Flyttar till Blåkulla vid påsktiden 1807

Malmö Caroli HIIaa 2 (1807-1811) Bild 1050 sid 94Malmö Caroli HIIaa:2 (1807-1811) Bild 1050 / sid 94 (AID: v389216.b1050.s94, NAD: SE/MSA/00553) Länk.

När man flyttade förr i tiden var man tvungen att gå till prästen och få ett flyttbetyg. På detta skrev man vem man var, vilken kristendomskunskap man hade, när man begått nattvarden och annat som han ville skicka vidare till nästa präst. Inflyttningsattesterna finns tyvärr inte alltid bevarade, utan det var nog ganska vanligt att prästerna slängde dem när han hade skrivit in personerna i den nya kyrkoboken, dit de flyttade. Om de finns kvar kan de ge spännande uppgifter om personerna.

Hans Persson och hans hustru har lämnat in en flyttsedel till prästen i Malmö Caroli, men hade de verkligen för avsikt att flytta dit, eller hade Hartelius en räv bakom örat?

”Sammanwigda folcken, Hans Pehrsson, född i Särslöf, 27 år gammal, och dess hustru Bengta Larsdotter, född i Hagsholm af Genarps församling, äfwen 27 år gammal, flyttade wid Påsktiden detta år till Blåkulla, med det intyg att de läsa någorlunda rent i bok, utan till swagt och förstår sin Christendom enfaldigt, fört en ordentlig lefnad och bewistat de utlysta förhören. Och blefwo af den h: nattwarden wid Påsk delagtiga. Hans Pehrsson är skattskrefwen hos sin förra husbonde Hans Larsson i Särslöf, och hustrun Bengta Larsdotter, hos Pehr Hansson i Önswala. De ha bägge haft de naturliga kopporna. Dem tillönskas alt godt för tid och ewighet!

Attest af Kyrkeby d.27 Junii 1807
A. Hartelius, Nådårs Pred:kt”

Niklas Hertzman,  ArkivDigital

Katekismilängder i Lunds stift

I Skåne och Blekinge är katekismilängderna en viktig del i kontrollen av hur försvenskningen går. När freden i Roskilde dikteras 1658 finns bland villkoren att befolkningen i Skåne och Blekinge under en övergångsperiod skall fortsätta att använda danska språket, rättegångsordning m.m.

1683 tycker man att nu har den här övergångsperioden tagit slut och man inför nu det svenska överallt i Skåne och Blekinge. Framför allt är detta tydligt på domböckerna där man börjar med tre ting varje år. Men även kyrkligt ser man detta. Vi som släktforskar får då kateksimilängderna.

Förutom namn, ålder och kristendomskunskap antecknar man även på vissa håll vilket språk man pratar. Man är alltså från centralt håll i Sverige intresserad av hur försvenskningen går. Dessutom i vissa församlingar och år hittar man uppgifter om var personerna är födda.

För Lunds stift (Skåne och Blekinge) har vi delat upp katekismilängderna och man hittar dem under respektive församling/socken med beteckningen Kat:1.

Strövelstorp_kat_1721

Strövelstorp Kat:1 (1692-1780) Bild 11 / sid 457 (AID: v115908.b11.s457, NAD: SE/LLA/13377)

I Kärra nr 1 i Strövelstorp i Skåne bor följande personer 1721:
Påhl Jönsson, född i Höja, 53 år gammal.
hustru Elina, född ibm (Höja), 29 år gammal.
son Jöns, född i Strövelstorp, 24 år gammal.
son Pär, född ibm (Strövelstorp), 22 år gammal.
piga Bengta, född ibm (Strövelstorp), 20 år gammal.

I Kärra nr 2 bor:
Pär Pärsson, född i Ausås, 76 år gammal.
dotter Sissa, född i Strövelstorp, 55 år gammal.

Det som är extra intressant här är att det längst ut till höger finns en kolumn med Tungsmåhlet, det vill säga vilket språk man pratar. Alla på Kärra nr 1 och dottern Sissa på nr 2 pratar svenska, men Pär Pärsson pratar på danska. Han är 76 år gammal och är alltså född omkring 1645 som ju var under den danska tiden.

Niklas Hertzman

Katekismilängder

Det som kallas katekismilängder finns bevarade för Skåne, Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län samt för vissa församlingar i Halland, Östergötland och Kalmar län. Tyvärr är dessa inte heltäckande och det kan saknas församlingar. Men om de finns så är det en jättebra källa att använda. Man skulle kunna säga att dessa är en föregångare till husförhörslängderna.

Katekismilängderna är ofta upprättade på uppmaning av biskoparna och när prästerna har skrivit dem skickas de in till biskopen och finns bland visitationshandlingarna i domkapitlens arkiv. Därför hittar man dem i respektive Domkapitels arkiv (söktips i ArkivDigital online är domkapitel). För Lunds stift (Skåne och Blekinge) har vi delat upp dem och de ligger här under respektive församling/socken med beteckningen Kat:1. Katekismilängderna från Skåne och Blekinge har även ett litet annat innehåll som vi skriver mer om nästa vecka.

I princip är det en tidig variant av husförhörslängderna. Huvudmålet med dem är att hålla reda på kristendomskunskapen, men man antecknar så klart vem som bor på respektive gård och i många fall även deras ålder. Man kan även hitta uppgifter om personerna kan läsa och skriva. De förs inte alla år, men man kan hitta dem från slutet av 1600-talet till en bit in på 1700-talet.

Kulltorp_kat_1691
Domkapitlet i Växjö FII:12 (1691-1694) Bild 294 / sid 573 (AID: v41168.b294.s573, NAD: SE/VALA/00507)

I exemplet ovan ser vi att i Kulltorp på Hagagården i Lanna by bor:
Roottmestare Per Larsson, 61 år.
hustrun Anna, 47 år.
son Lars Persson, 23 år.
dotter Anna, 20 år.
Inhyses quinnan hustru Ingeborgh, 84 år.

Niklas Hertzman