Skatteåterbäring?

Skatter är någon som vi i Sverige hör talas om i många olika sammanhang. Våren är ju deklarationernas tid. En del får betala kvarskatt, medan de flesta får lite tillbaka. Snittet är ungefär 4-5000 kronor tillbaka. Nedan hittar du lite tips på hur du kan använda denna skatteåterbäring.

Historiskt har man varit tvungen att betala skatt till staten, det mesta gick till kungamaktens underhåll och till olika krigståg. Nya skatter tillkom under åren och det finns exempel på att man varit tvungen att betala skatt utifrån hur många fönsterluckor man hade, om man spelade kort, hade sidenkläder eller om man hade knähund.

Vi som släktforskare stöter framför allt på skatten i form av mantalslängder som tar upp mantalspenningen. Mantalspenningen infördes 1625 och var en krigsskatt. Till en början uttogs den när man malde spannmål vid kvarnarna och därför kallas den också i början för kvarnskatt. Då, som nu, försökte man hitta sätt att slippa betala skatt och malde man själv hemma slapp man betala. Detta upptäcktes snabbt av myndigheterna och därför fick bönderna erlägga en avgift för varje person som vistades på gården (det fanns vissa åldersgränser). Mantalspenningen togs bort först 1938.

Jönköpings läns landskontor (F) EIII:41 (1802-1804) Bild 90 / sid 3 (AID: v400759a.b90.s3, NAD: SE/VALA/01971) Länk

I mantalslängden för Jönköpings län 1802 ser man alla de olika saker man var tvungen att betala extra skatt för. Nerifrån och upp: Nyttja tobak, Fönsterluckor (stora, små), Fickur (av silver, guld), Hundar (Jakthundar, onödiga hundar), Nyttjar biljard, Nyttjar kortspel, Olika typer av vagnar o.s.v. I en församling fanns det bara en som skattade för kortspel, man kan ju undra om han spelade patiens eller om de andra fuskade med skatten?

1902 beslutade Sveriges riksdag att vi skulle ha en statlig progressiv inkomstskatt, samt man införde även allmän deklarationsplikt. Försök med deklarationer har skett tidigare, men dessa hade misslyckats.

Nu när en del börjat få tillbaka pengar på deklarationen, så vill vi tipsa om vad man som släktforskare kan göra med dessa pengar.

1. Resa.
Det är ju alltid populärt att resa på semester, men denna gång är det lite mindre resor till förfädernas trakter som vi tänker på. Besök en kyrkogård eller gå ut i skogen och leta efter en grund till ett torp. Eller varför inte besöka en avlägsen släkting och prata om de gemensamma släktingarna.

2. Besök Släktforskardagarna 2018 i Växjö.
En av årets höjdpunkter för oss släktforskare är årets Släktforskardagar. Den 1-2 september 2018 är Växjö värd för dagarna. Passa på att lyssna på många intressanta föredrag, besöka utställningen med många montrar och så klart passa på att prata med alla släktforskare som är där. Länktips: Släktforskardagarna 2018

3. ArkivDigital.
Vi kan så klart inte låta bli att nämna ArkivDigital där du kan hitta över 77 miljoner bilder på historiska handlingar och ett namnregister med över 100 miljoner sökingångar till handlingarna. Med ett Allt-i-ett abonnemang får du tillgång till detta. Det finns även möjlighet att beställa speciella domböcker via tjänsten Beställningsfotografering. Länktips: ArkivDigital.

4. Gå med i en släktforskarförening.
Det finns omkring 170 olika släktforskarföreningar runt om i landet. Du kan välja att gå med i en förening där dina förfäder kommer ifrån, men det är minst lika viktigt att du går med i en förening där du bor. Då kan du få den sociala biten, prata och diskutera med andra släktforskare och lyssna på spännande föredrag. Länktips: Rötter, Sveriges Släktforskarförbund

5. Gör ett DNA-test.
Ett DNA-test gör att du hittar många nya släktingar. Du kan bekräfta släktskap och får något helt nytt att lära dig och ett otroligt spännande verktyg till din släktforskning. Länktips: Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

6. Utbilda dig.
Man skall vara nyfiken som släktforskare och om man är tillräckligt nyfiken på nya saker och försöker förstå dessa så får man mer kunskap. Det har skrivits många läroböcker i ämnet och även handböcker om mer specifika områden. Länktips: Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel

Niklas Hertzman, ArkivDigital

En lite annorlunda dödsorsak 1877

Fränninge FI 2 Bild 840 sid 81Fränninge FI:2 (1862-1894) Bild 840 / sid 81 (AID: v109380a.b840.s81, NAD: SE/LLA/13095) Länk.

Förutom alla namn och datum man hittar som släktforskare får man ganska bra kunskap om olika dödsorsaker. Ju närmare nutiden man kommer desto bättre blir nog anteckningarna om dödsorsak i dödböckerna. Tidigare var det kanske prästen eller de anhöriga som berättade vad personen dog av och då var det säkert lika mycket symptomen som angavs som dödsorsak.

Åbon Per Jönsson i Starraps Ora i Fränninge, Skåne hade en dotter Johanna. När hon dör 7 månader och 20 dagar gammal anges dödsorsaken som hicka (se bilden ovan).

I Guinness rekordbok 2010 kan man läsa att amerikanen Charles Osborne faktiskt hickade under nästan hela sitt liv. Han började hicka 1922 och ska inte ha slutat förrän 68 år senare, ett år innan han dog. De första åren hickade han ungefär 40 gånger i minuten, men mot slutet blev det ”bara” hälften så ofta. Det uppskattas att han hickade 430 miljoner gånger. (Källor: http://kpwebben.se/Lasa/Allt-annat/Sju-knasiga-rekord-om-kroppenhttps://en.wikipedia.org/wiki/Hiccup)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Brandförsäkringar i Malmö

Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a 27 Bild 510Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a:27 (1872-1872) Bild 510 (AID: v679347.b510, NAD: SE/MSA/01448) Länk.

På Malmö stadsarkiv (som har handlingar från Malmö kommun) har vi betat oss ner på djupet bland handlingar. Ju ”djupare” man kommer, desto mer okända är handlingarna, men dessa innehåller mycket spännande och intressant information. Det är i dessa handlingar man kan hitta guldkorn till sin forskning och få små pusselbitar i jakten på mer kunskap om våra förfäder och släktingar.

En av dessa arkivbildare heter Brandförsäkringskommittén i Malmö. Alla som ägde en gård i Malmö ville så klart försäkra den om det skulle hända en olycka och elden fick fäste. Det finns försäkringsbrev 1828-1942 och för att hitta in i dessa krävs att man letar lite i ett par olika register. Till att börja med måste man veta vilket kvarter gården låg i och sedan underlättar det om man även känner till vilket nummer huset hade.

Som vi ser (i bilden ovan) skriver man grundligt om varje hus, man ritar även upp en liten skiss som förklarar var den aktuella gården ligger och angränsande fastigheter.
För att hitta rätt är sökvägen följande:

  1. Öppna volymen: Brandförsäkringskommittén i Malmö Reg:1. Bläddra framåt tills du hittar rätt kvarter. I detta exempel letar vi upp kvarteret Harjager. Vi ser att det ligger i Södra Förstaden och vi får en hänvisning till en ny volym som heter DI:4 och sidan 340-341.
  2. Öppna den nya volymen: Brandförsäkringskommittén i Malmö D1:4 och bläddra fram till sidan 340. Här ser vi nu att kvarteret består av flera tomter. Tomt 1 försäkras den 17/10 1939 av Otto Andersson till ett värde av 250.000 kr. Sedan finns en hänvisning till försäkringsbrevet: 10835.
  3. Leta upp rätt volym med försäkringsbrev. Klicka en gång på volymens namn för att läsa vad som står i informationsfältet. Här ser man vilka försäkringsbrev som ingår i just den volymen. I detta exempel skall vi leta upp volymen som heter: Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a:101. Denna innehåller 10751-10867. Bläddra fram till 10835 för att hitta det vi letar efter.

Nu kan vi läsa att det är ett bostadshus av sten och 4 våningar högt. Vidare att husets fasad är kalkputsad och hava 5 burspråk samt 18 balkonger med kopparinklädnad. Invid huvudtrapporna finnas sopnedkast. Köken hava erforderliga inredningar och emaljerade gasspisar samt kylskåp. Diskborden med lådor äro av rostfritt material o.s.v.

Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a 101 Bild 4090 sid 10835
Brandförsäkringskommittén i Malmö F1a:101 (1939-1939) Bild 4090 / sid 10835 (AID: v679421.b4090.s10835, NAD: SE/MSA/01448) Länk.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Skildring av Släktforskardagarna 2014

Då var man hemkommen igen efter en intensiv, trevlig, lärorik, inspirerande och framför allt en mycket bra helg i Karlstad med Släktforskardagarna 2014. Det var väldigt intensiva dagar och halsen är lite rosslig efter två fullsatta föredrag och många timmar i vår monter.

Jag och ett par kollegor började resan mot Karlstad redan i torsdags och bilen var fullastad med stora förväntningar på helgen och över 60 kilo godis. Visa av erfarenhet vet vi att godiset går åt och så gjorde det även i år. Även om det låter osannolikt så ringde det faktiskt en som skulle besöka dagarna i förra veckan och frågade om vi skulle ha godis med oss. I så fall var han skickebud till en som inte kunde komma…

ArkivDigital var huvudsponsor för årets släktforskardagar och som sådan får vi första val av plats i utställningshallen. Vi tycker att det är trevligt att träffa så många som möjligt och därför valde vi en plats ganska nära entrén. På lördagen var det mycket folk och ibland var det långa köer av besökare, utställare och funktionärer som ville stanna till hos oss och byta några ord, få hjälp att läsa eller tips om handlingar som ger lite ny kunskap.

Jag höll ett föredrag på lördagen och ett på söndagen som båda var fullsatta. Tyvärr var det en del som fick vända i dörren som inte fick plats, men vi hoppas att ni fick information i vår monter.

Mässan stängde klockan 17 på lördagen och det var fullt i vår monter ända tills klockan var övertid. Efter en snabb vända till hotellet var vi tillbaka på Karlstad CCC och banketten. Både maten och underhållningen höll hög klass och som alltid är det kul att prata med andra släktforskare, så väl nya som gamla vänner.

Kvällen gick fort och efter några timmar i sängen var det dags igen, eller som vi säger här i Skåne, ”po itt igen”. Det kom inte lika många besökare till mässan på söndagen, men det gör inget. Vi får lite tid att gå och titta och hälsa på i andra montrar samt hjälpa till lite mer ingående.

Vi på ArkivDigital är mycket nöjda med bra och trevliga dagar i Karlstad. Applåder och tack till arrangörerna med Hans i spetsen. Redan nu har förberedelserna för 2015 års Släktforskardagar i Nyköping börjat. Jag hoppas att vi ses även där, sista helgen i augusti nästa år.

Niklas Hertzman