Stockholms befolkning 1945

Att släktforska i Stockholms stad är, ens så sent som under mitten av 1940-talet, inte det lättaste. Frånvaron av församlingsböcker gör kyrkoarkiven mindre användbara än i resten av landet.

Mot bakgrund av ovanstående kommer vårt senaste register, Stockholms befolkning 1945, att vara till stor hjälp för alla som forskar i Stockholm vid 1940-talets mitt. Registret omfattar befolkningen i Stockholms stad den 31 december 1945, sammanlagt cirka 670 000 personer.

Källmaterialet till registret utgörs av blanketter med titeln ”Utdrag ur Stockholms stads civila folkregister den 31 december 1945 och mantalsuppgift för år 1946”. Blanketterna skickades till Statistiska Centralbyrån för att utgöra underlag till 1945 års folkräkning.

En sida ur utdraget för Gustav Vasa församling, kvarteret Stjärnfallet 1.

I registret ingår följande uppgifter:

  • För-och efternamn
  • Födelsedatum och födelseplats (församling/län/land)
  • Civilstånd
  • Boende församling och boendeplats (i regel är det kvartersnamnet som finns registrerat)

Dessutom visas personer bosatta i samma hushåll som den valda personen.

Genom att klicka på länken till källan öppnas den bild som personen ifråga har registrerats ifrån. På bilden finns mer information än vad som ingår i registret. Det är bland annat möjligt att läsa vilket yrke en viss person haft, samt vilken arbetsgivaren var.

För att kunna ta del av registret krävs ett Allt-i-ett abonnemang.

ArkivDigital

Sveriges befolkning 1940

Nu finns Sveriges befolkning 1940 sökbar hos ArkivDigital! Med några enkla knapptryckningar finns möjlighet att hitta uppgifter om drygt 6,3 miljoner svenskar, som levde den 31 december nämnda år.

Källmaterialet till Sveriges befolkning 1940 utgörs av de utdrag som skickades till Statistiska Centralbyrån för att utgöra underlag till 1940 års folkräkning. Merparten av utdragen bär titeln ”Utdrag ur församlingsbok den 31 december 1940 och mantalsuppgift för år 1941”. I Stockholms stad fördes dock inga församlingsböcker vid denna tid. Istället gjordes ett utdrag ur stadens civila folkregister och blanketterna kallades ”Utdrag ur Stockholms stads civila folkregister den 31 december 1940 och mantalsuppgift för år 1941”.


Exempel 1, utdrag från Stockholms stad (Sankt Görans församling).

Exempel 2, utdrag från övriga landet (Söderby-Karls församling).

I Sveriges befolkning 1940 är följande uppgifter sökbara:

  • För- och efternamn
  • Födelsedatum och födelseplats (församling/län/land)
  • Civilstånd
  • Bostadsort (fastighet/by/kvarter, församling, i vissa fall del av församling,län)

Dessutom visas personer bosatta i samma hushåll som den valda personen.

Bildmontage: Sökning i personregistret Sveriges befolkning 1940

Genom att klicka på länken till källan öppnas den bild som personen ifråga registrerats ifrån. På bilden finns mer information än vad som ingår i registret. Det är bland annat möjligt att läsa vilket yrke som en viss person haft, samt vilken arbetsgivaren var. Just uppgiften om arbetsgivare är lite extra intressant, eftersom det normalt sett inte finns med i kyrkobokföringen.

Sveriges befolkning 1940 kompletterar våra tidigare befolkningsdatabaser: Sveriges befolkning 1950, 1960, 1975 och 1985 samt Befolkningen i Sverige 1860-1947 (i fortsättningen förkortad BiS 1860-1947). Det kan anmärkas att Sveriges befolkning 1940 och BiS 1860-1947 överlappar varandra, men i praktiken kompletterar registren varandra på ett bra sätt. Sveriges befolkning 1940 ger en ögonblicksbild av befolkningen ett visst datum (31/12 1940), medan BiS 1860-1947, genom att bygga på församlingsböckerna i original, ger möjlighet att följa en viss person kontinuerligt, år för år.

Sveriges befolkning 1940 har fördelen, gentemot BiS 1860-1947, att innehålla hela Sveriges befolkning år 1940. I BiS 1860-1947, ska istället 1947 uppfattas som ett slutår. I många församlingar upphör registren redan på 1930-talet (i enstaka fall ännu tidigare) eftersom det ännu inte finns någon sekretessbefriad församlingsbok med senare slutår. Dessutom saknas Stockholm stad helt efter år 1877. I Sveriges befolkning 1940 finns även Stockholmarna med.

För att kunna ta del av Sveriges befolkning 1940 krävs Allt-i-ett abonnemang. Registret är endast tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se/ För att hitta registret, välj ”Registersökning” och därefter, i listan för registerkälla ”Sveriges befolkning 1940”.

ArkivDigital

Befolkningen i Sverige 1860-1947 nu sökbar!

För knappt ett år sedan växte ArkivDigitals största personregister, Befolkningen i Sverige, med tio år, från att omfatta 1860-1920 till 1860-1930. Nu är det dags för nästa påfyllning. Sjutton nya år har tillfogats registret, som numera omspänner tiden cirka 1860 till cirka 1947.

Befolkningen i Sverige 1860-1947 är Sveriges i särklass största personregister och innehåller nu cirka 105 miljoner registerposter hämtade från 37597 böcker. Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk till källan. Du klickar på länken och hittar omedelbart din släkting i originalboken! Smidigare kan det knappast bli!

Bildmontage: Sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1947Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges husförhörslängder och församlingsböcker upprättade under de aktuella åren. Husförhörslängden (från omkring år 1895 kallad församlingsbok) var folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt register över invånarna i församlingen. Längderna fördes vanligen i längre tidsperioder, omfattandes allt från några få år till ett par årtionden. Sekretessen gäller i sjuttio år, och böcker med slutår efter år 1947 har vi därför ännu inte kunnat fotografera. Om en församlingsbok exempelvis omfattar åren 1930-1950 har vi alltså inte kunnat fotografera den ännu, och som en konsekvens av det saknas den även i registret. Värt att notera är också att det i Stockholms stad endast fördes husförhörslängder till och med år 1878, och några församlingsböcker fördes inte alls. För Stockholm stad är det därför bara åren cirka 1860 till cirka 1877 som ingår i registret.

Registret Befolkningen i Sverige 1860-1947 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals programvara klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Befolkningen i Sverige 1860-1947 under ”Registerkälla” för att hitta registret.

ArkivDigital

Nu kan du hitta släkten på 1980-talet!

Nyligen presenterade ArkivDigital ett nytt stort personregister: Sveriges befolkning 1975, med uppgifter om alla svenskar detta år. Nu fortsätter vi framåt i tiden och lanserar ett register över Sveriges befolkning 1985.

I det nya registret Sveriges befolkning 1985 hittar du persondata om i princip alla svenskar som levde då. De viktigaste uppgifterna som ingår är fullständigt namn, adress, födelsetid och -församling, vigseltid eller tidpunkt för senaste civilståndsförändring samt aktuell mantalsskrivning och föregående mantalsskrivning. Vidare framgår vilka personer som bodde i samma hushåll.

Det finns många olika sätt att söka efter personer i det nya registret: På för- och efternamn, födelsetid och -ort, hemort och olika sorts kombinationer av dessa uppgifter, exempelvis alla Leif som är födda den 13 september 1928. Du kan också söka på kombinationer av namn inom samma hushåll och exempelvis hitta alla Bertil Lundberg vars maka heter Edit.

Källan till Sveriges befolkning 1985 är ett utdrag ur 1986 års mantalslängd och avser förhållandena den 1 november 1985. För Uppsala län saknas mantalslängden 1986. Istället redovisas uppgifter ur 1987 års mantalslängd, avseende förhållandena den 1 november 1986.

Sveriges befolkning 1985 ingår i ArkivDigitals Allt-i-ett abonnemang.

ArkivDigital arbetar för närvarande med flera andra stora personregister. Snart kommer Sveriges befolkning 1940.

ArkivDigital

Nytt hår och nya tänder

Kvistofta FI 1 (1796-1861) Bild 51 sid 93Kvistofta FI:1 (1796-1861) Bild 51 / sid 93 (AID: v107373.b51.s93, NAD: SE/LLA/13223) Länk. (På bilden syns den i källan angivna sidan samt nästföljande sida.)

Om man har tur står det lite mer text i en dödsnotis än bara namn och ålder. När avskedade ryttaren Pehr Laxström dör i Kvistofta 1823 skriver prästen mycket spännande och intressant om honom och hans pappa.

1823. Dec.20 Dog afskedade Ryttaren Pehr Laxström i Qvistofta af ålderdom 91 år och 7 mån: gl. Begrofs d.28 ejusdem.

Om denne Man förtjenar att anmärkas, att han bivistat det Pommerska kriget, att han der blifvit blesserad, samt fången förd till Berlin, men ransonerat sig sjelf. För ett och samma Nummer hade Pehr Laxström och hans Fader tjent nära ett Hundrade år, neml: Fadren i 50 år, och Laxström i 48 år, då han nödsakades taga avsked, emedan Regementet förändrades från Ryttare till Dragoner. Fadren hade bivistat slaget vid Helsingborg 1710. År 1819, efter det stora Lägret å Bonarps Hed, infann sig Pehr Laxström i Ramlösa hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Oscar med en af Kyrkoherden i Quistofta Professor David Rosenschöld författad Böneskrift, deri han, utom ofvanbemälte märkwärdigheter, äfven anförde den Naturens sällsamhet, att Han, Pehr Laxström, efter en nyligen ofverstånden Svår sjukdom erhållit nytt hår och nya tänder, och som han alltså befarade, att hans lifstid skulle några år förlängas, anhöll han, att genom Kongl: Majt:s Nåd bekomma ytterligare Pension utöfver de 12 Rd Banco; som honom sedan längre tid varit beviljade. -Som naturens sällsamma bemödande på stället erfors äga rum, och i anseende till det Hedrande Prestbevis Pehr Laxström in för Hans Kongl: Höghet Kronprinsen personligen företedde, har bemälte Laxström af Kronprinsens egen handKassa erhållit fyratio Rd B:co i årlig Pension, eller större, än någonsin en simpel Ryttare under Svenska Kronan hittils haft.

Efter sitt Nittionde år hade Laxström varit sängliggande; och utan tvifvel har den wåldsamma kur han vidtagit för häfvandet av den svåra sjukdom, som ofvan omförmälts, kunnat vålla, att Laxström, som till vexten ej var stor, men stark, icke upplefvat Hundrade år.

 

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Dog av spöke i källaren

I december 1626 skedde något mycket olyckligt och högst märkligt i Skedevi församling, Östergötland. I den sista notisen i dödboken för 1626 (december) kan man läsa följande:

”Månses hustru i Torstorp som wådegl: uthaff itt spöke i Källaren.”
(wådegl: utläses här som wådeligen, med betydelsen ungefär hemskt, förfärligt.)
alternativt: ”Månses hustru i Torstorp som brådog uthaff itt spöke i Källaren.” (bråddog)

Spöke i källaren Skedevi 1626 AID v40179.b55.s97
Skedevi C:1 (1616-1701) Bild 55 / sid 97 (AID: v40179.b55.s97, NAD: SE/VALA/00332)

Tron på andliga väsen av olika slag var mycket stor förr; länge trodde man på troll, spöken och häxkonster. Att någon ansågs ha dött av att se ett spöke i sin källare var kanske därför inte så konstigt. Det var dock inte bara förr som man trodde på andar, utan många gör det ju än idag. Tror du på spöken?

*

Idén till denna annorlunda notis kommer från vår användare Kaj Eriksson i Nyköping. Tack för tipset! Har du också tips på spök-notiser som återfinns i ArkivDigitals avfotograferade dokument? Skicka då ett mail till blogg@arkivdigital.se och beskriv det du hittat. Glöm inte att ange källan.

Vill du läsa fler handlingar från Skedevi församling?
Sök på ”Skedevi” inne i ArkivDigital online eller gå direkt till volyminformation för Skedevi.

Malin Nyberg