Moderskapserkännanden i Maria Magdalena församling

De allra flesta släktforskare har nog vid något tillfälle med stor spänning öppnat en födelsebok, för att kort därefter besviket mötas av anteckningen ”fader: okänd”. Om dessutom modern antecknas vara okänd blir besvikelsen förstås än större. Bara för att föräldrarna anges vara okända behöver dock hoppet inte alltid vara helt ute. För den som stött på okända mödrar i Maria Magdalena församling i Stockholm vill vi tipsa om fyra stycken volymer med moderskapserkännanden, som sedan en tid tillbaka finns tillgängliga i ArkivDigital.

De fyra aktuella volymerna heter Maria Magdalena HIIIc:1-4 och omfattar perioden 1897-1917. Volymerna innehåller kuvert, som i de allra flesta fall tills nyligen varit förseglade. Stockholms stadsarkiv har nu sprättat upp de förseglade kuverten, och givit oss möjlighet att fotografera innehållet.

Maria Magdalena 1Maria Magdalena HIIIc:1 (1897-1900) bild 980 (AID: v826540.b980, NAD: SE/SSA/0012)

På bilden ovan ser vi framsidan av ett konvolut, avseende Alma Maria född den 23 juli 1897.

Maria Magdalena 2Maria Magdalena HIIIc:1 (1897-1900) bild 990 (AID: v826540.b990, NAD: SE/SSA/0012)

I det nyligen sprättade kuvertet finns ett blad med denna text:

Undertecknad boende härstädes Bellmansgatan 16, 1 tr opp. erkänner sig härmed vara moder till flickebarnet Alma Maria född den 23 Juli 1897 och döpt den 27 Julis. år. intygas Stockholm den 27 Juli 1897 Mathilda Alma Sandberg född den 20 Juli 1871.

I detta moderskapserkännande får vi som synes reda på moderns namn och födelsedatum. I andra erkännanden förekommer även uppgifter om moderns födelseförsamling. Det är heller inte helt ovanligt att även faderns namn står med i erkännandet. Det stora flertalet av de fotograferade kuverten har som sagt sprättats upp av Stockholms stadsarkiv alldeles nyligen. Vissa av dem har dock varit sprättade sedan lång tid tillbaka. I de fallen finns de ofta bifogat dokumentation kring när och på vems begäran kuvertet öppnats.

Markus Lindström, ArkivDigital

Bland spioner i 40-talets Stockholm

spionhandlingar v788124.b550.s1Stockholms rådhusrätt 1850-1947, Avdelning 5, Avdelningen för spionmål A1:13 (1943-1943) Bild 550 / sid 1 (AID: v788124.b550.s1, NAD: SE/SSA/01400603) Länk.

Det finns en märklig aura kring vissa städer. Casablanca, Istanbul, Lissabon… Kanske beror det på deras speciella roll under andra världskriget: neutrala platser där spioner, diplomater och andra från krigförande länder kunde mötas i hemlighet.

Längre norrut fanns ytterligare en sådan stad: Stockholm. Också hit lockades under kriget många människor som möttes diskret på restauranger och i parker. Mikrofilmer gömdes i klackarna, kuvert bytte oförmärkt ägare. Den svenska underrättelsetjänsten arbetade för högtryck för att hänga med.

För den som fascineras av denna spännande och annorlunda tid kan ArkivDigital nu erbjuda ett material utöver det vanliga: Domstolsprotokollen för spionmål (hemliga mål) vid Stockholms rådhusrätt åren 1939 till 1946 (för att hitta dem, skriv ”spion” i ArkivDigitals sökruta). Man kan exempelvis stöta på notiser som denna:

”Måndagen den 30 november 1942 klockan 18.50 blev svenske medborgaren f.d. direktören John Helge Walter anhållen på Vasagatan utanför hotell Continentel … enär det konstaterats, att direktör Walter vid upprepade tillfällen besökt brittiske marinattachén, captain Henry Denham, i dennes bostad n:r 46 Riddargatan.”

Walter kroppsvisiterades. I ena byxfickan hittades 20.000 kronor i kontanter och i en portfölj sju sedelbuntar med hundra 50-lappar i varje, tillsammans 35.000 kronor. I plånboken hade han också två frågescheman på engelska.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital


Läs mer i Släkthistoriskt Forums april-nummer

Ta del av prova på-erbjudandet på Släkthistoriskt Forum och läs artikeln i sin helhet i nästa nummer av tidningen.

Beställ senast 13 april för att hinna få april-numret hem i brevlådan! Klicka här för mer information.