Släktforskardagarna 2017

Då var man tillbaka i vardagen igen efter festen. Helgen då det är Släktforskardagar är bland årets höjdpunkter. Mycket monterbygge, många personer som man pratar med, som man visar och berättar om ArkivDigital för, men allt är bara kul. Man får ansikten på personerna bakom en E-postadress eller ett namn och man träffar både kända och okända släktingar. Kul, kul.

Bild1Inpackningen har precis börjat på fredag morgon.

Nu när det är många som har DNA-testat sig, får man en lång lista på DNA-kusiner och det gäller att med hjälp av den vanliga släktforskningen hitta hur släktskapen är. En av helgen höjdpunkter för mig var en liten släktträff i vår monter där vi var 4 DNA-kusiner (spridda över landet) med gemensamt DNA på kromosom 17. Tänk vad fantastiskt, nu gäller det bara att klura ut vem vår gemensamma förfader var.

Bild2Fredag eftermiddag och montern börjar bli klar.

Arrangörerna hade fixat en bra lokal och även resten av deras arbete har varit med beröm godkänt.

Bild3Såja, nu är det snart dags att öppna upp för alla intresserade.

I vår monter hade vi sex stationer som i princip gick varma hela tiden och i många fall var det även kö till dem. I en hörna i montern hade vi små korta föredrag där vi gav aptitretare på Flygbilder, Avancerad sökning och lite annorlunda källor som kan ge mycket spännande information. En av de saker som folk mest var nyfikna på var Flygbilderna på hus och gårdar. Bara en liten del har ännu kommit ut och vi skannar och fotograferar av för fullt och fyller på med så mycket vi hinner.

Bild4Och där öppnades dörrarna. Det blev snabbt trångt i vår monter.

En annan sak som vi fick visa för många är det nya sättet att starta ArkivDigital. Det kan därför vara idé att skriva det här igen, även om vi nämnt det många gånger tidigare.

För att hitta de senaste registren och Flygbilderna måste man ha Allt-i-ett abonnemanget. Passa på att köpa det till mässpriset 1560 kr för ett år, som gäller till den 5/9 2017. Därefter skall man starta sin webbläsare, Chrome fungerar bäst och i adressfältet skriva in adressen https://app.arkivdigital.se Logga in med dina vanliga inloggningsuppgifter. Det ser lite annorlunda ut mot tidigare, men det är lite vanesak. En stor fördel är att man kan använda ArkivDigital på detta sätt även på surfplattor och telefoner (även det där blir lite smått).

Förutom de små visningarna vi hade i montern höll vi tre stora föredrag, ett på fredagen på Ordförandekonferensen där vi visade och informerade släktforskarföreningarnas representanter om ArkivDigital och de nyheter som kommit den senaste tiden. På lördagen var det lapp på luckan och över 350 kom och lyssnade på föredraget. På söndagen kom det säkert minst lika många.

Bild5En del av de åhörare som var förväntansfulla inför lördagens föredrag.

Tack till arrangörerna i Hallands Släktforskarförening och till Sveriges Släktforskarförbund, till alla som lyssnade på föredragen och till alla som besökte oss i vår monter, till alla nära och avlägsna släktingar som kom och sa hej och till alla som kom med glada tillrop till oss i montern.

Vi ses nästa år i Växjö.

Niklas Hertzman – ArkivDigital

Kryssning i Släktforskningens tecken

Cici kryssningFörra helgen ordnade Släkthistoria en kryssning mellan Stockholm och Åland för släktforskare. Över 400 anmälde sig och det är kul att riktigt gräva ned sig i ämnet under ett dygn. Träffa andra med samma intresse, lyssna på föredrag, prata om ArkivDigital och DNA och träffa utställare.

Det är intensiva timmar och inne i vårt rum var det mer eller mindre fullt hela tiden. Vi höll 6 miniföredrag där vi visade och berättade om det nya ArkivDigital (i webbläsaren), olika register (Befolkningen i Sverige 1880-1920, Sveriges befolkning 1950 och 1960), samt visade exempel på udda och spännande källor. Intresset för flygbilderna är stort och många såg ivrigt fram emot att de blir tillgängliga.

Mellan föredragen fanns det möjlighet för besökarna att sitta ner vid en dator och vi visade lite mer ingående olika exempel och inställningar man kan göra i ArkivDigital. Några åkte dessutom hem med nya ledtrådar i jakten på sina förfäder.

Tack till arrangörerna och till alla besökare som kom och pratade med oss. Nu ser vi fram emot årets Släktforskardagar i Halmstad 26-27 augusti. Om dessa kan du läsa mer om här: http://www.sfd2017.se/

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Samma namn, samma födelsedatum, samma plats

Östra Ingelstad AI 9 (1878-1884) Bild 249 Sida 242Östra Ingelstad AI:9 (1878-1884) Bild 249 / Sida 241 (AID: v104949.b249.s241, NAD: SE/LLA/13519) Länk.

När man börjar släktforska lär man sig ganska snabbt att man skall vara noggrann; man skall anteckna allt man hittar med bra källor så att man kan gå tillbaka och kolla och man skall vara källkritisk och fundera om det man hittar verkligen stämmer. Men även om man gör sitt bästa för att det skall bli rätt, finns det personer som kan röra ihop det. Titta bara på exemplet ovan.

På samma gård i Östra Ingelstads församling i Skåne bor två som heter Jöns Persson, de är dessutom födda samma datum (1812 3/9) och i samma församling (Onslunda). Här är nog risken ganska stor för sammanblandning.

Frågan man ställer sig är ju så klart om det stämmer, fanns det två personer med samma namn som föddes samma datum i samma församling eller har prästerna blandat ihop dem under deras liv och de har fått samma födelseuppgifter?

Niklas Hertzman, ArkivDigital

En lite annorlunda dödsorsak 1877

Fränninge FI 2 Bild 840 sid 81Fränninge FI:2 (1862-1894) Bild 840 / sid 81 (AID: v109380a.b840.s81, NAD: SE/LLA/13095) Länk.

Förutom alla namn och datum man hittar som släktforskare får man ganska bra kunskap om olika dödsorsaker. Ju närmare nutiden man kommer desto bättre blir nog anteckningarna om dödsorsak i dödböckerna. Tidigare var det kanske prästen eller de anhöriga som berättade vad personen dog av och då var det säkert lika mycket symptomen som angavs som dödsorsak.

Åbon Per Jönsson i Starraps Ora i Fränninge, Skåne hade en dotter Johanna. När hon dör 7 månader och 20 dagar gammal anges dödsorsaken som hicka (se bilden ovan).

I Guinness rekordbok 2010 kan man läsa att amerikanen Charles Osborne faktiskt hickade under nästan hela sitt liv. Han började hicka 1922 och ska inte ha slutat förrän 68 år senare, ett år innan han dog. De första åren hickade han ungefär 40 gånger i minuten, men mot slutet blev det ”bara” hälften så ofta. Det uppskattas att han hickade 430 miljoner gånger. (Källor: http://kpwebben.se/Lasa/Allt-annat/Sju-knasiga-rekord-om-kroppenhttps://en.wikipedia.org/wiki/Hiccup)

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Barnhusbarnen kan kartläggas i källorna

barnhusbarn blogginläggAllmänna barnhuset D2JA:2 (1844-1846) Bild 1800 / sid 5127 (AID: v749612.b1800.s5127, NAD: SE/SSA/0809A) Länk.

Barnhusbarnen var visserligen ofta samhällets olycksbarn, fattiga och många gånger föräldralösa, men ändå är de noggrant dokumenterade i barnhusens arkiv. Till och med så noggrant att vi kan få veta vad de åt till frukost – om de fick någon.

Som släktforskare får vi ganska snabbt bra kunskap om de vanligaste handlingarna: kyrkoböcker, bouppteckningar, militära rullor, etc. Men det finns så mycket mer spännande som gömmer sig i arkiven och numera också är tillgängligt hos ArkivDigital.

Som släktforskare är det bästa man kan göra på ett arkiv att ta fram en arkivförteckning och mer eller mindre slumpmässigt slå i denna för att se vad som finns. På samma sätt kan man göra när materialet är digitalt: Leta på måfå och se vad de olika volymerna innehåller, det är först då som man lär sig.

Även om man inte har någon omedelbar nytta av den nya kunskapen, kan den komma väl till pass längre fram. Du lär dig att barnhusen har omfångsrika arkiv, och lite längre fram i forskningen hittar du ett barnhusbarn bland förfäderna…

Barnhusen inrättades framför allt för att hindra barnen från att gå runt och tigga. 1619 stadgades att man i städerna skulle inrätta ett barnhus som skulle motverka tiggeri. Anstalten i Stockholm kom i gång 1638, i Göteborg 1737, i Malmö 1682 och i Karlskrona fanns ett barnhus och en skola som tillhörde flottan. Ute på landet var det i många fall socknen som såg till att föräldralösa barn kunde få lite hjälp som fosterbarn i någon familj, men dessa barn blev säkert i många fall även använda som billig arbetskraft.

Stockholm
I Stockholm har ArkivDigital fotograferat en hel del handlingar från Allmänna barnhuset. Här finns också en egen församling med kyrkoböcker som heter Barnhusförsamlingen. Bland handlingarna i Allmänna barnhuset finns olika typer av rullor där man hittar både barn och ammor samt information om vad som hänt med barnen, var de varit placerade och hur mycket ersättning som är utbetalad för dem. I många fall står det även antecknat vem som är förälder och varför barnet är intaget på barnhuset. Barnen som finns inskrivna i Allmänna barnhuset kan bli placerade runt om i hela landet.

I Gudmuntorp i Skåne hittar vi i husförhörslängderna barnhusbarnet Carol: Mar: Ljungberg, född 17/7 1845 i Stockholm. Kommer hit 1848 från Stockholm.

I Allmänna barnhusets handlingar finns ett antal volymer som visar vilka barn som blivit placerade i de olika församlingarna (serie D2KB). I volym 17, sid. 189, hittar vi Carolina M. Ljungberg. Ute i kanten står en anteckning om att hon är ”återtagen af fadren utan anspråk på medel”. Carolina  har nummer 4067 i rullan och med hjälp av detta kan vi hitta hennes ”akt” (bilden ovan). Det finns säkert mycket mer att hitta om Carolina om man letar vidare i andra rullor och handlingar.

Malmö
Kronobarnhuset i Malmö skapades genom Karl XI:s brev den 27 november 1682 och tyvärr förvaras handlingarna för detta på olika ställen. En del av handlingarna finns på Malmö stadsarkiv och andra på Landsarkivet i Lund, där finns de också spridda bland Generalguvernementets, Guvernementets och Landskontorets handlingar. Att handlingarna finns utspridda gör att det inte är många som har forskat i materialet. Genom ArkivDigitals avfotografering blir materialet mer tillgängligt för alla som är intresserade.

Eftersom Barnhuset i Malmö även fungerade som en låneinrättning, finns det mycket mer än bara barnen i dessa handlingar. Det är uppgifter om tionden, donationer och uppgifter om olika betalningar. Man kan alltså hitta uppgifter om sina förfäder i barnhusets handlingar även om de aldrig varit eller har haft något barnhusbarn.

De månadsvisa förteckningarna över intagna pojkar och flickor ger en bild över namn, ålder, hur länge de stannade och andra spännande anteckningar.

I Malmöhus läns landskontor GXba:24 (AID: v582884.b275.s631) ser man några av de barn som fanns i Kronobarnhuset i Malmö i juni 1738. Den månaden finns 74 pojkar och 30 flickor antecknade. När man tittar på spisordningen över vad de fick att äta morgon, middag och afton så inser man att vi är ganska lyckligt lottade i dag.

barnhus blogginlägg AID v582938.b15.s23

Malmöhus läns landskontor (del 2) GXba:78 (1776-1776) Bild 15 / sid 23 (AID: v582938.b15.s23, NAD: SE/LLA/108992) Länk.

På söndag morgon fick man ingen frukost och lika lite fick man de andra helgdagarna. Till middagen var det blå- eller vitkål beroende på årstid och 1/32 kanna havregryn (motsvarar 0,82 dl). Till söndagsmiddagen serverades även 1/6 mark färskt kött, 1/6 mark salt vattenlagt kött och 1/6 mark fläsk (detta motsvarar ungefär 35 gram av varje köttsort). Till söndags afton serverades det som blivit över sedan tidigare. På tisdag, torsdag och lördag fick man ölsupa till frukost. Detta bestod av 1/16 kanna öl och 1/16 kanna svagdricka att blanda i ölet (drygt 3 dl tillsammans).

Karlskrona
I Karlskrona fanns Amiralitetsbarnhuset och dessa handlingar är en bra extra källa till Karlskronas historia eftersom kyrkoböckerna för Karlskrona stadsförsamling brann upp 1790. Vid samma brand förstördes även det mesta av rådhusets och magistratens handlingar. När man forskar i församlingar där de vanliga handlingarna har försvunnit är det viktigt att forska i andra källor för att hitta små ledtrådar i sin jakt.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Ny tjänst: Beställningsfotografering domböcker

Acr1992687029672-14689Du beställer, vi fotograferar!

Det finns gigantiska mängder med spännande källor på olika arkiv. Så vad ska digitaliseras just nu? Den frågan har företaget ArkivDigital brottats med. Svaret blev vår nya tjänst beställningsfotografering. Du betalar en slant för en volym och har den snart tillgänglig direkt i din dator via ArkivDigital.

Domböcker, gamla rättegångsprotokoll, är ett mångsidigt och spännande källmaterial. Du hittar släktingar som varit trätgiriga eller i slagsmål, men också värdefull information om byarnas historia och om hur samhället fungerade i äldre tider. Tinget var inte bara domstol utan också i vissa avseenden dåtidens kommunfullmäktige. Och letar du fäder till utomäktenskapliga barn, avslöjas de många gånger i domböckerna.

ArkivDigital fotograferar kontinuerligt olika typer av rättegångsprotokoll. Men det är ett gigantiskt källmaterial, som kommer att ta många år att fotografera. Och som forskare vill du säkert läsa de domböcker du är intresserad av nu och inte i en avlägsen framtid. Därför har ArkivDigital utvecklat en särskild tjänst – beställningsfotografering – som gör det möjligt för dig att få vilka domböcker som helst tillgängliga i ArkivDigitals abonnemangstjänst.

Priset är 195 kronor per volym. Inom 45 dagar från din betalning, blir de beställda volymerna tillgängliga hos ArkivDigital; inte bara för dig, utan för alla våra användare.

Tjänsten kan på sikt komma att omfatta också andra källtyper än domböcker.

Gå till tjänsten beställningsfotografering domböcker.
(www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

ArkivDigital

Text & bild: Håkan Skogsjö

Har du vandrat i dina förfäders fotspår i sommar?

Sommaren öppnar för många möjligheter för släktforskare som vill resa – inte bara i tiden, utan även i rummet. Kanske har du äntligen fått besöka platser där dina förfäder föddes, gifte sig, fick barn och levde sina liv. Såg gården ut som du föreställt dig? Hittade du gravstenen som du letade efter? Fick du nya ledtrådar till din forskning?

Om du vill dela med dig av dina släktforskarresor och kanske få din berättelse publicerad här på ArkivDigital-bloggen, kan du skicka den i ett mail till blogg@arkivdigital.se. Vi på bloggredaktionen gör ett utval av de texter vi får in och publicerar några utav dem här på bloggen.

Vi önskar att du i din text hänvisar till en eller flera källor i ArkivDigital online som är kopplade till platsen/platserna du besökt (AID-kod räcker). Till exempel om du på Fårö besökt gården Landsnäsa, så visar du husförhörslängden där du hittade att dina förfäder bodde på just den gården.
Landsnäsa, Fårö AID v60685.b610.s99
Fårö AI:3 (1816-1839) Bild 610 / sid 99 (AID: v60685.b610.s99, NAD: SE/ViLA/23035)

Det räcker om din text är mellan en halvsida och en helsida lång (A4). Utöver en källhänvisning till ArkivDigital online kan du, om du vill, även skicka med en bild som du har tagit på din resa – kanske en bild på gården, församlingens kyrka eller din släktings gravsten.

Vi ser fram emot att läsa era reseberättelser.

Bloggredaktionen, ArkivDigital

Forskardagen i Lyrestad var full av nya upptäckter

Centralgatan 1 LyrestadI lördags hade vi öppet hus i våra lokaler i Lyrestad. Mikael, Kerstin, Niklas och Mats visade runt och hjälpte de som kom och hälsade på.

Ett par av besökarna var bara nyfikna och ville se lokalerna och prata med oss. Det uppstod spännande diskussioner och vi fick en del synpunkter och önskemål om framtida fotografering.

Några andra besökare hade kört fast i sin forskning och undrade om vi kunde hjälpa dem att komma vidare eller få nya spår att följa. Det är alltid roligt att kunna ge tips om källor och handlingar som besökarna inte tidigare kände till. Framför allt när det gäller personer som har begått ett brott så kan det finnas olika vägar att leta. Till exempel hjälpte häradshäktenas handlingar en av besökarna som forskade i Skåne.

Två damer kom med bilder på ett gammalt täcke där det stod ”ÅSD 1792” eller ”ÄSD 1792”. Vi försökte hitta någon i släkten som det kunde passa in på och troligen hittade vi rätt. Det krävs dock lite mer forskande för att verifiera vår teori.

Dagen avslutades med att en besökare visade sig vara släkt med en av oss ArkivDigital-medarbetare. Kul upptäckt! Det blir säkert fortsatta kontakter.

Det var roligt att hälsa besökare och forskare välkomna till ArkivDigital. Vill du också komma hit så får du en ny chans till hösten. Vi har öppet hus igen lördag den 27 september! Se vårt kalendarium för mer information.

Niklas Hertzman & ArkivDigital