Länskungörelser från Malmöhus län

ArkivDigital har fått tillgång till ett par flyttkartonger med kungörelser från Malmöhus län. Dessa är nu avfotograferade och finns tillgängliga för att läsa om du har ett abonnemang på ArkivDigital.

I början av året skrev vi ett blogginlägg om motsvarande från Skaraborgs län. Se tidigare inlägg.

För att hitta dessa skriver du Kungörelser i Ny arkivsökning.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1765-1798 (1765-1798) Bild 150 (AID: v884446.b150, NAD: ) Länk

På vänstersidan.
Allmän Kundgjörelse!
Från Bonden Jon Mattison i Sörby Giönga härad och Christianstads lähn är någon tid sedan bortstulne 2:ne stl. bruna Ston, ena en föllja med stor stjern i pannan och det andra utan tecken. Dessa kreatur blifwa altså härmed uppå anhållan här igenom allmenneligen efterlyste, hafwandes ägaren utlåfwat Sex D:lr S:mts. belöning till den som samma häste-kreatur till rätta skaffar.
Malmö Lands-Cancellie d.19 Februarii 1765.
Uti h:herr Bar:s Gen:s M:js Lh:d:s öfr. Comd:s och Ridd:s frånwaro. J. Adlerbielke.

På högersidan.
Allmän Efterlysning!
Pigan Malena Pehrs Doter, som för begången hustjufnad på Öfwits Closters Gård, är dömd at, utom böters ärläggande, undergå en Söndags uppenbar kyrkio-pligt, blifwer härigenom allmenneligen efterlyst, ock bör wid ärtappandet till närmaste Fästning försändas.
Warandes hon beskrefwen medelmåttig Lång till wäxten, litet koppärrig, trindlagd i ansigtet med swart hår och ögonbryn.
Malmö Lands-Cancellie den 28 Februarii 1765. Adlerfelt.

Elisabeth Reuterswärd har i sin doktorsavhandling ”Ett massmedium för folket – studier i de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle”, Lund 2001, undersökt kungörelsernas roll i samhället. Prästerna förmedlade dessa från predikstolen i samband med gudstjänsterna. Han läste då upp allt vad Kungl. Maj:t och hans befallningshavande önskade tillkännagiva. Detta fungerade som ett massmedium för folket.

Enligt Reuterswärd s.39 påbjöds kungörelseläsningen 1686 enligt kyrkolagen och 1942 slutade uppläsningen av statliga kungörelser enligt lag.

Man kan hitta alla möjliga olika typer av uppgifter i dessa kungörelser. Det kan vara efterlysning av förrymda personer, något som ju är ganska spännande för oss släktforskare. Att man oftast beskriver den rymde med signalement är ju också ett plus.

Länskungörelser, Malmöhus län I (M) 1800-1808 (1800-1808) Bild 1250 (AID: v884455.b1250, NAD: ) Länk

Allmän kungjörelse.
Efter afledne Prosten och kyrkoherden herr Magister Lars Laurén uti Hårslöfs Prästegård, kommer genom auktion Tisdagen den 4 och påföljande uti nästkommande Oktober månad, klockan 9 föremiddagorne, till den mästbjudande att försäljas, silfwer, koppar, tenn, möbler, järn- och träwaror, åker- och kjör-redskap, säckar och remtyg, säng och lin-kläder, afledne Prostens biblioteque, samt omkring 500 lass säd uti strået, bestående af råg, korn och hafra, deraf tionden får från bohle föras, men deremot Prästegårdens gröda skatt på stället uttröskas och upfordras; wid samma tillfälle försäljes får, lam och gäss, samt någre kreatur. Säkre köpare få anstånd med betalningen till den 11 Januari nästkommande år, då den på stället erlägges, men osäkre böra betala sine gjorde inrop innan waran får afhämtas; hwilket alt till hågade köpares underrättelse kungöres.
Malmö Lands-Cantzlie den 5 September 1808.
G.F. von Rosen, J.N. Hoffman.

Nyfiken som man är så letar man upp bouppteckningen efter prosten Lauren.

Skytts häradsrätt (M) FIIa:32 (1806-1808) Bild 7840 / sid 1515 (AID: v159839.b7840.s1515, NAD: SE/LLA/10057) Länk

Auctions Protocoll, hållit i Södra Hårslöfs Prostegård den 12te Julii 1808. Med förteckning på allt som auktionerades ut och vem som köpte sakerna.

Länskungörelser, Malmöhus län II (M) Vol:36 (1901-1901) Bild 250 / sid 43 (AID: v885457.b250.s43, NAD: ) Länk

1901 kommer en efterlysning från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län: 97-årige backstugusittaren Per Erik Persson, kallad ”Stubba Per Erik” å Gysta egor i Knista socken har anträffats liggande död i spiseln till sin bostad och man misstänker att han inte ljutit en naturlig död. Enligt ryckte hade Persson haft en strumpa där han förvarat flera 2-kronorsmynt, tillsammans omkring 200 kr som nu är borta.

Den 29/12 1900 finns torparen Per Erik Persson inskriven i Knista dödbok. Står att han blivit mördad, men inte 97 år gammal, utan född 1833 28/10 och alltså 67 år gammal.

Knista (T) F:2 (1895-1925) Bild 280 / sid 20 (AID: v146285.b280.s20, NAD: SE/ULA/10527) Länk

Trevlig jakt på mer information om släkten.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris – Nu i ArkivDigital

Svenska Sofiaförsamlingen i Paris AID v793349.b40Svenska Sofiaförsamlingen i Paris AV:1 (0-9999) Bild 40 (AID: v793349.b40, NAD: AD/PARIS/0001) Länk.

Sveriges äldsta utlandsförsamling är den i Paris. Den svenska kyrkliga närvaron i staden går tillbaka ända till år 1626, då professor Jonas Hambraeus vid Paris akademi började samla svenska och tyska lutheraner till gudstjänst. Församlingen kom därför att bli tvåspråkig, och en vanlig söndag förrättades gudstjänst först på svenska och sedan på tyska. Med vetskap om detta blir det enklare att förstå varför de äldsta böckerna i kyrkoarkivet är skrivna på tyska, som ovanstående bild ur den ”Större stamboken” från 1600-talet visar.

Den svenska församlingen i Paris fungerade från slutet av 1600-talet till år 1806 som en ambassadkyrka. Församlingen saknade egna kyrkolokaler och fick flytta runt mellan de diplomatiska sändebudens olika residens. I samband med Napoleon Bonapartes kröning år 1806 fick kyrkoherden order att lämna landet. Från åren fram till 1806 finns tre volymer tillgängliga i ArkivDigital, dels de båda 1600-talsvolymerna AV:1-2, dels en vigselbok från åren 1764-1806. Den sistnämnda boken är till stora delar skriven på franska.

Hösten 1859 sändes legationspredikanten Thor Frithiof Grafström till Paris. Sverige var vid denna tid i union med Norge, och Grafströms uppgift var att bilda en svensk-norsk församling. Volym AI:1, som kallas ”Frithiof Grafströms arkiv”, innehåller olika typer av handlingar från den svensk-norska församlingen i Paris åren 1859-1863.

Under perioden 1863-1877 saknades åter svensk präst i Paris. Sedan Emil Flygare år 1877 blev präst i staden har dock svenska kyrkan utan avbrott funnits på plats. Församlingen fick sitt nuvarande namn år 1878 då dess första egna kyrkolokal, Sofiakapellet, invigdes, uppkallat efter den dåvarande svenska drottningen Sofia av Nassau. Sofiaförsamlingens nuvarande kyrka invigdes år 1913.

De allra flesta volymerna i Sofiaförsamlingens kyrkoarkiv härrör från perioden efter 1877. Vi har förutom husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder, födelse- vigsel och dödböcker även fotograferat många andra typer av handlingar från denna period.

Markus Lindström, ArkivDigital