Biskop Peder Winstrup – kvarlevor från 1600-talet

PederWinstrup1

När vi släktforskar letar vi efter uppgifter i kyrkoböcker och mantalslängder. Här hittar vi uppgifter om förfädernas namn, födelsedata, familjen och var de bodde. Men när man har forskat ett tag vill man veta mer om personerna. Då börjar man läsa domböcker för att hitta att de t.ex. bråkade med grannen. Har man tur har de begått ett brott och de finns i häktes- eller fängelsehandlingar och då får man ett signalement på personen. När man gör en liten utflykt så brukar släktforskaren stanna till vid kyrkogårdar och se om man hittar någon släktings gravsten. Men inget gör att man kan komma en person så ”nära” som att se honom på bild eller i verkligheten…

Att se en person från 1600-talet i verkligheten gavs det tillfälle till i förrgår i Lund. Man visade upp biskop Peder Winstrups mumie (bilden ovan).

Peder Winstrup föddes i Köpenhamn 1605 och dog 1679 i Lund. Han var biskop i Lund 1638-1679 och var således den sista danska och den första svenska biskopen i Lund. Det var en svår tid kring freden i Roskilde 1658 och det gällde verkligen att hålla på rätt sida om man ville ha kvar sin ställning i samhället. Detta lyckades Peder bra med och att få behålla en sådan inflytelserik tjänst som biskop och tjäna det nya landet var det inte många som klarade av. Dessutom var Sverige noga med att tillsätta svenskar och personer de kunde lite på, på de viktiga positionerna i Skåne, men trots att Peder var dansk fick han svenskt företroende att fortsätta sin tjänst.

1658 träffades Peder Winstrup och hans nya kung, Karl X Gustav, och Peder lade fram nyttan med att inrätta ett universitet i Lund. Det blev dock på nytt lite oroliga tider och det är först 1666 som Lunds universitet instiftas. Dock blev han förbigången och som universitetets första prokansler utsågs Bernhard Oelreich (1626-1686) som var kyrkoherde i Norra Åsum och Skepparslöv och alltså underställd Peder Winstrup. Exakt vilka turer som ledde till att Bernhard fick tjänsten före Peder kan man spekulera i, men Bernhard vistades i Stockholm 1664 i samband med riksdagen och under vistelsen där blev han befalld att predika för Änkedrottningen och vann hennes bifall, hon kallade honom till sin Hofpredikant och Bigtfader samma år. I samband med en annan vistelse i Stockholm fick han det nyinrättade universitetets statuter och utnämndes till prokansler. Detta ledde så klart till bittra strider mellan Peder och Bernhard och de försökte på alla sätt och vis att smutskasta varandra. Det slutade med att Bernhard Oelreich fick tjänst som superindendent i Bremen och därmed var Peder kvitt sin trätobroder.

PederWinstrup2

Domkyrkan i Lund fick 2013 tillstånd att flytta Peder Winstrups kvarlevor, för man behövde renovera där hans kista fanns i kryptan. Tanken var att man skulle begrava honom på Norra kyrkogården. Man beslöt att genomföra en noggrann undersökning av kroppen i vetenskapligt syfte och när man öppnade kistan fann man att kroppen var mycket välbevarad. En rad undersökningar har gjorts och flera provsvar väntar man på. Bland annat undersöker man hans DNA, sjukdomar, vad som finns i magen, växter och insekter. I onsdags (9/12) var det öppet hus på Historiska Museet i Lund och där visade man upp kroppen och en liten utställning. Den 11/12 återlämnas kroppen till Domkyrkan för återbegravning där, och inte på Norra kyrkogården.

Domkapitlet_i_Lund_FIb1_Bild_347Domkapitlet i Lund FIb:1 (1156-1678) Bild 347 (AID: v136445.b347, NAD: SE/LLA/13550) Länk.

Exempel på ett brev (bilden ovan) från 1674 som Peder Winstrup har utfärdat som biskop och inledningen lyder så här: Peder Winstrup till Lundegaardh och Werpinge, Doctor, Biscop öffwer hertigdommet Schone, ProCancellarius Academiæ Carolinæ sampt Præses Consistorii Ecclesiastia…

Extra intressant att träffa Peder och med egna ögon få se den som bråkade med min förfader Bernhard Oelreich. Närmare 1600-talet än så här kommer vi inte.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Prästens autografblock = Kyrkoboken

Sankt_Ibb_ AI13_Bild_3
Sankt Ibb AI:13 (1891-1901) Bild 3 (AID: v111516.b3, NAD: SE/LLA/13327) Länk.

Nils Jönsson Ihrén föddes i Nymö mellan Kristianstad och Sölvesborg 1837. Han var son till hemmansägaren Jöns Persson och Hanna Nilsdotter. Föräldrarna såg att Nils inte ville gå i deras fotspår och han började att studera, först i Kristianstad och sedan i Lund. 1864 tog han examen och 1865 prästvigdes han. Länge verkade han som hjälppräst i Vinslöv, men när man utlyste tjänsten som kyrkoherde på Ven eller Sankt Ibb som församlingen heter sökte Nils och fick tjänsten. Han tillträdde 29/5 1891, 53 år gammal. Trots att han var lite till åren kommen verkade han som kyrkoherde där många år och han dog 1925.

När han bara varit präst på Ven i några månader fick han och ön fint besök. Under strålande vackert väder anlände först den ståtliga skrufångaren Drott vid 1/2 9 tiden på morgonen och lade sig för ankar utanför Bäckviken, hvarefter H.M. Kung Oscar jemte sin jagtklubb landsteg under jublande hurrarop från öns befolkning, som i denna vackra morgon samlats på stranden. Efter ungefär en halftimmes förlopp gled den vackra hjulångaren Dannebrog med de furstliga gästerna från Danmark förbi.

Så här börjar Nils Ihrén sin redogörelse i Sankt Ibbs husförhörslängd. Han fortsätter: Sedan frukost intagits af jagtsällskapet vid 12 tiden i Kungsgårdens trädgård, inskrefs de furstliga gästerna på uppmaning af Kung Oscar till minne af deras besök härstädes sina namn på föregående sida i denna husförhörsbok, som jag framlaggt på ett litet bord i närheten af frukostbordet.

Ryske Tsaren Alexander III, Danske kungen Christian IX, Grekiske Kungen Georg, Ryske storfursten, tronföljanden Nikolaus, Kronprinsen av Danmark Fredrik, Prins Georg av Wales, Prinsarna Georg och Nikolaus av Grekland, Prins Christian av Danmark, Prins Wilhelm av Glücksburg och Prins Hans av Glücksburg skriver sina namn i husförhörslängden tillsammans med den svenska kungen Oscar II.

Säkert ett minne för Nils resten av hans liv.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Prosten C A Landbergs dagbok

Prosten-C-A-Landbergs-dagbok-(Privatarkiv-A0591)-1-(1817-1845)-Bild-8Prosten C A Landbergs dagbok (Privatarkiv A0591) 1 (1817-1845) Bild 8 (AID: v3586.b8, NAD: SE/GLA/10548) Länk.

Vi som släktforskare är ju vana vid att bläddra runt i kyrkoböcker, bouppteckningar och andra handlingar som ger kunskap om personerna, våra förfäder och släktingar. När man har släktforskat ett tag vill man veta lite mer. Det kan vara hur det var i bygden där de levde. Man åker till platserna, besöker kyrkogårdar och letar upp torpgrunder ute i skogen. En annan rolig och intressant sak är ju så klart om det finns brev bevarade. Har man extra tur kanske en av förfäderna skrev dagbok och i den berättade lite om det dagliga livet, om väder och vind.

Prosten Carl August Landberg föddes 1802 i Uddevalla och dog 1871 i Naverstad i Bohuslän. Han studerade i Lund, blev magister 1829 och prästvigdes samma år. Han tjänstgjorde som lärare vid Gustafsbergs barnhus till 1841 då han blev kyrkoherde i Naverstad och Mo. Under åren 1817 till 1845 för han dagboksanteckningar och dagboken finns bevarad på Landsarkivet i Göteborg. ArkivDigital har fotograferat av denna oansenliga bok, men trots att den är liten innehåller den mycket spännande om prästens liv.

Han har gjort lite specialtecken, så att han snabbt och enkelt kan sammanfatta dagens väder och sinnesstämning. När det gäller väder finns det tecknen för: snö, snö med yra, blåst, åska, regn i myckenhet, regnaktigt, mulet, frost, vackert klart väder, dito med värme, dito med köld samt månsken. Det finns tecken för: särdeles märkvärdig händelse, glada underrättelser, ledsamma underrättelser, glatt lynne, dåligt lynne, opasslig och sjuk. Även en del tecken som är kopplade till hans arbete. (Se vänster sida i bilden ovan.)

Prosten-C-A-Landbergs-dagbok-(Privatarkiv-A0591)-1-(1817-1845)-Bild-39
Prosten C A Landbergs dagbok (Privatarkiv A0591) 1 (1817-1845) Bild 39 (AID: v3586.b39, NAD: SE/GLA/10548) Länk.

På högra sidan är det år 1834, Onsdagen den 17/12. Vackert klart väder och frost. Marschalk på bröloppet till Mattilda Lignell och Schultz – circa 40 personer – Björklund war min Embetsbroder – kl 2 på natten slut – låg hos Björklund. Convivium (= fest)

Dagen efter fortsätter han: Torsd d.18/12 vackert klart väder och frost. Frukost hos Lignell – drack Champagne hos Ahlboms – Malm från Nygård m.fl. – Löjtnant Kafle (brorskål) middag hos Hasselgren – afton stort kalas hos Schultz hem kl 1 på natten. Convivium

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Malmö stadsarkiv har flyttat

MSA-invigning-20141108

I lördags invigde Malmö stadsarkiv sina nya lokaler på Bergsgatan 20 med Öppet Hus, föredrag, rundvisning, mingel och så klart fick besökarna hjälp att släktforska och knäcka gåtor. Ett par personer från ArkivDigital och ett antal från Malmö Släktforskarförening hjälpte de nyfikna.

Över 1000 besökare kom och hälsade på i Stadsarkivets nya fina lokaler och många var nyfikna på släktforskning. Det fanns 16 datorer och alla var upptagna hela dagen. Vi löste ett par mångåriga problem och nya släktforskare såg hur prästerna skrivit om deras föräldrar.

En epok går i graven och en ny påbörjas, så är det ju alltid vid en flytt. Malmö stadsarkiv har gamla anor. Från början var det de styrande som behövde tillgång till handlingarna och första instans var nere i rådhusets källare, inte långt från verksamheten där handlingarna behövdes.

Runt sekelskiftet 1900 inrättar man i Sverige ett antal Landsarkiv som får ansvar för var sitt geografiskt område. Malmös handlingar var tänkta att hamna på Landsarkivet i Lund, men de styrande i Malmö protesterade och ville ha kvar sina handlingar i Malmö och så blev det också. 1903 inrättades arkivmyndigheten Stadsarkivet i Malmö. 1956 var det dags för den första stora flytten då man flyttade till det gamla Riksbankshuset på Adelgatan. 1991 blev det på nytt en flytt och denna gång gick flytten till det nya området i Västra Hamnen och Dockan-området. Kockumsarbetarnas gamla personalutrymme och lite nybyggda magasin rymde stadsarkivet under drygt 20 år.

Under sommaren och hösten i år har det varit en intensiv trafik med arkivhandlingar till det nya arkivet på Bergsgatan. Nu är det tidningen Arbetets gamla lokaler som är omgjorda till forskarsal, magasin och hörsal. Tillsammans med ett nybyggt hus är det alltså här det nya stadsarkivet skall vara.

Vi gratulerar och gläds åt det fortsatta goda samarbetet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Ta hand om mitt barn

Kävlinge CI 1 (1734-1831) Bild 115 sid 213
Kävlinge CI:1 (1734-1831) Bild 115 / sid 213 (AID: v110959.b115.s213, NAD: SE/LLA/13232)

”1822 April 6. Vid pass kl 11 om natten bultades på dörren hos Husar Rasch, då han upsteg och vid öpnandet tiltalades af en okänd Karl klädd i blå Tigoscho(?) om han ville emottaga hans våtsäck till sin återkomst från Lund. Dess begäran bifölls och Rasch lade sig, men efter en kort stund hördes ett barn skrik. Både man och hustru uppstego och vid våtsäckens öpnande fants deruti ett nyl. född osvagit gosse barn, hvilken döptes d.8de och kallades Vilhelm And. Husar Sander höll barnet. Faddrar voro: Husarerna Leijon Rasch och Daun. Detta barn afhämtades af en okänd karl natten emellan d:10 och 11 april.”

Man vill ju så gärna veta hela historien om varför mannen inte kunde ta med sig barnet när han skulle till Lund. Vad tror du?

Niklas Hertzman

Katekismilängder i Lunds stift

I Skåne och Blekinge är katekismilängderna en viktig del i kontrollen av hur försvenskningen går. När freden i Roskilde dikteras 1658 finns bland villkoren att befolkningen i Skåne och Blekinge under en övergångsperiod skall fortsätta att använda danska språket, rättegångsordning m.m.

1683 tycker man att nu har den här övergångsperioden tagit slut och man inför nu det svenska överallt i Skåne och Blekinge. Framför allt är detta tydligt på domböckerna där man börjar med tre ting varje år. Men även kyrkligt ser man detta. Vi som släktforskar får då kateksimilängderna.

Förutom namn, ålder och kristendomskunskap antecknar man även på vissa håll vilket språk man pratar. Man är alltså från centralt håll i Sverige intresserad av hur försvenskningen går. Dessutom i vissa församlingar och år hittar man uppgifter om var personerna är födda.

För Lunds stift (Skåne och Blekinge) har vi delat upp katekismilängderna och man hittar dem under respektive församling/socken med beteckningen Kat:1.

Strövelstorp_kat_1721

Strövelstorp Kat:1 (1692-1780) Bild 11 / sid 457 (AID: v115908.b11.s457, NAD: SE/LLA/13377)

I Kärra nr 1 i Strövelstorp i Skåne bor följande personer 1721:
Påhl Jönsson, född i Höja, 53 år gammal.
hustru Elina, född ibm (Höja), 29 år gammal.
son Jöns, född i Strövelstorp, 24 år gammal.
son Pär, född ibm (Strövelstorp), 22 år gammal.
piga Bengta, född ibm (Strövelstorp), 20 år gammal.

I Kärra nr 2 bor:
Pär Pärsson, född i Ausås, 76 år gammal.
dotter Sissa, född i Strövelstorp, 55 år gammal.

Det som är extra intressant här är att det längst ut till höger finns en kolumn med Tungsmåhlet, det vill säga vilket språk man pratar. Alla på Kärra nr 1 och dottern Sissa på nr 2 pratar svenska, men Pär Pärsson pratar på danska. Han är 76 år gammal och är alltså född omkring 1645 som ju var under den danska tiden.

Niklas Hertzman

Katekismilängder

Det som kallas katekismilängder finns bevarade för Skåne, Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län samt för vissa församlingar i Halland, Östergötland och Kalmar län. Tyvärr är dessa inte heltäckande och det kan saknas församlingar. Men om de finns så är det en jättebra källa att använda. Man skulle kunna säga att dessa är en föregångare till husförhörslängderna.

Katekismilängderna är ofta upprättade på uppmaning av biskoparna och när prästerna har skrivit dem skickas de in till biskopen och finns bland visitationshandlingarna i domkapitlens arkiv. Därför hittar man dem i respektive Domkapitels arkiv (söktips i ArkivDigital online är domkapitel). För Lunds stift (Skåne och Blekinge) har vi delat upp dem och de ligger här under respektive församling/socken med beteckningen Kat:1. Katekismilängderna från Skåne och Blekinge har även ett litet annat innehåll som vi skriver mer om nästa vecka.

I princip är det en tidig variant av husförhörslängderna. Huvudmålet med dem är att hålla reda på kristendomskunskapen, men man antecknar så klart vem som bor på respektive gård och i många fall även deras ålder. Man kan även hitta uppgifter om personerna kan läsa och skriva. De förs inte alla år, men man kan hitta dem från slutet av 1600-talet till en bit in på 1700-talet.

Kulltorp_kat_1691
Domkapitlet i Växjö FII:12 (1691-1694) Bild 294 / sid 573 (AID: v41168.b294.s573, NAD: SE/VALA/00507)

I exemplet ovan ser vi att i Kulltorp på Hagagården i Lanna by bor:
Roottmestare Per Larsson, 61 år.
hustrun Anna, 47 år.
son Lars Persson, 23 år.
dotter Anna, 20 år.
Inhyses quinnan hustru Ingeborgh, 84 år.

Niklas Hertzman