Skånska handlingar från dansk tid

Skånes Genealogiska Förbund (förkortat SGF) bildades 1937 och i början var det mest adliga, präst- och borgarsläkter man forskade på. I takt med att kyrkböckerna blev mikrofilmade på 1950- och 1960-talen ökade intresset för släktforskning. På 1970- och 1980-talet kunde man fjärrlåna mikrofilmer från andra delar av landet. Men i Skåne finns det ju en tid innan 1658 också, då Skåne blev svenskt. För att forska på tiden innan 1658 var man tvungen att åka över till Köpenhamn där en del handlingar fanns på Rigsarkivet. Under 1980-talet diskuterade styrelsen i SGF flera gånger möjligheten att inrätta ett föreningsarkiv. Till detta skulle man förvärva kopior av viktiga, men svåråtkomligt skånskt arkivmaterial. Dessa tankegångar blev verklighet då man fick en pengadonation 1980 för att kunna göra fotostatkopior av handlingar rörande Skåne som förvaras på det danska Rigsarkivet. Även en del handlingar som förvaras på de svenska Riksarkivet kopierades.

Mandtall och Registerforklaring paa Korn Skatten aff LandzCrona Lehns Anno 1643. AID:v880322.b10

Ungefär 20.000 papperskopior kopierades upp och man fyllde även på med material som fanns i Stockholm och som inte var tillgängligt i Skåne. Detta material bildade SGF-arkivet. Detta är så klart innan digitaliserings tid. Man har via en katalog i bokform kunnat beställa papperskopior av dessa handlingar för ”sina” församlingar och byar.

Skånes Genealogiska Förbund bytte för ett par år sedan namn till Skånes Släktforskarförbund (förkortat SkSF) och därmed bytte även arkivet namn till SkSF-arkivet. På Skånes Släktforskarförbunds stämma 2016 kom en motion om att göra detta material digitalt tillgängligt och ArkivDigital fick frågan om att skanna in dessa papperskopior och göra dessa tillgängliga.

1604 års Jordebok från Asmundtorp. AID:v880266.b270.s27

Materialet består mest av mantalslängder och jordeböcker från 1500- och 1600-talet, men även en del andra handlingar finns. 1676 besatte Danmark delar av Skåne och man upprättar snabbt egna mantalslängder över de delar man återtagit från svenskarna. Man upprättade även rullor över de friskyttar som stred för den danska kungen.

Mönsterrulla överkapten Eskils Nielsens kompani friskyttar, mönstrade i Helsingborg den 10 juli 1679. AID:v880383.b630.s63

För att ta del av materialet (observera att det alltså är avskannade papperskopior och inte direkt från originalhandlingarna) sök på arkivbildaren Skånes Släktforskarförbunds arkiv. Tänk på att länsindelningen var annorlunda under den danska tiden. T.ex. fanns både Helsingborgs och Landskrona län, samt en del mindre län. De olika volymernas nummer och sortering följer arkivets katalog. Ett register på församlingar och orter håller på att tas fram för att underlätta sökningen i handlingarna.

ArkivDigital

Från danskt till svenskt – Göteborgs och Bohus läns kopiebok

Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1a Bild 14Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a (1570-1670) Bild 14 (AID: v95.b14, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

När de forna danska landskapen övergick till svensk ägo på 1600-talet krävdes det ganska mycket jobb för den svenska administrationen att få ordning på alla papper och längder. Man fick upprätta nya skattelängder och jordeböcker samt inventera gods och gårdar.

Som en del i detta arbete gör man i början av 1660-talet en inventering av frälsegodsen i Göteborgs och Bohus län. Det finns en volym som kallas kopiebok och den består av nästan 1500 sidor och är så tjock att man varit tvungen att dela in del i tre delar. Dessa heter Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a, EIX:1b och EIX:1c.

Guvernören Harald Stake ger den 24/7 1660 och den 28/2 1661 order om att man skall göra en förteckning över de personer som i Bohus län äger frälsegods och de som lämnat över sina brev och jordeböcker. Det finns bra register och hänvisningar till handlingarna.

I namnregistret som finns i början av volym EIX:1a (se bild ovan) hittar vi t.ex. att 1642 ”fordom lagmannen Hans Frantzsson bekommit konung Christians bref af Dannemark på Kongstiondhen af hella Hisingen fögderi Arendewis at åtniuta” och en hänvisning till sidan 1196.

Sidan 1196 hittar man i volym EIX:1c och det är en avskrift av originalbrevet från 1642.
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1c Bild 137 sid 1197
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1c (1570-1670) Bild 137 / sid 1197 (AID: v50641.b137.s1197, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

Man hittar även avskrifter av köpebrev och har man kommit bak till 1600-talet i sin forskning i Göteborgs och Bohus län så bör man titta i dessa handlingar och se om det finns något spännande.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släkt på Åland? Du hittar dem i ArkivDigital!

Åland, det självstyrda landskapet mellan Sverige och Finland, är det enda område utanför Sveriges gränser där ArkivDigital har fotograferat i större omfattning. Det är faktiskt till och med så att av alla landskap har Åland fått sina historiska källor allra mest komplett digitaliserade.

Så här hittar du de åländska handlingarna i ArkivDigital:

Välj ”Sök Arkiv” i programmet ArkivDigital, och sedan ”Avancerade sökalternativ”. Då uppenbarar sig tre rullgardinsmenyer. På ”Län” eller ”Landskap” (vilket spelar ingen roll) väljer du ”Åland” varpå en lista över allt åländska källmaterial visas.

Du hittar exempelvis kyrkböckerna för Ålands sexton församlingar: Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund (med Skarpans) och Vårdö. På grund av sekretessregler går fotograferingen dock inte längre än till omkring 1885.

I Ålands domsagas arkiv finns bouppteckningarna till 1916, domböckerna till 1900 och lagfartsprotokollen till 1901 samt diverse andra handlingar som förmynderskapsprotokoll, konkursakter och husesynsinstrument.

I Ålands häradsskrivares arkiv finns mantalslängder (till 1933) och jordeböcker, och i kronofogdens arkiv mängder med spännande handlingar, dock kanske mer för lokalhistoriska forskare än släktforskare.

Och i Ålands lantmäteribårys arkiv finns ett verkligt spännande källmaterial: Bykartor från framför allt 1700- och 1800-talen (och ibland senare), framför allt skattläggnings- och skifteskartor. Där kan du få en uppfattning om hur byn där förfäderna bodde såg ut. Glöm inte att också titta på de så kallade handlingarna till kartorna (volymerna Ib:1-36) som förklarar närmare vad kartorna visar.

Så har du släkt på Åland, är du lyckligt lottad!

Ålands-artikel i Släkthistoriskt Forum, 20 februari
Om du vill läsa mer om vårt breda Ålands-material kan vi tipsa om den artikel som ArkivDigital har med i februarinumret av Släkthistoriskt Forum. Numret kommer ut den 20 februari och har temat Släktforskning i Norden. Läs mer om Släkthistoriskt Forum.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

 

Bildtext:

Det var på kronohäktet Vita Björn i Kastelholm, i bruk från 1784, som de fångar satt som var intagna på Kastelholms kronohäkte. De återfinns i de fånglistor som förvaras i Justiekanslerns arkiv (i Riksarkivet i Stockholm) och i Kastelholms kronofängelses arkiv (i Landskapsarkivet i Mariehamn). Bägge serierna är tillgängliga hos ArkivDigital. Numera är Vita Björn fängelsemuseum. Foto: Håkan Skogsjö.