsskrivaren-i-Östbo-fögderi-FIa-25-(1850-1851)-Bild-2770
Häradsskrivaren i Östbo fögderi FIa:25 (1850-1851) Bild 2770 (AID: v299119.b2770, NAD: SE/VALA/01961) Länk.

Bilden visar början på Värnamo mantalslängd 1850 och gården Alandsryd Skattegård. På den första delen av gården bor Anders Jönsson (född 1800) och hustru (född 1805) samt Johan (1837), Isak (1844), Anna (1833), Stina (1840) samt en dräng Johan (1832). Inhyses bor Jöns (1767), hustru (1785). Med tanke på att Anders heter Jönsson i efternamn så kan det kanske vara hans föräldrar som bor inhyses. Utifrån bara denna enstaka notis kan man inte dra den slutsatsen utan man får undersöka och forska i fler längder för att kartlägga familjen. Det kanske är hans pappa, men mamma är det nog inte då hon i så fall bara skulle vara 15 år gammal när Anders föddes. Kanske har Jöns gift om sig eller så är det Anders hustrus föräldrar eller några helt andra…

Niklas Hertzman, ArkivDigital