70 miljoner bilder!

70 miljonerNu har ArkivDigital passerat ännu en milstolpe; 70 miljoner färgbilder av gamla böcker och andra handlingar finns nu i det digitala arkivet. Eftersom de flesta bilder innehåller ett helt bokuppslag innebär detta när 140 miljoner avfotograferade sidor för historisk forskning.

Omkring 600 000 nya bilder läggs upp varje månad och vi tar nu sikte på nästa milstolpe, 80 miljoner bilder! Förhoppningsvis kommer vi vara där om cirka ett och ett halvt år.

ArkivDigitals milstolpar för källmaterial:

  • 10 miljoner bilder, augusti 2008
  • 20 miljoner bilder, mars 2010
  • 30 miljoner bilder, september 2011
  • 40 miljoner bilder, mars 2013
  • 50 miljoner bilder, september 2014
  • 60 miljoner bilder, maj 2016

ArkivDigital

Flyttattester

Då en person flyttade från en församling till en annan skrev prästen i den första församlingen en attest som den flyttande skulle lämna till prästen i den nya församlingen. Ibland är det bara en ytterst kortfattad notering som innehåller personens namn och det som ansågs viktigt att veta, nämligen om personen bevistade sin nattvard och var gift eller ogift, här ett exempel från Karlskrona 1785:

Karlskrona amiralitetsf HII-1På många håll fanns dock redan på 1700-talet förtryckta blanketter där det fanns rader för födelseår och födelseplats, läskunnighet och bevistande av nattvard. Dessutom en rad lydande ”Är till lefvernet”, ”Är till vandel” eller liknande. Denna rad är intressant, för här skrev prästen ofta ned ett omdöme om personen. Dessa omdömen speglar tidens och inte minst prästens moraliska syn.

Ett talande exempel finns i min egen släkt, då min mormors farmors syster år 1855 flyttade från stadsförsamlingen till amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Hennes vandel uppges vara ”sålunda att hon eger en oäkta son Carl August”. Det kan inte tolkas på annat sätt än att prästen ansåg henne som lösaktig.

Karlskrona amiralitetsf HII-31Man kan också notera att en fullständig ifylld attest skulle innehålla både födelsedatum, födelseplats och föräldrars namn. Flyttattesterna finns inte alltid bevarade, men om de finns är de en mycket bra källa för släktforskare då man ska komma vidare bakåt.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Fotograferingen av moderna kyrkoböcker från Värmlands län klar

Eda

Eda C:15 (1930-1945) Bild 1040 / sid 96 (AID: v169605.b1040.s96, NAD: SE/VA/13091)

Den 22 januari meddelade vi en glädjande nyhet här på bloggen (läs blogginlägget) – Riksarkivet har upphävt det beslut som bara gav oss möjlighet att fotografera kyrkoböcker till och med år 1935. Vi har numera möjlighet att fotografera de kyrkoböcker där den sjuttioåriga sekretessen, i dagsläget år 1945, löpt ut.

Vi har snabbt ställt om vår produktion och nyare kyrkoböcker (församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker) tillkommer nu löpande i ArkivDigital. Det första länet som vi hunnit klart med är Värmland, där fotograferingen fram till sekretessgränsen nu är slutförd och allt materialet är online. Utöver detta har volymer börjat läggas ut från flera andra län.

Vi kommer fortlöpande rapportera på bloggen när ytterligare län blir klara. För information på volymnivå om vad som tillkommit, använd denna sida.

Markus Lindström, ArkivDigital 

Sveriges befolkning 1950 i ArkivDigital 2.0 Beta

sökning 1950

I sökfältet i Sveriges befolkning 1950 skriver du in namnet på personen du söker och om så behövs också födelsetid eller någon relevant ort, exempelvis födelseförsamling. Sökresultatet visas sedan till höger. Klicka på rätt namn och alla uppgifter visas.


En verkligt spännande nyhet i ArkivDigital 2.0 är att du får tillgång till ett register över hela Sveriges befolkning 1950. Sök efter släktingar och hitta var de bodde och vilket yrke de hade! På köpet får du en rad ytterligare upplysningar.

Sveriges befolkning 1950 är namnet på ett kraftfullt hjälpmedel för alla som söker sina släktingar på 1900-talet. Det är ett register som bygger på 1951 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1950, och som omfattar alla som då bodde i Sverige.

Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par. Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

Sveriges befolkning 1950 är tillgängligt för alla som laddar ner betaversionen av Arkivdigital 2.0. Inom en nära framtid kommer ArkivDigital också att göra tillgängligt ett motsvarande register för 1960 samt ett personregister till Sveriges alla husförhörslängder för åren 1880 till 1920.

Läs mer om ArkivDigital 2.0 Beta.

ArkivDigital 

58 miljoner bilder!

58 miljoner bilderNyligen passerade vi 58 miljoner bilder! Det motsvarar ungefär 116 miljoner sidor avfotograferat källmaterial för din forskning!

För knappt 1,5 år sedan, den 29 september 2014, berättade vi att vi redan uppnått milstolpen på 50 miljoner bilder (länk till blogginlägget). Sedan dess har vi fortsatt vår fotografering i samma höga takt: ca 600 000 nya bilder varje månad!

Vartefter vår bildbank växer, växer även dina möjligheter att hitta dina släktingar, din hembygds historia, fascinerande krigsberättelser och levnadsöden – och mycket mycket mer!

Nu är nästa stora milstolpe i sikte: 60 miljoner bilder. Snart är vi där!

Läs vår pressrelease.

ArkivDigital

All kvarlåtenskap och framför allt särkar

Orusts och Tjörns häradsrätt FII 18 Bild 1130 sid 2249Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 1130 / sid 2249 (AID: v13493.b1130.s2249, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Bouppteckningar är ju som vi tidigare sett en bra källa när det gäller att bekräfta släktskap och få en inblick i personernas liv och hur de hade det hemma. Till skillnad från våra dagars summariska förteckningar så är man förr i tiden noga med att anteckna all kvarlåtenskap. Som i fallet med änkan Helena Helgesdotter där det 1853 görs en förteckning över hennes kvarlåtenskap.

Under träsaker hittar man: 1 kista, 1 par glasögon, 1 tallrik, 1 snusdosa, 1 bönebok, 1 rörkäpp och 1 kniv. Några av dessa är säkert gjorda av trä, men frågan är om allt var av trä?

Sedan kommer gångkläder med klänningar, västar, tröja, strumpor och skor. Men det som tydligen var viktigast att anteckna och värdera, och det kunde man tydligen inte göra i en klumpsumma, är hennes linnetyg där man räknar upp och värderar hela 14 särkar (bilden ovan).

Vi tackar Lisbeth Zachs för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Salpetersjudare – Viktigt yrke för tillverkning av krut

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_2_Bild_212Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:2 (1764-1804) Bild 212 (AID: v50440.b212, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

När man läser de gamla handlingarna kan man se många olika stavningar av ord. Det ord som kanske är stavat på flest olika sätt är salpetersjudare och man kan ju undra vad det är för ett yrke.

Den svenska armén behövde mycket krut till sina gevär och kanoner och krutet bestod av 75% salpeter. Detta salpeter kunde man hitta i stor koncentration under golven i ladugårdarna. Eftersom det var en så viktig del i kruttillverkningen kom det till och med regler om att det som fanns under ladugårdsgolvet var kungens. Till en början levererade bönderna detta själv, men ganska snabbt kom det en yrkeskår som kallades salpetersjudare. Dessa åkte runt och grävde ut under golvet, tog med sig allt och kokade (sjöd) under 6-7 dagar. Processen fortsatte tills man fick fram råsalpeter som transporterades till krutbruken där man gjorde krut.

I serien Krigskollegium Artilleridepartementet finns tre stycken volymer med mönsterrullor över salpetersjudarna 1693-1805. Man upprättar mönsterrullor över dessa precis som man gör över ryttare och soldater. Bilden här ovan visar:

MönsterRulla öfwer Salpetersjuderimanskapet af Skåne och Blekings Läners Stat, som dels år 1777 warit på Kronoarbete i berörde Län, dels ock sedan förledet års Mönstring blifwit i de afgångnas ställen antagne; upprättad til Mönstringen som hölls den 29. april 1778.

Krigskollegium_Artilleridepartementet_F2a_1_Bild_92
Krigskollegium Artilleridepartementet F2a:1 (1693-1757) Bild 92 (AID: v50439.b92, NAD: SE/KrA/0003) Länk.

Rulla och Specification Uppå Samptel: Hans Kongl: Maij:tts och Crononas Saltpettersiudare som Boo och wistas uti Skaraborgs Lähn Pro Anno 1726 och 1727.

Walla härad, Lerdahla socken. Anders Jonsson i Myreberg. Nummer 1, född år 1669 och blivit salpetersjudare 1687. Præsens (dvs närvarande).

Har man tur kan det stå lite mer antecknat om personerna som det t.ex. gör på Anders Erichsson (rad 3 i bilden ovan). Här har man skrivit ute till höger:

Siuk af et hug i wänstra knäet och bewitnades af des Cammerater at wara oduglig. Recommenderas till afskied, medan han och intet kunnat giöra något arbete för åhr 1726.


Niklas Hertzman, ArkivDigital

Begravningskostnader

Orusts_och_Tjörns_häradsrätt_FII_18_Bild_248_sid_491

Orusts och Tjörns häradsrätt FII:18 (1850-1853) Bild 248 / sid 491 (AID: v13493.b248.s491, NAD: SE/GLA/11080) Länk.

Som vi tidigare har sett så är ju bouppteckningarna en mycket bra källa för att hitta uppgifter om arvingar och eventuella förmyndare för omyndiga barn, i ingressen till bouppteckningen. När man går igenom dödsboet kan man bilda sig en uppfattning om hur man hade det och man kan se att det t.ex. fanns två skedar, 4 grisar och en klocka.

I slutet av bouppteckningen hittar man skulder. I slutet brukar man även hitta begravningskostnaderna. Om man läser allt noga så kan man nästan ”vara med” vid begravningen.

När Samuel Andersson begravdes på Orust 1850 ser man vad de åt och drack:

15 kannor brännvin, 1 kanna konjak, 1/2 kanna vin, kaffebönor och socker, pudersocker och skorpor, malt, korn och råg, 2 kalvar, smör, fläsk och ägg. Allt tillagat av kokerskan.

Vi tackar Lisbeth Zachs för tipset.

Niklas Hertzman, ArkivDigital 

Fler militära pensionshandlingar i ArkivDigital

pensionshandlingar del 2 AID v812124.b1350.s138

Arméförvaltningen, Civila departementet, civilbyrån D2:7 (1902-1904) Bild 1350 / sid 138 (AID: v812124.b1350.s138, NAD: SE/KrA/0065b) Länk.

Tidigare i höstas berättade vi i ett blogginlägg (länk till blogginlägget) om de militära pensionshandlingarna i arkivbildaren Krigskollegium Krigsmanshuskontoret. Vi framhöll där de så kallade underhållsprojekten som extra intressanta. Krigskollegium Krigsmanshuskontoret innehåller emellertid bara underhållsprojekt till och med år 1863. Vi har nu även fotograferat fortsättningen av materialet, som ingår i två olika arkivbildare:

  • Åren 1864-1880, se arkivbildaren Arméförvaltningen, Civila departementet, kassaavdelningen, pensions- och fondförvaltningskontoret. 
  • Åren 1881-1904, se arkivbildaren Arméförvaltningen, Civila departementet, civilbyrån.

För båda arkivbildarna, använd sökord: ”arméförvaltningen”.

Förutom orsaken till avskedet får man även i dessa mera sentida underhållsprojekt en bra översikt över respektive gratialists militära karriär, vilket framgår av nedanstående exempel från år 1904 (se bilden ovan).

Dist. korpralen Johan Daniel Grimberg /Pettersson/ född den 10 Apr. 1855, tjent utm. väl sedan den 21 Februari 1873, vid gen. mönstring den 16 September 1903 för sjuklighet ställd på 6 månaders förbättring, afsked den 5 April 1904; v. korpr. 4 maj 1883, korpal d. 20 febr. 1895, dist. korpr. i regem. 14 Juni 1902. Svärdsmedalj 1904.


Markus Lindström, ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital

Uppslagna böcker

Sedan vi för en dryg månad sedan skrev om nytt material här på bloggen har många nya volymer hunnit tillkomma. Det är inte bara svenskt material som har lagts till utan även volymer från Kansas och från Åland.

Vår fotografering av kyrkböcker i Kansas har vi berört i två stycken blogginlägg, dels Kyrkböcker från Kansas i ArkivDigital, dels Svenska flyttningsbevis fotograferade i Kansas. Det är fortfarande bara en mindre del av det totala Kansasmaterialet som finns tillgängligt online, mycket kommer att tillkomma framöver.

Vi har sedan tidigare fotograferat en stor mängd åländskt material. Handlingar från de åländska sjömanshusen har vi dock saknat. Sedan en tid tillbaka pågår nu fotografering av Mariehamns sjömanshus och Vårdö sjömanshus. Nytt material läggs ut löpande. Läs mer om vårt åländska material här.

När det gäller svenskt material är det i första hand bouppteckningar som har tillkommit. För några veckor sedan publicerade vi en sammanställning över tillgängliga bouppteckningar; Bouppteckningar i ArkivDigital – en sammanställning.
Vi har sedan dess hunnit bli klara med Göteborgs och Bohus, Norrbottens och Västernorrlands län till och med år 1930 samt med Stockholms stad till och med år 1921.

Bland militärt material som tillkommit kan nämnas ytterligare handlingar från C-byrån (länk till tidigare blogginlägg) samt fler militära pensionshandlingar. De tillkomna pensionshandlingarna kommer vi berätta mer om i ett kommande blogginlägg.

Markus Lindström, ArkivDigital