Svårartad ohyra

Kiaby FI 1 (1861-1879) Bild 4 sid 3
Kiaby FI:1 (1861-1879) Bild 4 / sid 3 (AID: v99958.b4.s3, NAD: SE/LLA/13205) Länk.

Oftast skriver prästerna in en dödsorsak i dödboken, men vi måste komma ihåg att prästerna inte var medicinskt utbildade. Oftast är det symptomen som anges som dödsorsak.

När änkan Nilla Månsdotter dör 77 år gammal i Kiaby står det ingen dödsorsak i kolumnen, men väl ute i fältet för ”Särskilda anteckningar” har prästen skrivit något som man kan fundera på vad det innebär: Behäftad med svårarta ohyra i magen.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Soldatforskning i generalmönsterrullor – exemplet Jan Fräs

GMR DahlregementetGeneralmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 20 (AID: v372940a.b20, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Under en 200 år lång period, från 1680-talet till 1880-talet, utgör generalmönsterrullorna grundmaterialet för forskning kring soldater och officerare. I ett tidigare blogginlägg (läs inlägget här) har vi gett lite allmän information om generalmönsterrullorna. Vi tänkte nu ge ett konkret exempel på hur man med rullornas hjälp kan följa en soldat genom dess militära karriär.

Generalmönstringarna hölls vanligen med tre till fem års mellanrum. Rullorna är alltid uppställda regements- och kompanivis. Inom varje kompani hade varje rote (= de gårdar som gemensamt skulle underhålla en soldat) ett eget nummer. Utifrån kyrkobokföringen känner man ofta bara till i vilken by och socken en viss soldat levde. För att få fram uppgifterna om regemente, kompani och nummer kan ofta Statistiskt Sammandrag af svenska Indelningsverket (”Grill”) vara till hjälp. Om detta bokverk har vi tidigare berättat här på bloggen (läs inlägget här).

v372940a.b3750

Generalmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 3750 (AID: v372940a.b3750, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur Dalregementets generalmönsterrulla för år 1845. Vi ska följa Jan Fräs, soldat vid rote nr 41 vid Gustafs kompani. Av bilden framgår att han blivit antagen den 21 december 1841 och att hans patronymikon (fadersnamn) var Andersson. Han antecknas vara 27 år gammal och ha tjänstgjort i 3 ½ år. Längden anges till fem fot och sju tum, vilket motsvarar ungefär 166 centimeter. Vi får också veta att han var gift samt att han var närvarande (närvara heter praesens på latin, därav förkortningen pr.) samt godkänd (approberad) vid mönstringen.

v372941a.b1580

Generalmönsterrullor – Dalregementet 124 (1849-1852) Bild 1580 (AID: v372941a.b1580, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan visar 1849 års generalmönsterrulla. Denna är också ett bra exempel på att uppgifterna i rullorna med tiden blev allt mer detaljerade. I 1845 års rulla uppgavs endast soldatnamnet Fräs i kolumnen för rotens namn, men nu får vi också veta var den var belägen: Fagerbackens by i Stora Tuna socken i Falu län. Det har nu dessutom tillkommit uppgifter om födelsedatum och födelseförsamling.

I 1852 års generalmönsterrulla framkommer ingen ny information, liksom vid tidigare mönstringar hade Jan varit närvarande. I generalmönsterrullan från år 1856 får vi veta att Jan inte närvarat vid mönstringen eftersom han varit ”sjuk på sjukhuset”.

Inte heller vid 1859 års mönstring närvarade Jan. Han antecknas även denna gång vara sjuk, nu var han dock hemma på roten. I generalmönsterrullan sitter ett läkarbetyg bifogat.

v372943b.b1610

Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 1610 (AID: v372943b.b1610, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Att Soldaten No 41 Fräs vid Gustafs compagnie af Kong. Dal-Regementet, hvilken genomgått en lunginflammation, ännu icke är så tillfrisknad att jag anser honom kunna inställa sig vid samlingen för Jernvägs Commenderingen, intygas. Barkgärdet den 9 Maij 1859.

I 1863 års generalmönsterrulla ser vi så slutet på Jans karriär som soldat. De sista anteckningarna om honom lyder: ”Begär och får afsked för intygad sjuklighet. Tjent väl.”

v372943b.b5930
Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 5930 (AID: v372943b.b5930, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Att hitta information i pastorat med flera församlingar

AID v12684.b1Ett pastorat utgörs av en eller flera församlingar. Det innebär att kyrkoherden ofta hade hand om flera församlingar samtidigt. Inom pastoratet fanns oftast en huvudförsamling, även kallad moderförsamling, samt en eller flera underordnade annexförsamlingar.

På många håll i Sverige var det vanligt med annexförsamlingar och det kan vara svårt att hitta rätt i kyrkoböckerna även om man följer det som prästen har skrivit. Det kan t.ex. stå att en person eller familj har flyttat till en församling, men sedan finns inte familjen i den angivna församlingens inflyttningslängd. Det kan då löna sig att kontrollera om den angivna församlingen är en moder- eller annexförsamling.

I informationsrutan uppe till vänster på söksidan i programmet ArkivDigital online finns information om moder- och annexförsamlingar. Den flyttinformation som söks kan i så fall hittas i någon av de andra angivna församlingarna istället. Eftersom kyrkoherden hade hand om böckerna för flera församlingar samtidigt, kan förväxlingar ha skett och uppgifter ha hamnat i fel bok.

Exempel:
Anders Ström med familj flyttar från Holltorp Blankgården i Naums församling och prästen har i kolumnen för utflyttning skrivit Vara och årtalet 1881. (Källa: Naum AI:11 (1874-1884) Bild 39 / sid 33 (AID: v14291.b39.s33, NAD: SE/GLA/13385))

Vid en genomgång av inflyttade i inflyttningslängden för Vara församling år 1881 återfinns inte familjen bland de inflyttade. Frågan man då bör ställa sig är: Finns det andra församlingar i pastoratet?

Genom att titta i informationsrutan för Vara församling ser vi att före år 1920 var Vara annexförsamling i Skarstads, Hällums, Vara och Önums pastorat.

0059 Bild som visar information om moder- och annexförsamling

Det är värt ett försök att titta i inflyttningslängderna även för dessa församlingar. I just detta fall fördes inflyttningslängden för alla dessa församlingar, inklusive Vara, i samma volym. Ofta hade de olika församlingarna inom pastoratet sina egna volymer.

Genom att söka i de andra församlingarna (i samma volym) hittas familjen som inflyttade år 1881 med årsnummer 20-26 under Skarstads moderförsamling. Det framgår där att familjen har flyttat till Råckagården. Detta kan sedan bekräftas genom att titta i Skarstads husförhörslängd, där året 1881 innefattas; familjen finns på sidan 53 under Råckagården. (Källa: Skarstad AI:8 (1880-1894) Bild 59 / sid 53 (AID: v12668.b59.s53, NAD: SE/GLA/13473))

0059 Inflyttningslängd Skarstad Anders Ström

Skarstad B:3 (1860-1889) Bild 37 / sid 70 (AID: v12684.b37.s70, NAD: SE/GLA/13473)

Cici Löfgren, Kundtjänst ArkivDigital