Oäkta barn och utomäktenskapliga förbindelser

När man plöjer igenom kyrkobok efter kyrkobok stöter man då och då även på andra uppgifter än de man är på jakt efter och sådana uppgifter kan också väcka en intresse. Många präster var både moraliska och nitiska och skrev ofta in kommentarer om oäkta barn i födelseböcker och husförhörslängder. Som bekant användes beteckningen ”oäkta barn” för barn som var resultatet av utomäktenskapliga förbindelser. Sådana förbindelser har säkert funnits i alla tider, men förr fanns det ju inga säkra preventivmedel och när förbindelsen resulterade i barn gick den inte att dölja.

Under 1600- och 1700-talen var det stränga straff för sedlighetsbrott. Förutom böter straffades de skyldiga med ”uppenbar kyrkoplikt”, vilket innebar att de under den obligatoriska gudstjänsten fick sitta på skampallen i kyrkan till allmän beskådan. År 1810 avskaffades det världsliga straffet för kvinnor för så kallad lönskaläge, (sexuellt umgänge mellan ogifta personer) första och andra gången. Och år 1864 kom en ny strafflag där lönskaläge inte längre var brottsligt för någon av parterna.

Vid mitten av 1800-talet föddes närmare en tiondel av alla barn i Sverige utanför äktenskapet. Flest utomäktenskapliga födslar var det i städerna, där Stockholm hade ojämförligt högst andel. Vid denna tid föddes 40% av barnen i Stockholm utom äktenskap, medan andelen i riket som helhet var 8%. Även i Eskilstunas fristad, där jag stött på ett intressant exempel, var andelen hög, 22% under 1850-talet.

I många av fallen där nämns fadern och en stor del av fäderna tog sitt ansvar och gifte sig med modern efter att barnet fötts. Vanligt är förstås ”fader okänd”. Däremot är det inte vanligt att även modern är okänd, åtminstone inte utanför Stockholm. Detta är dock fallet för barnet Anna Sofia som föddes 7/4 1855 i Fristaden.

Eskilstuna Kloster och Fors C10 (1848-1858) Bild 197 sid 380 (AID v54898.b197.s380)

Eskilstuna Kloster och Fors C:10 (1848-1858) Bild 197 / sid 380 (AID:v54898.b197.s380, NAD: SE/ULA/10226) Länk

Prästen har skrivit följande anmärkning:

Detta barn uppgafs vara födt inom Torpa socken och Herr Baron C.A. Fleetwood på Torpunga lemnade en förbindelse att detta barn icke skulle falla Eskilstuna Fattigvård till last. Detta barn vårdades af hustru Björklund till den 28 mars 1856, då det afhemtades af okända fosterföräldrar.

Man kan ju misstänka att det var baronen som gjort en stackars piga med barn och som på sitt sätt tog sitt ansvar för barnet genom att ordna en fosterhemsplacering.

Barnet finns noterat även i Torpas födelsebok och där får man också veta vilka fosterföräldrarna var, nämligen brukare Per Gustaf Persson och hans hustru Anna Christina Jonsdotter i Lådeby. I Torpas husförhörslängd 1856-1860, finns Anna Sofia noterad som fosterdotter.

Torpa AI 12

Torpa AI:12 (1856-1860) Bild 205 / sid 195 (AID: v74440.b205.s195, NAD:SE/ULA/11559) Länk

Men vem var modern? Hur gick det för Anna Sofia? Notisen väcker många frågor och när nyfikenheten väckts vill man gärna nysta vidare, även om det gäller personer som man inte alls är släkt med. Jag ska försöka få fram mera.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Skribenten Örjan Hedenberg presenterar sig.

Det är nu mer än 25 år sedan jag började släktforska. På den tiden gick det inte så fort, som vi alla vet. Anledningen till att jag började släktforska var att min mormor sagt att det skulle finnas en adelsman bak i släkten. Jag ville veta om det var sant. Det visade sig stämma, men inte på det sätt hon förmodligen trodde. Länken gick via ett utomäktenskapligt barn. Efter att jag avverkat min och min svärfars anor fastnade jag för brukssmeder, det finns i min antavla. De är en intressant grupp genom att de är svåra att kartlägga och därmed en utmaning för en släktforskare. Smederna flyttade ofta och många gånger långt och många av dem kom från utlandet, såsom vallonerna. Intresset ledde till att jag gick med i den då nystartade Föreningen för Smedsläktsforskning. Sedan många år har jag hand om föreningens databas, där alla uppgifter om smeder och deras släktskap matas in.

Prästens autografblock = Kyrkoboken

Sankt_Ibb_ AI13_Bild_3
Sankt Ibb AI:13 (1891-1901) Bild 3 (AID: v111516.b3, NAD: SE/LLA/13327) Länk.

Nils Jönsson Ihrén föddes i Nymö mellan Kristianstad och Sölvesborg 1837. Han var son till hemmansägaren Jöns Persson och Hanna Nilsdotter. Föräldrarna såg att Nils inte ville gå i deras fotspår och han började att studera, först i Kristianstad och sedan i Lund. 1864 tog han examen och 1865 prästvigdes han. Länge verkade han som hjälppräst i Vinslöv, men när man utlyste tjänsten som kyrkoherde på Ven eller Sankt Ibb som församlingen heter sökte Nils och fick tjänsten. Han tillträdde 29/5 1891, 53 år gammal. Trots att han var lite till åren kommen verkade han som kyrkoherde där många år och han dog 1925.

När han bara varit präst på Ven i några månader fick han och ön fint besök. Under strålande vackert väder anlände först den ståtliga skrufångaren Drott vid 1/2 9 tiden på morgonen och lade sig för ankar utanför Bäckviken, hvarefter H.M. Kung Oscar jemte sin jagtklubb landsteg under jublande hurrarop från öns befolkning, som i denna vackra morgon samlats på stranden. Efter ungefär en halftimmes förlopp gled den vackra hjulångaren Dannebrog med de furstliga gästerna från Danmark förbi.

Så här börjar Nils Ihrén sin redogörelse i Sankt Ibbs husförhörslängd. Han fortsätter: Sedan frukost intagits af jagtsällskapet vid 12 tiden i Kungsgårdens trädgård, inskrefs de furstliga gästerna på uppmaning af Kung Oscar till minne af deras besök härstädes sina namn på föregående sida i denna husförhörsbok, som jag framlaggt på ett litet bord i närheten af frukostbordet.

Ryske Tsaren Alexander III, Danske kungen Christian IX, Grekiske Kungen Georg, Ryske storfursten, tronföljanden Nikolaus, Kronprinsen av Danmark Fredrik, Prins Georg av Wales, Prinsarna Georg och Nikolaus av Grekland, Prins Christian av Danmark, Prins Wilhelm av Glücksburg och Prins Hans av Glücksburg skriver sina namn i husförhörslängden tillsammans med den svenska kungen Oscar II.

Säkert ett minne för Nils resten av hans liv.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Prästens kråkfötter

Blomskog-CI-4-(1773-1827)-Bild-12-sid-17Blomskog CI:4 (1773-1827) Bild 12 / sid 17 (AID: v4997.b12.s17, NAD: SE/VA/13038) Länk.

Bland de saker som brukar ställa till mest problem för oss släktforskare är att man inte lyckas tyda den gamla handstilen. Men när man har forskat ett tag så börjar man lära sig och ju längre man släktforskar, desto bättre blir man på att läsa handstilarna. Sedan finns det ju tyvärr de handstilar som är omöjligt, fast man har tränat många år.

Vi behöver bara se på vänstersidan i denna kyrkobok från Värmland och Blomskogs församling. Den som har släktingar där får det inte så lätt…

Vilket är det värsta exemplet på kråkfötter du stött på i din forskning?

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Porträtt av sina förfäder

Porträtt av sina förfäderNär man börjar släktforska, letar man sig bakåt så fort som möjligt. Man vill hitta många nya släktingar och anor. När man har forskat ett tag blir man mer nyfiken på individerna och börjar följa dem genom hela deras liv. Man kollar i varje kyrkobok för att se om de fick något barn man inte sett tidigare. Kan det stå någon konstig anteckning om ett brott eller något annat intressant och skoj?

I jakten på mer information om mina egna förfäder följde jag en familj, Jakob Larsson (1723-) och hans hustru Ingierd Andersdotter (1724-) som bodde i Ävjebo, Hånger i Småland. Hångers husförhörslängder är ett antal år förda tillsammans med Kärda. De hade samma präst och han tyckte väl att det var bäst att skriva hela sitt pastorat i samma bok. I ArkivDigital online ser man lätt att man kan hitta uppgifter i andra böcker eller arkivbildare. Det är bara att klicka så hoppar man rätt.
Länk till annan volym
I längden 1758-1771 hittar jag familjen, men det finns även ett tecknat porträtt på två personer. Fantasin skenar iväg. Är detta mina förfäder, Jakob och Ingierd som prästen har ritat av? Eller varför har han ritat dessa på samma sida som mina släktingar nämns? Svaren på dessa frågor kan jag nog aldrig få, men håll med om att det är spännande att hitta lite annorlunda saker om sina förfäder och släktingar.Kärda AI 2 (1758-1771) Bild 114 sid 213Kärda AI:2 (1758-1771) Bild 114 / sid 213 (AID: v20705.b114.s213, NAD: SE/VALA/00207)

Niklas Hertzman

”Sociala klasser” i mitten av 1700-talet

Hyby CI 3 (1759-1792) Bild 162 sid 327Hyby CI:3 (1759-1792) Bild 162 / sid 327 (AID: v109852.b162.s327, NAD: SE/LLA/13163)

Ibland när man sitter och läser i kyrkoböcker och andra gamla handlingar hittar man saker som man inte trodde fanns och ett sådant exempel hittar man i Hyby kyrkobok. Här har prästen skrivit in en Kunglig förordning över hur mycket olika personer skall betala för
stämpelpapper till sina lysningssedlar.

Det är intressant att se hur de olika kategorierna av människor delades upp i olika ”klasser” beroende på deras arbete. Nedan finns listan på vem som skulle betala hur mycket. Den ursprungliga tabellen är omsorterad för att få den i fallande ordning.

Utdrag af Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution och förordning, angående Stämplat papper, dater: d:14 Januari 1748, § 20 Lysnings sedlar till äcktenskap.
Tabell Lysnings sedlar till äcktenskap

Niklas Hertzman