Fotografering av kyrkböcker i Minnesota påbörjad

Många av de svenskar som emigrerade till USA slog sig ned i Minnesota. Det är därför med glädje som vi nu kan meddela att vi i måndags inledde fotografering av kyrkböcker från de svenskamerikanska församlingarna i denna delstat. Den första platsen för oss att besöka blev en ort med det svenskklingande namnet Dalbo, där vi fick möjlighet att fotografera kyrkböcker från flera olika församlingar. Ännu är inga av volymerna som vi har fotograferat tillgängliga online, men vi kommer inom kort att påbörja publiceringen.

20170501_134104_Burst01Anna Björkman och Janet Carlson på plats i Dalbo, Minnesota.

Fotografering av kyrkböcker i Minnesota är vårt andra USA-projekt. Under 2015 fotograferade vi över 1100 kyrkböcker ifrån Kansas. Om detta projekt har vi berättat i ett flertal inlägg här på bloggen (skriv Kansas i sökrutan om du vill ta del av inläggen).

Markus Lindström, ArkivDigital

Sophie Hagman – ett litet bidrag till hennes tidiga biografi

Sophie Hagman fascinerade både sin samtid och eftervärlden – hon var en tidig icke kändis. Alma Söderhjelm påstår mer eller mindre att hon var och är mer känd än sin kunglige älskare Fredrik Adolf [Gustaf III:s syskon, 1945].

Den biografiska forskningen kring henne under 1900-talet har gjorts av Carl Forsstrand (1854-1928): Sophie Hagman och hennes samtida (1911) och August Gynther (1875-1960): När och var föddes Sophie Hagman? i Personhistorisk tidskrift (1926).

Forsstrand kunde aldrig fastställa vare sig födelseår eller -ort för Sophie. Han kände till att hon hade en bror som var soldat vid Södermanlands regemente på 1780-talet och som hertigen ville hjälpa. Forsstrand antog att hon var dotter till en soldat. Vidare sammanfattade han observationer [s 11] från en del samtida om hennes bakgrund, nämligen att hon just hade varit huspiga hos grevinnan Manderström och barnkammarpiga hos grevinnan Piper. Hon lär också ha haft en relation med bryggare Westman [s 16]. Forsstrand citerar, med förnuftig skepsis, Crusenstolpe som menar att hertig Fredrik skulle ha upptäckt henne under en ritt vid Drottningholm då hon bar mjölk utmed vägen. Med andra ord så förekom det mycket skvaller kring hennes person – ett tecken på att hon var en s k kändis av moderna mått. Därefter ger Forsstrand oss historiska fakta om Sophie Hagmans medverkan vid baletten i april 1775.

Gynther tog sig an att svara på frågorna ”När föddes Sophie Hagman?” och ”Vilka var hennes föräldrar?” och gjorde en omfattande och nitisk forskning i arkivet. Genom att studera mantalslängder och kyrkoböcker i Stockholm lyckades han först fastställa att Sophies ursprungliga namn var Anna Stina. Gynther antog att det var hertigen som uppmuntrade henne att kalla sig Sophie. Mot detta antagande måste man ställa att vår huvudperson kallade sig Sophie när hon uppträdde vid operan innan hon träffade hertigen, då det ligger vid handen att anta detta var ett artistnamn. Därefter antog han att Sophie var född 1760 eller 1761 i Södermanland och gick igenom alla 120 socknar för detta landskap, utan att hitta henne. Han lyckades dock att hitta brevet (som var i privat ägo) från hertig Fredrik Adolf till regementschefen för Södermanlands regemente och återgav det i sin helhet i sin artikel. Genom att sedan studera Sophies syster Elisabeth, som hade korrekt födelseår i handlingarna i Stockholm (1755) lyckades han till slut hitta hennes födelseort, som var Eskilstuna. Föräldrarna var borgaren och timmermannen Peter Hagman och hans hustru Elisabeth Larsdotter Hedman. Gynther fortsatte framåt i dopboken och hittade Anna Stinas födelsenotis den 31 december 1758. I vänstermarginalen hade en präst skrivit ”NB”, nota bene.

Sophie Hagman 1Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:3 (1756-1786) Bild 46 / sid 80 (AID: v54891.b46.s80, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Gynther letade sedan vidare i Eskilstunas arkiv och hittade en notis i kommunionsboken att Hagmans flyttade till Stockholm 1762. Han avslutar sin artikel med att han har funnit en del andra upplysningar rörande familjen Hagman som han planerar att presentera vid utgivningen av den utförliga levnadsteckningen av Sophie Hagman vilken han har varit sysselsatt med under fler år. Någon sådan publikation är inte känd.

En orsak till att Sophie Hagmans tidiga liv inte har utforskats ännu beror nog dels på att det inte finns någon bouppteckning efter vare sig Peter Hagman eller Elisabeth Larsdotter Hedman, och dels på att kyrkböcker för Katarina församling inte har registrerats i samma utsträckning som övriga Stockholmsförsamlingar. Dock verkar dop- och födelseboken för Katarina ha registrerats av mormonerna (FamilySearch), vilket har varit till stor hjälp i nedanstående undersökning.

Sophie Hagmans familj

Från kommunionslängderna i Eskilstuna vet vi att Sophies föräldrar, efter att de hade gift sig, tjänstgjorde hos borgaren Peter Hedman, och under denna första tiden kallades pappan Peter eller Per Larsson. Vid Sophies äldre brors dop 1748 heter han fortfarande Peter Larsson, men 1751 noteras han som Peter Hagman.

I vigsellängden hittar vi den 6 januari 1747 vigseln mellan drängen i Hälltorp Per Larsson och pigan hos Peter Hedman, Elisabeth Larsdotter. Brudgummens föräldrar uppges ”hafva varit” Lars Persson och Katarina Nilsdotter i Hagby, Ärla socken ”bägge döda äro”. Brudens far ”har varit Lars Persson i Österby, Råby socken som död är, och mor är Kerstin Andersdotter”.

Soophie Hagman 2Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:2 (1731-1756) Bild 27 / sid 46 (AID: v54890.b27.s46, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

För familjen Hagmans vidare öden är det relevant att studera Peters bakgrund och familjerelationer. Han föddes den 6 augusti 1721 i Hagby (därav namnet Hagman) som är en by i Ärla socken strax söder om Eskilstuna. Fadern Lars Persson dog redan i maj 1722 varpå modern Katarina gifte om sig redan samma år eller under 1723, dock ej i Ärla, med Jöns Andersson som därmed tog över gården. I moderns andra äktenskap fick Peter systern Kerstin Jönsdotter, född den 19 november 1723. Deras mor dog 1730 och det bidrog antagligen, som vi kommer att se, till att relationen mellan syskonen var stark.

Peters halvsyster Kerstin Jönsdotter bodde kvar hos sin pappa i Hagby och gifte sig 1750 med drängen Anders Jönsson. De stannade kvar i Hagby och fick sönerna Anders och Jonas. Peter Larsson Hagman och hans fru var dopvittnen vid varsitt dop. Likaså var Anders och Kerstin vittnen vid Hagmans äldsta barns dop i Eskilstuna. 1755 flyttade de till Stockholm. I bouppteckningen efter Kerstins pappa 1771, får vi upplysning om att hon fortfarande bor i Stockholm och att hennes man Anders är timmerman där, nu med namnet Erling.

Sophie Hagman 3Österrekarne häradsrätt (D) FII:5 (1770-1775) Bild 164 / sid 162 (AID: v147965.b164.s162, NAD: SE/ULA/11822) Länk.

I Stockholmsarkiven hittar vi Anders Erling och Kerstin Jönsdotter i Katarina. Anders är verksam där som skeppstimmerman. Vidare får vi veta att flera av Anders äldre syskon finns i Stockholm och är relativt väletablerade där. Hans äldsta syster Catharina Erling, var gift med kammartjänaren och språkmästaren Johan Anton Richard. Hon bodde vid sin död hos brukspatronen Gjörke vid Södermalmstorg. Brodern Olof var verkmästare vid Hermannis tobaksfabrik på Söder. En av hans söner, Jonas blev sedermera kyrkoherde i Husby-Rekarne. En annan bror, Nils var gipsmakare och systern Brita var gift med skomakaren Magnus Qvarnström.

Som Gynther skriver, flyttade Peter Hagman mycket riktigt med sin familj till Stockholm 1762.

Sophie Hagman 4Eskilstuna Kloster och Fors (D) DII:2 (1761-1769) Bild 28 / sid 47 (AID: v185725.b28.s47, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Om han inte började arbeta direkt med sin svåger, så måste det ha skett ganska snart. Den 24 februari 1766 hittar vi nämligen i Katarina en dopnotis för sonen Carl Peter.

Sophie Hagman 5Katarina (AB, A) CII:5 (1763-1778) Bild 620 (AID: v220792a.b620, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sedan dör Elisabeth Larsdotter i kräfta den 4 maj 1767.

Sophie Hagman 6Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 51 (AID: v87040.b51, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Redan i oktober gifter Peter om sig i Klara församling med pigan Christina Wigren. Denna Sophies styvmor dör i april 1772 och i juni samma år 1772 går pappan bort, ”skeppstimmermannen Peter Hagman änkling, hos Anders Erling”.

Sophie Hagman 7Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 95 (AID: v87040.b95, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sommaren 1772 var Sophie Hagman som 13-åring föräldralös och bodde till en början hos sin ingifte farbror Anders Erling. För tillfället är nästa kända historiska notis från april 1775 då hon dansar vid en operapremiär. Någon gång fram till dess fick hon tjänst hos balettmästaren Gallodier som barnflicka och det var i detta hushållet som hon upptäcktes som ballerina.

I Svensk Biografiskt Lexikon (publicerad 1967-1969) skriver Bengt Hildebrand (1893-1964): Uppgifterna om hennes tidigare öden är av ganska skiftande värde och ibland motstridiga. Så mycket synes vara troligt, att hon började som barnflicka hos franska balettmästaren Louise Gallodier. I hans hem har hon förmodligen lärt sig lite franska, som senare kom henne väl till pass”.

Louise Gallodier

Balettmästaren Louise Gallodier var född 1734 i Valencia, Spanien [franska Wikipedia], son till dansaren Emile Gallodier. Louise arbetade som dansare vid Opéra-Comique i Paris. Under en turné med teatersällskapet Dulondel i Sverige 1757 blev han rekryterad av Adolf Fredriks hov. Den 20 november 1762 gifte han sig i det franska legationskapellet med sångerskan vid det italienska operatsällskapet Gasparine Becheroni som dog 1784. Gallodier blev förste balettmästare för Kungliga Baletten 1773 och det är nog i samband med det som han engagerade en barnflicka.

För framtida forskning om Sophie Hagman kan det undersökas var Gallodier bodde – antagligen i Jakob och i ett boställe i närheten av Confidence vid Ulriksdal som han hade fått besittningsrätten till efter Gustaf III:s statskupp 1772. Ett barn i det första äktenskapet tycks ha uppnått vuxen ålder: Charles.

Sophie Hagman 8Nedre Borgrätten (AB, A) F6:18 (1800-1804) Bild 4190 / sid 411 (AID: v433445.b4190.s411, NAD: SE/SSA/3699) Länk.

Per Linder

ArkivDigital förvärvar miljontals flygbilder

aerobilderArkivDigital har förvärvat flera miljoner flygfoton från Svenska Aero-Bilder AB. Dessa kommer nu att digitaliseras och läggas in i tjänsten som ett komplement till de redan existerande arkiven med kyrkböcker, bouppteckningar, militärt material och domböcker som redan i dag återfinns i ArkivDigital.

Vår ambition är att hela tiden addera nytt material och utveckla nya tjänster till våra kunder för att underlätta deras egen forskning. Dessa bilder kommer att komplettera våra övriga arkiv med bilder av kyrkböcker och annat arkivmaterial på ett intressant sätt.

Genom detta förvärv kommer vi att ha miljontals flygfoton från 1950-talet till nutid på gårdar, torp, villor, bensinmackar m.m från hela Sverige.” säger företagets Vd Mikael Karlsson.

ASA 6167-43pressBjörnänge ca 5 km sydost om Åre 1960

Det har blivit ett otroligt intresse kring gamla bilder. Massor av människor letar i det förflutna och bilderna har blivit en kulturskatt. Flera av de husen är fotograferade kanske fem gånger i cykler om tio år.

Det känns oerhört roligt att veta att alla dessa bilder nu kommer att digitaliseras och bevaras för framtida generationer som får en möjlighet att få tillgång till detta unika material digitalt via nätet” säger Pereric Öberg, vd och ägare till Svenska Aero-Bilder.

ArkivDigital

Trillingar

Tvillingar förekommer lite då och då. Enligt Nationalencyklopedin är 1 av 85 födslar en tvillingfödsel. Trillingar är betydligt ovanligare, 1 av 70 000 födslar. Därför är det ganska uppseendeväckande att träffa på två trillingfödslar i samma socken med bara 3,5 månads mellanrum. Det hände i samma by i Mjällby socken i Blekinge åren 1731 och 1732.

Den 9 november 1731 fick Ingemar Larsson och Sissa Åkesdotter i Istaby barnen Sissa, Åke och Lars.

Trillingar bild 31 s 53Mjällby (K) CI:1 (1723-1753) bild 31 / sid 53 (AID: v96434.b31.s53, NAD: SE/LLA/13269) Länk

Den 27 februari 1732 fick Bengt Olsson och Anna Svensdotter i Istaby barnen Karna, Kiersta och Berta.

Trillingar bild 32 s 55Mjällby (K) CI:1 (1723-1753) bild 32 / sid 55 (AID: v96434.b32.s55, NAD: SE/LLA/13269) Länk

Dödboken har en lucka från augusti 1731 till april 1732, så det är svårt att se om alla barnen överlevde. Trillingar föds ju oftast för tidigt och är mindre än vanliga barn, och vid denna tid hade de dålig prognos. Dessa trillingar blev dock döpta i vanlig ordning, det står inget om att de skulle ha nöd döpts.

Det troliga är att de avled inom någon månad. Jag har inte återfunnit någon av dem i senare kyrkböcker från Mjällby. Om någon av dem har hittats så skriv gärna några rader om det.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Dopvittnen kan ge ledtrådar

I mitt förra inlägg tog jag upp fallet med Anna Sofia, ett utomäktenskapligt barn utan angivna föräldrar. Födelsenotisen väckte många frågor, framför allt: vem var modern? Se tidigare inlägg.

Tittar man i gamla kyrkböcker står alltid dopvittnen tydligt angivna. Ibland är det t.o.m. så att de står noggrannare noterade än föräldrarna. I exempelvis Dunkers första födelsebok (C:1) nämns inte föräldrarna alls, bara barnets namn och patronymikon, medan dopvittnena är ordentligt uppräknade med namn och bostadsort.

Dunker C 1 Bild 6 - Sida 1

Dunker (D) C:1 (1666-1705) bild 6 / sid 1 (AID: v54734.b6.s1, NAD: SE/ULA/10184)

Ett annat exempel är Karlskogas första födelsebok, där födelsenotiserna förutom dopvittnena bara innehåller moderns namn och bostadsort och barnets patronymikon.

Anledningen till detta var att dopvittnena hade en viktig funktion. Det var inte ovanligt att barnet blev föräldralöst i unga år och då var det dopvittnenas uppgift att ta hand om barnet. Eller som Nordisk familjebok från 1907 uttrycker det: dopvittnena skulle ”å barnets vägnar aflägga trosbekännelse och ikläda sig förbindelse att i nödfall draga försorg om dess kristliga uppfostran”. Mer att läsa om dopvittnen finns i Populär Historia http://www.popularhistoria.se/artiklar/andliga-foraldrar/.

Dopvittnen valdes ofta bland släktingar, men det kunde också vara andra personer som föräldrarna hade sociala band till, exempelvis personer inom samma hantverksskrå som fadern. Låt oss alltså titta på vittnena vid Anna Sofias dop och se om de kan ge någon ledtråd till hennes mor.

I dopnotisen finns dessa dopvittnen: Gesällen Anders Lund i nr 212 och gesäll Wilhelm Fredric Björklunds fråndömda hustru Johanna Björklund, född Mörk i staden; smedslärlingen Johan Gustaf Lund i nr 176 och pigan Emilia Josefina Lindberg vid Torpunga, Torpa sn.

Anders Lund finner man i följande husförhörslängd.

Eskilstuna Kloster och Fors AIc 19

Eskilstuna Kloster och Fors (D) AIc:19 (1855-1859) bild 207 / sid 199 (AID: v54813.b207.s199, NAD: SE/ULA/10226)

På samma sida finns gesällen Jonas Gustaf Lund. En kontroll med födelseböckerna där de uppges vara födda visar att de inte är släkt utan söner till två olika soldater Lund. Anders Lund är emellertid gift med Catharina Mörk, som är syster till Johanna Björklund, född Mörk.

Pigan Emilia Josefina Lindberg återfinns i Torpas husförhörslängd, på samma ställe där barnet Anna Sofia uppges vara fött.

Torpa AI 11

Torpa AI:11 (1853-1856) bild 180 / sid 169 (AID: v74439.b180.s169, NAD:SE/ULA/11559)

Där hittar man hennes födelsedata. Av Eskilstunas födelsebok framgår att hon är utomäktenskaplig dotter till Johanna Mörk.

Eskilstuna Kloster och Fors C 7

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:7 (1824-1834) bild 207 / sid 403 (AID:v54895.b207.s403, NAD: SE/ULA/10226)

Dopvittnena hör alltså huvudsakligen till släkten Mörk: det är Johanna, som tar hand om barnet tills det adopteras bort, Johannas svåger Anders Lund och hennes oäkta dotter Emilia Josefina. Kan det vara så att Anna Sofia är dotter till Emilia Josefina? Jag lutar åt det. Visserligen brukade inte mödrarna vara med vid ett barns dop eftersom de inte var kyrktagna, men i detta fall ville man säkert dölja vem modern var. Att inte Johanna fick vårdnaden om sin förmodade dotterdotter kan bero på att hon inte ansågs lämplig. Jag återkommer om detta.

Efter att Anna Sofia tagits om hand av fosterföräldrar tycks ingen av de inblandade ha haft kontakt med henne. Emilia Josefina flyttade till Stockholm och gifte sig med en snickare i Ed. Ed (AB) AI:23 (1866-1869) bild 980 / sid 92 (AID: v94381.b980.s92, NAD: SE/SSA/1497) Länk

Anna Sofia dog 1905 i Stockholm Katarina. Hon dog ogift på ålderdomshemmet i Uppsala 22/4 1942 och kallades då Anna Sofia Bark.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Publiceringen av kyrkoböcker från Kansas komplett

Under hösten och vintern har vi successivt gjort fler och fler av volymerna från svenskförsamlingarna i Kansas kyrkoarkiv tillgängliga online. Vi är nu klara med publiceringen av detta material, som vi fotograferat på plats i Kansas under sommaren och hösten. Vi har berättat om vår fotografering i Kansas vid ett flertal tillfällen här på bloggen. En översiktlig presentation av materialet finner ni här, (länk till blogginlägget)

Sammanlagt har vi publicerat omkring 75000 bilder ur över 1000 volymer från omkring 90 olika församlingar. Den absoluta merparten av materialet härrör från Kansas men vi har även lagt ut ett mindre antal volymer från Missouri. Vår förhoppning är att materialet, som ger en möjlighet att hitta uppgifter om såväl de invandrade som deras ättlingar, ska komma till nytta för våra svenska som amerikanske användare.

0038-0016

Falun Lutheran Church, Kansas, USA (KS) Vol:1 (1887-1913) bild 38 / sid 16 (AID: v812504.b38.s16) Länk

Många av de svenskamerikanska församlingarnas kyrkoböcker är påfallande lika de svenska. På bilden visas ett uppslag ur ett ”Church Register”, innehållandes ungefär samma uppgifter som en svensk församlingsbok.

Markus Lindström, ArkivDigital

 

ArkivDigital på RootsTech 2016

Rootstech2

RootsTech är den största genealogiska mässan i världen och RootsTech 2016 (4-6 februari), som hölls i Salt Lake City, Utah var större än någonsin. Över 25 000 registrerade deltagare från alla 50 stater i USA och hela 40 länder, 260 utställare och över 250 intressanta och informativa föredrag.

Kathy Meade, ArkivDigitals nordamerikanska representant, höll en presentation om ArkivDigital inför en fullsatt sal på torsdagen, den 4 februari. Många av deltagarna uttryckte sin glädje över det kommande sökbara registret för Befolkningen i Sverige 1880-1920, som kommer att göra sökprocessen ännu enklare.

RootsTech1

ArkivDigital hade en monter med tre forskarstationer i utställarhallen. En ständig ström av besökare kom till montern varje dag och ställde frågor om ArkivDigital; hur man använder tjänsten, hur man finner platsen där ens svenska förfäder kom ifrån, personsökningar i Sveriges befolkning 1950, läshjälp samt många andra frågor kring släktforskning i Sverige.

Vi vill gärna tacka alla kunder som kom förbi vår monter för att tala om att ArkivDigital är det allra bästa för svensk släktforskning. Vi blev speciellt berörda när en kvinna stannade till vid montern, kramade en av datorskärmarna och utbrast: ”Jag älskar ArkivDigital. Ni gav mig min familj!” (”Oh, I love ArkivDigital. You gave me my family!”).

För mer information om RootsTech 2016 – klicka här.
Läs blogginlägget på engelska / Read the blog entry in English.

ArkivDigital

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker från Värmlands län klar

Eda

Eda C:15 (1930-1945) Bild 1040 / sid 96 (AID: v169605.b1040.s96, NAD: SE/VA/13091)

Den 22 januari meddelade vi en glädjande nyhet här på bloggen (läs blogginlägget) – Riksarkivet har upphävt det beslut som bara gav oss möjlighet att fotografera kyrkoböcker till och med år 1935. Vi har numera möjlighet att fotografera de kyrkoböcker där den sjuttioåriga sekretessen, i dagsläget år 1945, löpt ut.

Vi har snabbt ställt om vår produktion och nyare kyrkoböcker (församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker) tillkommer nu löpande i ArkivDigital. Det första länet som vi hunnit klart med är Värmland, där fotograferingen fram till sekretessgränsen nu är slutförd och allt materialet är online. Utöver detta har volymer börjat läggas ut från flera andra län.

Vi kommer fortlöpande rapportera på bloggen när ytterligare län blir klara. För information på volymnivå om vad som tillkommit, använd denna sida.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Sveriges befolkning 1950 i ArkivDigital 2.0 Beta

sökning 1950

I sökfältet i Sveriges befolkning 1950 skriver du in namnet på personen du söker och om så behövs också födelsetid eller någon relevant ort, exempelvis födelseförsamling. Sökresultatet visas sedan till höger. Klicka på rätt namn och alla uppgifter visas.


En verkligt spännande nyhet i ArkivDigital 2.0 är att du får tillgång till ett register över hela Sveriges befolkning 1950. Sök efter släktingar och hitta var de bodde och vilket yrke de hade! På köpet får du en rad ytterligare upplysningar.

Sveriges befolkning 1950 är namnet på ett kraftfullt hjälpmedel för alla som söker sina släktingar på 1900-talet. Det är ett register som bygger på 1951 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1950, och som omfattar alla som då bodde i Sverige.

Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par. Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

Sveriges befolkning 1950 är tillgängligt för alla som laddar ner betaversionen av Arkivdigital 2.0. Inom en nära framtid kommer ArkivDigital också att göra tillgängligt ett motsvarande register för 1960 samt ett personregister till Sveriges alla husförhörslängder för åren 1880 till 1920.

Läs mer om ArkivDigital 2.0 Beta.

ArkivDigital 

Elfva-Bengtan i Skårby

Skårby_CI_4_Bild_193_sid_375

Skårby_CI_4_Bild_194_sid_377

Skårby CI:4 (1825-1862) Bild 193 / sid 375 (AID: v111804.b193.s375, NAD: SE/LLA/13350) – samt sid 376-377 i samma volym. Länk.

I Skårbys dödbok i södra Skåne finns en notis inskriven bland de döda år 1842. Här skriver prästen:

Den så kallade Elfva-Bengtan i Skårby socken, som från urminnes tider lär hafva bott i en af henne uppförd jordhydda på gränsen emellan Willie, Kattslösa och Skårby Socknars ägor vid Snöftarp, och som i flera decennier blifvit skjutsad omkring i Skårby Socken från gård till gård, dog i Torpet Grekland den 26te och begrofs den 30de Januari. Hennes ålder är okänd; men sjelf har hon längesedan uppgiwvit sig hafva hunnit öfver 100 år. 84?
 
Bara dessa få rader gör att man får en bild om hur Bengta hade det. Tänk om fler präster hade skrivit lite mer än bara namn och ålder när de dör. Prästen trodde nog inte på hennes egen åldersuppgift då han har skrivit dit ”84?” i slutet.
 
Niklas Hertzman, ArkivDigital