Mycket nytt i din digitala arkivhylla

Under april månad har mycket nytt material blivit tillgängligt i ArkivDigital. Här kommer en sammanfattning av de viktigaste nyheterna:

Bouppteckningar
Fotograferingen av bouppteckningarna från 1900-talets början har under april fortsatt i högt tempo. För flertalet län har ytterligare bouppteckningsvolymer blivit tillgängliga. Blekinge och Hallands län är nu klara till och med 1940 och för Kristianstads och Malmöhus län har fotografering av perioden 1931-1940 påbörjats. När det gäller Stockholms län är bouppteckningarna för själva länet (utom Stockholms stad) nu klara till och med år 1930 och det återstår endast några få volymer från perioden 1931-1940. Vi kommer nu gå vidare med att fotografera Stockholms stads (rådhusrätts) bouppteckningar från och med år 1901 till och med år 1940.

När det gäller bouppteckningar vill vi också nämna några ord om Borås rådhusrätt och magistrat, vars arkiv är lite speciellt eftersom det inte förvaras vid något landsarkiv utan istället på stadsarkivet i Borås. Vi har under senvintern och våren bedrivit tillfällig fotograferingsverksamhet i Borås och som ett resultat av det är bouppteckningarna därifrån nu tillgängliga ända till och med år 1960.

Mantalslängder och fastighetsböcker
Bland övrigt material där fotograferingen avslutats under månaden vill vi även nämna häradsskrivarnas mantalslängder från äldsta tid till och med år 1820 för Östergötlands län samt fastighetsböcker för Malmö stad. Fastighetsböckerna, som började föras år 1875 och kan innehålla anteckningar ganska långt in på 1900-talet, återfinns i arkivbildaren ”Inskrivningsdomarna i Malmö”.

Flyghaverier
”Flygstaben: Centralexpeditionen”, serien flyghaverier 1934-1949, har fotograferats färdigt under den senaste månaden och mycket material finns nu tillgängligt online. De sista volymerna publiceras i ArkivDigital inom kort. Vi kommer att berätta mer om flyghaverierna i kommande blogginlägg.

Beredskapsverket
”Beredskapsverket”, den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk, omfattar åren 1937 till 1945. ArkivDigital har hittills fotograferat drygt 19 000 bilder i denna gigantiska serie och allt fler bilder kommer att tillkomma löpande. Även Beredskapsverket kommer ni att kunna läsa mer om här på bloggen framöver.

På volymnivå
Om ni på volymnivå vill kunna se exakt vad som tillkommit, använd denna sida.

ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1940 – statusuppdatering

 

 

 

 

 

 

 

Som vi vid ett flertal tillfällen har berättat om här på bloggen fotograferar ArkivDigital för närvarande bouppteckningarna från perioden 1901-1940 för hela landet. För två län, Gotland och Jämtland, är fotograferingen redan avslutad och materialet tillgängligt online. För övriga län pågår fotograferingen för fullt.

Vi har valt att bedriva fotograferingen av bouppteckningar vid respektive landsarkiv i tioårsetapper. Det innebär att vi först fotograferar perioden 1901-1910, sedan perioden 1911-1920 och så vidare. Vi tänkte här ge en statusuppdatering på hur långt vi hittills har kommit för respektive län.

För ett flertal län arbetar vi med fotografering av den första tidsperioden, det vill säga 1901-1910. Detta gäller följande län: Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro och Östergötland.

När det gäller de sydligaste delarna av landet är bouppteckningarna från Blekinge och Hallands län komplett tillgängliga online till och med år 1920. Malmöhus och Kristianstads län är klara för perioden 1901-1910, men även merparten av bouppteckningarna från perioden 1911-1920 är tillgängliga online.

Från Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Älvsborgs län är i nuläget merparten av bouppteckningarna från perioden 1901-1910 samt cirka hälften av bouppteckningarna från perioden 1911-1920 tillgängliga online. Vi har för dessa län inte haft möjlighet att fotografera bouppteckningarna i helt kronologisk ordning. Det finns luckor här och där som vi kommer täppa till efterhand.

Beträffande Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län är fotograferingen för perioden 1901-1910 avslutad och materialet tillgängligt online. Det saknas dock enstaka volymer som vi inte har tillgång till. Vi har även börjat att lägga ut volymer från åren 1911-1920.

Även för Stockholms län är perioden 1901-1910 klar och för åren 1911-1920 har ett mindre antal volymer än så länge blivit online. Vi har dock valt att till att börja med hoppa över Stockholms stad. Så snart fotograferingen av länet är klar till och med 1940 kommer vi att påbörja fotograferingen av Stockholms stads (rådhusrätts) bouppteckningar.

Fotograferingen av bouppteckningar kommer att fortsätta i rask takt även under 2015 och nyfotograferade volymer kommer att bli tillgängliga online löpande.

Markus Lindström, ArkivDigital

Malmö stadsarkiv har flyttat

MSA-invigning-20141108

I lördags invigde Malmö stadsarkiv sina nya lokaler på Bergsgatan 20 med Öppet Hus, föredrag, rundvisning, mingel och så klart fick besökarna hjälp att släktforska och knäcka gåtor. Ett par personer från ArkivDigital och ett antal från Malmö Släktforskarförening hjälpte de nyfikna.

Över 1000 besökare kom och hälsade på i Stadsarkivets nya fina lokaler och många var nyfikna på släktforskning. Det fanns 16 datorer och alla var upptagna hela dagen. Vi löste ett par mångåriga problem och nya släktforskare såg hur prästerna skrivit om deras föräldrar.

En epok går i graven och en ny påbörjas, så är det ju alltid vid en flytt. Malmö stadsarkiv har gamla anor. Från början var det de styrande som behövde tillgång till handlingarna och första instans var nere i rådhusets källare, inte långt från verksamheten där handlingarna behövdes.

Runt sekelskiftet 1900 inrättar man i Sverige ett antal Landsarkiv som får ansvar för var sitt geografiskt område. Malmös handlingar var tänkta att hamna på Landsarkivet i Lund, men de styrande i Malmö protesterade och ville ha kvar sina handlingar i Malmö och så blev det också. 1903 inrättades arkivmyndigheten Stadsarkivet i Malmö. 1956 var det dags för den första stora flytten då man flyttade till det gamla Riksbankshuset på Adelgatan. 1991 blev det på nytt en flytt och denna gång gick flytten till det nya området i Västra Hamnen och Dockan-området. Kockumsarbetarnas gamla personalutrymme och lite nybyggda magasin rymde stadsarkivet under drygt 20 år.

Under sommaren och hösten i år har det varit en intensiv trafik med arkivhandlingar till det nya arkivet på Bergsgatan. Nu är det tidningen Arbetets gamla lokaler som är omgjorda till forskarsal, magasin och hörsal. Tillsammans med ett nybyggt hus är det alltså här det nya stadsarkivet skall vara.

Vi gratulerar och gläds åt det fortsatta goda samarbetet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Källhänvisningar från ArkivDigital online (del 1)

Det är enkelt att kopiera källhänvisning från ArkivDigital online
Som släktforskare är det viktigt att ange källan till var en uppgift har hittats. Dels som hjälp till dig själv om du behöver gå tillbaka till källan, dels när du delar med dig av de uppgifter du har till andra släktforskare.

I programmet ArkivDigital online är det lätt att kopiera källhänvisningen för att ange i till exempel ett program för att bygga släktträd eller för att klistra in i löpande text.

Kopiera källhänvisning med snabbkommando
Nedan anges de vanligaste snabbkommandon som finns inbyggda i programmet ArkivDigital online. Använd följande snabbkommandon när du har en bild öppen i programmet:

  • Ctrl + C
    Ger en källhänvisning som innehåller församling, volymbeteckning, årsperiod, bild-/sidnummer, bildens AID-nummer och NAD-kod för volymen.
    Exempel: Medelplana C:6 (1861-1894) Bild 22 / sid 38 (AID: v15888.b22.s38, NAD: SE/GLA/13365)
  • Ctrl + K
    Ger en ren källhänvisning som innehåller församling, volymbeteckning, årsperiod och bild-/sidnummer.
    Exempel: Medelplana C:6 (1861-1894) Bild 22 / sid 38
  • Ctrl + A
    Ger bildens AID-nummer.
    Exempel: v15888.b22.s38

Ctrl betyder ”Controlknapp” och denna knapp trycks ned följt av angiven bokstav samtidigt som Ctrl fortfarande hålls nere. För att klistra in källhänvisningen, tryck Ctrl + V där du vill ha källhänvisningen. På Mac-datorer används kommandoknappen ”⌘ cmd” istället för Ctrl.

Källhänvisningar från Arkiv Digital online del 1

Kopiera källhänvisning med hjälp av Redigeramenyn i programmet
Högst upp i programmet ArkivDigital finns menyraden, se bild nedan. Under redigera finns det möjlighet att välja olika sätt att kopiera källhänvisning. I menyraden syns även de snabbkommandon som kan användas. Förklaring av de olika snabbvalen, se ovan.

AID
Ett unikt ID för en bild hos ArkivDigital. AID ska inte anges som källa utan är en hjälp att hitta rätt bild i programmet ArkivDigital online. Mer information om AID finns här: http://www.arkivdigital.se/aid-beskrivning

NAD

Förkortningen NAD betyder Nationella ArkivDatabasen. I NAD på Internet finns arkivförteckningar från Riksarkivets arkivinstitutioner (Riksarkivet, Krigsarkivet och landsarkiven).

Cici Löfgren, Kundtjänst ArkivDigital

Sensationellt fynd från Varola nu fotograferat

Varola AID v688369.b30

På en skolvind låg den länge gömd; en husförhörslängd från 1775 över Varola församling, Skaraborgs län. När den hittades av en privatperson på 1970-talet hamnade den i en kartong tillsammans med andra böcker. Efter år av dammsamlande var den ett tag nära att hamna i sopcontainern, men som tur var fick sagan ett lyckligare slut.

I höstas arrangerade hembygdsföreningen i den lilla västgötska socknen Varola en återvändardag. Till föreningen inlämnades då något mycket oväntat, nämligen husförhörslängden från 1775. Den är en kombinerad husförhörs- och kommunionlängd och omfattar perioden 1775-1780.

Händelsen fick snabbt genomslag i media, där boken beskrevs som ett ”sensationellt fynd”. Nu finns den digitalt i ArkivDigital online.

Boken har i arkivförteckningen fått signumet AI:1A. Den är ur släktforskningssynpunkt extra intressant eftersom den också är församlingens äldsta bevarade husförhörslängd. Nästa längd börjar först år 1782 (betecknas numera AI:1B).

Husförhörslängden förvaras idag på landsarkivet i Göteborg.

Läs vad som skrevs i samband med fyndet och se TV4:s reportage:
http://www.genealogi.se/123-nyheter/2013/941-sensationellt-fynd-i-varola
http://www.skovdenyheter.se/artikel/36605/sensationellt-fynd-i-varola
http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/sensationellt-fynd-i-varola-2480701

Markus Lindström & Cici Löfgren

Varola AID v688369.b150
Bildkällor: AID v688369.b30 och v688369.b150.

Mantalslängder t.o.m. år 1820

AID v400967.b50.s2Ett vanligt problem för släktforskaren är att det i många församlingar inte finns äldre husförhörslängder bevarade. Även i församlingar som varit förskonade från bränder är det vanligt att den äldsta husförhörslängden är från slutet av 1700-talet eller till och med från början av 1800-talet.

En viktig ersättningskälla till saknade husförhörslängder är mantalslängderna. De började föras i mitten av 1600-talet och även om de i regel inte är lika detaljerade som husförhörslängderna så ger de ändå en möjlighet att år för år följa befolkningen, socken för socken och gård för gård.

Mantalslängderna upprättades i flera exemplar. ArkivDigital fotograferar de två exemplar som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar.

Originalexemplaren av mantalslängderna finns i häradsskrivarnas arkiv. Det är i första hand dessa exemplar man bör använda sig av eftersom de i regel innehåller flest uppgifter. Häradsskrivaren ansvarade för mantalsskrivningen på landsbygden. För städerna kan originalexemplaren av mantalslängderna istället återfinnas i till exempel rådhusrättens och magistratens arkiv, kronokassörens arkiv, kronokamrerarens arkiv eller uppbördsverkets arkiv.

För de flesta län är fotograferingen av landsarkivens exemplar av mantalslängderna till och med år 1820 redan klar, men några län återstår fortfarande. Se denna sida för vidare information: http://www.arkivdigital.se/volymer/mantalslangder

Markus Lindström

Bildkälla: AID v400967.b50.s2