Bytinget i Malmö

Bytinget i Malmö A1 1 Bild 1050Bytinget i Malmö A1:1 (1577-1590) Bild 1050 (AID: v442697.b1050, NAD: SE/MSA/00114) Länk.

1658 underskrevs freden mellan Sverige och Danmark i Roskilde. Bland punkterna i fredstraktatet fanns att den tidigare danska befolkningen under en övergångsperiod skulle få behålla bland annat sina tidigare rättegångsordningar. Ända fram till 1683 användes den danska rättegångsordningen och lagen i de nya svenska landskapen.

I de svenska städerna finns två olika domstolar, dels är det den som kallas rådhusrätt och dels den som kallas kämnärsrätt. I Malmö under dansk tid fanns rådhusrätten, men kämnärsrätten kallades då Bytinget. Exakt vilka mål som avgjordes i de olika är svårt att säga, men bytinget/kämnärsrätten var till en viss del underställd rådhusrätten.

Bytinget i Malmö nämns första gången i Valdemar Atterdags privilegiebrev från 1360, Ingen av Malmös ”borghere elles bymen” fick ställas inför rätta någon annan stans än vid ”Malmøe byting”. Bytinget i Malmö har bevarade domböcker 1577-1677.

Renskrift till bilden ovan:
Røde Christiern Jude wor greben vdi ferske gierning, adt hand ihiel stack lille Christiern Wognmand her i Malmø, siden the war adtskild for thed slag, Christiern Wognmand slog hannom wid øygit, och siden stael sig thil och slog hannom ihiel, som Aage Wognmand och Per Gerickssen her inden tinge nu winnedt. Och Christiern Wognmands hustruf loed her wid Aage Wognmand klage ofuer hannom. Thi sagde tingmend, som een part war Suend Nielssen, Per Speger, Olof Slacter och Niels, sagde fornefnde Røde Christiern fra hans hals.

Eller på lite mer modernt tungomål:
Röde Christiern Jude (troligen från Jylland) greps efter en färsk gärning, han hade stuckit ihjäl lille Christiern Vagnman här i Malmö efter att de blev åtskilda efter det slag som Christiern Vagnman slog honom vid ögat. Detta vittnade Åke Vagnman och Per Gerickssen om nu här vid tinget. Christiern Vagnmans hustru lät Åke Vagnman stämma in och klaga på honom. Tingsmännen Sven Nilsson, Per Speger, Olof Slaktare och Nils dömde Röde Christiern från sin hals (d.v.s. att bli halshuggen).

Den äldsta av Malmö bytings domböcker finns renskriven och utgiven:
Malmø Tingbøger 1577-83 og 1588-90. Udgivet ved Leif Ljungberg og Einar Bager i samarbejde med Erik Kroman af Selskabet for udgivelse af kilder til Dansk historie i serien Ældre danske Rådstueprotokoller og Bytingbøger, København 1968.

I ArkivDigital återfinns även handlingar från byting i Laholm, Landskrona, Simrishamns och Ystad. Sökord i ArkivDigital: ”byting”.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Gotlands domböcker tillgängliga för beställning

dombocker Gotland
Nu finns domböcker från Gotlands län tillgängliga för beställning i ArkivDigitals nya tjänst Beställningsfotografering. De arkivbildare som finns tillgängliga för beställning är:

  • Gotlands norra häradsrätt (-1899)
  • Gotlands norra häradsrätt (1900-)
  • Gotlands södra häradsrätt (-1899)
  • Gotlands södra häradsrätt (1900-)
  • Kämnärsrätten i Visby stad
  • Rådhusrätten-Magistraten i Visby stad
  • Tingslaget för Gotlands medeltreding
  • Tingslaget för Gotlands nordertreding
  • Tingslaget för Gotlands sudertreding

Läs vårt tidigare blogginlägg om Beställningsfotografering.

Gå till tjänsten Beställningsfotografering.
Direktlänk till beställningsfotografering för Gotlands län.

ArkivDigital

Domböcker

När man har släktforskat ett tag känner man sina förfäder och släktingar till namn, när de föddes, var de bodde och dog. I kyrkoböckerna hittar man också uppgifter om barn och föräldrar. Men ju mer man tänker på släktingarna desto mer vill man veta om dem. Man vill lära känna dem lite till. Då kan domböckerna vara en bra källa att utforska.

När det finns husförhörslängder är det oftast en liten anteckning i anmärkningskolumnen om ett brott som gör att man blir nyfiken på vad det står om det i domboken. Precis på samma sätt försöker man hitta uppgifter om barnafadern när man har ett barn som är fött utan att föräldrarna är gifta. Om det är tiden innan husförhörslängderna så är det i mångt och mycket domböckerna man som släktforskare får använda för att hitta uppgifter om var personerna bodde och släktskap.

Även om man läser en dombok från pärm till pärm och inte hittar något om den egna släkten får man ändå en bild av vad som händer i bygden där förfäderna bodde. Det kan kanske stå att pigan kastar upp i kyrkan. Ingen av mina släktingar nämns vid namn i domboken, men de har ju säkert upplevt det, då de var på plats i kyrkan när det hände. De börjar tisslas och sladdras i bänkraderna. Är hon gravid, hon som inte är gift ännu..?

Ute på landsbygden håller man tre ting varje år i de så kallade häradsrätterna. Om det händer något allvarligt som inte kan vänta tills nästa ordinarie ting kallar man samman ett extra, urtima ting. Inne i städerna finns det både det som kallas kämnärsrätt och rådhusrätt. Det är svårt att säga exakt, men i kämnärsrätterna tar man upp de lite mindre allvarliga sakerna och de kan skickas vidare till rådhusrätterna för vidare ransakning. I städerna håller man ting mer kontinuerligt än de tre tillfällena varje år på landsbygden. Det finns många andra domstolar, men grunden är häradsrätter, kämnärsrätter och rådhusrätter.

I slutet av domböckerna brukar man hitta det som kallas saköreslängd. Detta är en förteckning över utdömda sakören eller böter. Längden kan fungera som en bra ingång till domböckernas olika paragrafer, men man måste komma ihåg att det bara är ingångar till de brott som har gett just böter som straff.

I domböckerna kan man även hitta uppgifter om köp och sälj av gårdar, uppgifter om vem som har blivit utsedd till förmyndare för omyndiga barn. Någon som begär ett tingsbevis på att man är född i äkta säng (ett krav för att bli hantverkare förr i tiden). Tvister om gränser mellan gårdar. Vittnesmål av en mängd olika slag. Ekonomiska transaktioner som inte fullföljts och mycket mycket mer.

Det är spännande att läsa de gamla handlingarna som ger en liten lucka in i det gamla och hur man hade det, vad man bråkade om. Det kanske till och med står lite svordomar om två personer råkat i luven på varandra. Det kan vara lite ovant att komma in i handstilen, men oftast kan man se namn och orter och hittar man något spännande blir man så klart nyfiken och vill veta vad det handlar om och då försöker man läsa mer.

Om du söker domböcker som ännu inte finns inne i ArkivDigital vill vi tipsa om vår nya tjänst: Beställningsfotografering Domböcker. Läs mer här.
Gå direkt till tjänsten. (www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

Niklas Hertzman, ArkivDigital