Lättare att hitta i jordbruksräkningen 1944

Det är skillnad på jordbruk och jordbruk. I kyrkböcker och andra källor hittar vi släktingar som är hemmansägare, jordbrukare, lantbrukare, bonde, arrendator, torpare och allt vad det kan stå. Men vad betyder detta i praktiken? Det är inte alltid så lätt att få reda på.

När det gäller mitten av 1900-talet finns sedan ett drygt år en användbar källa i ArkivDigital: Jordbruksräkningen 1944. Den har tidigare varit knepig att hitta i, men nyligen tillkom ett register som ingår i Allt-i-ett-abonnemanget (välj Ny registersökning > Registerkälla > Jordbruksräkning 1944). Där kan du söka på jordbrukarens namn, hemby och hemförsamling.

I Sveriges befolkning 1950 hittar jag min farmors bror Per Georg Eliasson, född 1882, som hemmansägare på fastigheten Stenviksstrand 1:10 i Ramsele socken i Ångermanland.

Källa: Jordbruksräkning 1944 (ArkivDigital) AID: r15.p106985899 Länk

Söker jag upp honom i jordbruksräkningen 1944 får jag veta mycket mer. Bland annat att hans gård bestod av 7 hektar åker, 17 hektar äng och 96 hektar skog. Inräknat all mark ägde han 139 hektar. (För stadsbor kan upplysas att 1 hektar är 10.000 kvadratmeter eller ungefär 10 normalstora villatomter.)

Vidare får vi veta att gården saknade traktordrift (det vill säga jordbruksredskapen drogs av häst) och mjölkmaskin (vilket betyder att korna handmjölkades morgon och kväll, man drog i kons spenar med en speciell teknik). Inte heller fanns vattenledning in i husen (allt vatten som behövdes fick bäras in). Däremot fanns el för belysning men inte till matlagning (huset hade alltså vedspis).

Till hjälp på gården fanns ett antal jordbruksredskap: stallgödselspridare, radsåningsmaskin, potatisupptagningsmaskin, slåttermaskin, släpräfsa och tröskverk. Den som till äventyrs inte riktigt vet vad en släpräfsa är får googla och helst bildgoogla. Och den som mer på allvar vill fördjupa sig i äldre jordbruksredskap rekommenderas boken ”Från stall till maskinhall. Lantbrukets maskin- och redskapshistoria under 1900-talet” av Rolf Larsson (2009). Med hjälp av den rätas nog de flesta frågetecken ut. Vi får exempelvis veta att det år 1948 såldes 9000 släpräfsor i Sverige.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) – Byrån för jordbruksstatistik, Allmänna jordbruksräkningen 1944 H1AB:696 (1944) Bild 9380, AID: v836350.b9380

Jordbruksräkningen 1944 gjordes som namnet antyder av statistiska orsaker och resulterade i en bok: ”Jordbruksräkningen år 1944”, utgiven 1946 av Statistiska centralbyrån i serien Sveriges officiella statistik och tillgänglig på internet: https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Jordbruk/Jordbruksr%C3%A4kningen%201927-1966/Jordbruksrakningen-1944.pdf

Där kan vi på sid. 89 och 91 inhämta att 74 % av jordbruksfastigheterna av samma storlek som Per Georg Eliassons ångermanländska bondgård hade elbelysning, medan bara 31 % hade vattenledning indragen i bostadshuset. På så vis får vi veta att hans gård var som de flesta andra i 1940-talets Sverige. I boken finns också en redogörelse för bakgrunden till jordbruksräkningen och beskrivning av hur den genomförts.

Med andra ord: Efter att ha studerat Per Georg Eliassons blankett i Jordbruksräkningen 1944 har vi en mycket bättre bild av vilken verklighet som fanns bakom orden ”hemmansägare” och ”Stenviksstrand 1:10” i Sveriges befolkning 1950. Vi har till och med fått en viss inblick i hans och hustruns dagliga liv.

Totalt omfattar jordbruksräkningen uppgifter om cirka 440.000 gårdar i hela Sverige, bland dem en del mycket små jordbruk och många stadsägor. Så ganska många månskensbönder finns med. Det kan alltså löna sig att söka efter personer som exempelvis bodde i utkanten av städer och som man inte direkt tänker på som jordbrukare.

Blanketterna som ligger till grund för jordbruksräkningen har för det mesta fyllts i av bönderna själva. Dessvärre hade många en handstil som inte är så enkel att tyda, vilket resulterat i ganska många fel vid registreringen, både vad gäller personnamn och ortnamn (församlingsnamnen ska däremot vara korrekta). Ibland kan det behövas lite kreativitet vid sökandet, pröva gärna exempelvis alternativa stavningar.

Hittar du felaktigheter är vi förstås tacksamma om du vill hjälpa oss att rätta dem, använd ”Rätta”-knappen ovanför sökresultatet. Tack på förhand!

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Instruktionsböcker för jordbruksmaskiner från början av 1900-talet

Jacobsbergs säteri jordbruksmaskiner

Jacobsbergs säteri Vol:84 (1886-1959) Bild 560 (AID: v819909.b560)

1900-talets början var en period då det svenska jordbruket i allt större utsträckning mekaniserades. Maskiner tog över många av de slitsamma arbetsuppgifter som människor och djur tidigare hade fått utföra. En viktig följd av detta blev att andelen svenskar som var sysselsatta inom jordbruket snabbt sjönk och allt fler tog istället arbete i städernas fabriker.

I Jacobsbergs Säteri Vol:84, som nyligen blivit tillgänglig online i ArkivDigital, finns ett antal omkring hundra år gamla intruktionsböcker/bruksanvisningar och liknande avseende några olika jordbruksmaskiner. Skrifterna handlar bland annat om tröskverk, separatorer, lokomobiler och traktorer. Flera av skrifterna är också rikligt illustrerade, vilket gör att man som läsare får en god bild av hur de olika redskapen och dess delar såg ut.

Bilden ovan visar framsidan av en instruktionsbok och reservdelslista från år 1921 för den tvåcylindriga fotogentraktorn International-Titan. Citatet nedan, som är hämtat från bild 650, vittnar om att instruktionen skrevs i en tid då traktorn höll på att ersätta hästen.

Mången god traktor har blifvit obrukbar åratal i förväg af den enkla orsaken, att den från början öfverbelastats. En förståndig landtbrukare öfveranstränger ej sina hästar till dess de stupa. Deras flåsande torde ej obeaktadt få försiggå. Men när det gäller en traktor, som flåsar, d. v. s. saktar farten och genom knackningar och slag i cylindern tillkännagifver, att den är öfverbelastad, får sådant ofta utan vidare passera. Resultatet blifver naturligtvis, att den ena delen efter den andra utslites i förtid, och landtbrukaren står där med en förstörd och utsliten traktor.

I höstas (se blogginlägg) berättade vi om tre volymer från Jacobsbergs säteri, vilka då var nytillkomna i ArkivDigital. Den senaste tiden har ytterligare cirka 20 volymer tillkommit och Vol:84 är en av dem. De övriga nytillkomna volymerna utgörs bland annat av olika räkenskaper. Sökord i ArkivDigital: ”Jacobsberg”.

Har du gamla handlingar som du tror kan vara av allmänintresse?
Det var en släktforskare med tillgång till Jacobsbergs säteriarkiv som kontaktade oss och undrade om vi var intresserade av att fotografera materialet – vilket vi självklart var! Om du också har tillgång till gamla intressanta handlingar: ta kontakt med oss på ArkivDigital och beskriv det material du har. Om vi ser att materialet är av allmänintresse kan vi fotografera handlingarna. De blir då tillgängliga i ArkivDigital, så att alla våra användare kan ta del av dem. Maila oss på: nyttmaterial@arkivdigital.se

Markus Lindström, ArkivDigital 

Bildkälla: Jacobsbergs säteri Vol:84 (1886-1959) Bild 560 (AID: v819909.b560) Länk.

Summering av Släktforskardagarna 2015

föredraglördagEn fullsatt föreläsningssal på lördagen – så även på söndagen.

Det tar alltid ett tag innan man landar och är tillbaka i vardagen efter Släktforskardagarna. Man har haft fullt upp, det har varit svettigt och man har fått ont i rygg och ben, men det är ändå alltid lika roligt, intressant och inspirerande att träffa alla gamla och nya vänner på mässan.

Tänk att man får se ansiktet eller höra dialekten på en person som man bara har skickat E-post till eller chattat med under många år! Ibland stämmer det med hur man föreställer sig personen, men oftast ger det en helt ny dimension att få träffa en person i verkligheten – ansikte mot ansikte.

torsdagkvällJag körde upp till Nyköping redan på torsdagen, tillsammans med ett par kollegor från Skåne. Efter många mil och timmar i bilen kom vi fram, lagom till workshopen för nybörjare som Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening ordnade. Det var en liten men engagerad skara deltagare på plats, vilket gjorde att de fick extra mycket hjälp att komma igång med sin forskning. Vi lyckades hitta spännande uppgifter till alla som var där; allt från bönder till fagottspelare och skådespelare i Tyskland under tidigt 1800-talet.

DSCN3681 (Mats Andersson)På fredagen, som är den stora byggdagen, lackade svetten och efter många timmars kämpande stod vår nya fina monter redo. En del andra utställare kom och var nyfikna på hur vi hade fixat golvet eller väggarna. Jag fick även ett litet avbrott mitt på dagen, då jag informerade om ArkivDigital på ordförande-konferensen.
DSCN3691 (Mats Andersson)

Lördag och söndag var det utställning och förutom ett stort föredrag på lördagen och ett på söndagen, som var mer än till bredden fulla av åhörare, hade vi även sju stycken kortare presentationer i ArkivDigital-montern. Vid våra sex datorer visade vi vår nya programvara och många var nyfikna på registret över Sveriges befolkning 1950 och andra nyheter i programmet. (Programmet vi visade var en så kallad ”preview”/förhandsvisningsversion, vilket innebär att det är fullt fungerande, men vi kan komma att ändra lite utseende, menyer och texter.)

DSCN3704

På lördagkvällen var det den traditionella stämmobanketten med god mat, prisutdelning och underhållning. Detta år känner vi i ArkivDigital oss lite extra stolta, då vår styrelseledamot Håkan Skogsjö fick mottaga Örnbergpriset för sin mångåriga insats för Släktforskarsverige i olika sammanhang. Ett stort grattis från oss till Håkan!

Vi tycker att dagarna var mycket bra och givande och vill tacka Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening för samarbetet och genomförandet av dagarna.

Hoppas att vi ses i Umeå nästa år!

Mer information om Släktforskardagarna i Umeå 2016.

Niklas Hertzman, ArkivDigital