Forska i Värnamo, Voxtorp och Tånnö (brunna kyrkoböcker)

östboAlla släktforskare som träffar på en släkting som kommer från en församling där kyrkoböckerna har försvunnit av en eller annan anledning blir inte glada. Det kan finnas retliga luckor eller så är hela serier borta. Ibland vet man orsaken, men ibland är det bara att konstatera att det inte finns handlingar. En av de mest tråkiga orsakerna är att det har brunnit och kyrkoböckerna har försvunnit av den anledningen.

Om man har släkten i Värnamo, Voxtorp och Tånnö församlingar i Småland brann kyrkoböckerna 1869. Om denna händelse berättas att prästens piga stod vid spisen i prästgården och stekte fläsk. Man ropade utifrån att kon skulle kalva. Pigan sprang till hjälp och glömde helt och hållet bort spisen och fläsket. Under tiden hon hjälpte till med kalvningen kom elden lös och både prästgården och kyrkböckerna försvann i lågorna. Man lyckades på något sätt rädda några enstaka böcker och husförhörslängderna finns därför från 1861. För Värnamo finns även två böcker med födda, vigda och döda 1825-1860 bevarade.

Men bara för att kyrkoböckerna inte finns längre betyder det ju inte att man inte kan forska vidare. Man får försöka hitta andra handlingar. Det kan t.ex. vara mantalslängder, domböcker och bouppteckningar. Det går inte lika snabbt och enkelt att forska i dessa, men med lite tålamod brukar man hitta.

Värnamo, Voxtorp och Tånnö ligger i Östbo härad och man brukar ju säga att en olycka sällan kommer ensam. Även Östbo häradsrätt har brunnit (1834). Det innebär att det inte finns några bouppteckningar, domböcker eller andra handlingar i det arkivet som man kan utnyttja. Domböcker finns som tur är i en avskrift, de så kallade renovationerna som man skickade in till Göta Hovrätt en gång om året. I ArkivDigital finns dessa enbart för åren 1603 till 1750 för Östbo härad (luckor finns).

Det som nu återstår för tidsperioden är mantalslängderna. Dessa fördes varje år och även om de inte är lika utförliga som husförhörslängderna kan man ganska enkelt följa en familj på en gård år för år. Ju närmare nutiden man kommer, desto fler uppgifter innehåller mantalslängderna.

Vi hoppas kunna fotografera mantalslängder och andra handlingar för de församlingar där kyrkoböckerna saknas. För några församlingar finns dessa redan och nu finns även mantalslängder för Östbo härad fram till och med 1861 tillgängliga. Egentligen det enda sättet att forska efter släktingar i Värnamo, Voxtorp och Tånnö.

I ArkivDigital online hittar du dessa mantalslängder:
1686-1820 (luckor finns) i Jönköpings läns landskontor.
1758-1861 (luckor finns) i Häradsskrivaren i Östbo fögderi.
Häradsskrivaren-i-Östbo-fögderi-FIa-25-(1850-1851)-Bild-2770
Häradsskrivaren i Östbo fögderi FIa:25 (1850-1851) Bild 2770 (AID: v299119.b2770, NAD: SE/VALA/01961) Länk.

Bilden visar början på Värnamo mantalslängd 1850 och gården Alandsryd Skattegård. På den första delen av gården bor Anders Jönsson (född 1800) och hustru (född 1805) samt Johan (1837), Isak (1844), Anna (1833), Stina (1840) samt en dräng Johan (1832). Inhyses bor Jöns (1767), hustru (1785). Med tanke på att Anders heter Jönsson i efternamn så kan det kanske vara hans föräldrar som bor inhyses. Utifrån bara denna enstaka notis kan man inte dra den slutsatsen utan man får undersöka och forska i fler längder för att kartlägga familjen. Det kanske är hans pappa, men mamma är det nog inte då hon i så fall bara skulle vara 15 år gammal när Anders föddes. Kanske har Jöns gift om sig eller så är det Anders hustrus föräldrar eller några helt andra…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Lägrat henne i avsikt att bli skild

Billeberga CI 4 (1800-1839) Bild 11 sid 13Billeberga CI:4 (1800-1839) Bild 11 / sid 13 (AID: v113708.b11.s13, NAD: SE/LLA/13023) Länk.

Oftast räcker det med ett par ord eller en mening så kommer en hel historia upp i huvudet om hur de hade det förr i tiden.

”År 1804 Februar: 4 föddes och d:6 döptes pigan Hanna Kristofersdotters oägta barn i Billeberga och blef kalat Jöns (modr: 36 år). Barnfadren gifta husmannen från Wadensjö Jeppe Jönsson som lägrat henne i den afsigt at bli endtledigat från sin lagliga hustru. Smeden Örgrens hustru höll det. Faddrar woro Rasmus Olsson och dess hustru i Billeberga.”

Tänk, snacket måste ha gått på byn…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Katekismilängder i Lunds stift

I Skåne och Blekinge är katekismilängderna en viktig del i kontrollen av hur försvenskningen går. När freden i Roskilde dikteras 1658 finns bland villkoren att befolkningen i Skåne och Blekinge under en övergångsperiod skall fortsätta att använda danska språket, rättegångsordning m.m.

1683 tycker man att nu har den här övergångsperioden tagit slut och man inför nu det svenska överallt i Skåne och Blekinge. Framför allt är detta tydligt på domböckerna där man börjar med tre ting varje år. Men även kyrkligt ser man detta. Vi som släktforskar får då kateksimilängderna.

Förutom namn, ålder och kristendomskunskap antecknar man även på vissa håll vilket språk man pratar. Man är alltså från centralt håll i Sverige intresserad av hur försvenskningen går. Dessutom i vissa församlingar och år hittar man uppgifter om var personerna är födda.

För Lunds stift (Skåne och Blekinge) har vi delat upp katekismilängderna och man hittar dem under respektive församling/socken med beteckningen Kat:1.

Strövelstorp_kat_1721

Strövelstorp Kat:1 (1692-1780) Bild 11 / sid 457 (AID: v115908.b11.s457, NAD: SE/LLA/13377)

I Kärra nr 1 i Strövelstorp i Skåne bor följande personer 1721:
Påhl Jönsson, född i Höja, 53 år gammal.
hustru Elina, född ibm (Höja), 29 år gammal.
son Jöns, född i Strövelstorp, 24 år gammal.
son Pär, född ibm (Strövelstorp), 22 år gammal.
piga Bengta, född ibm (Strövelstorp), 20 år gammal.

I Kärra nr 2 bor:
Pär Pärsson, född i Ausås, 76 år gammal.
dotter Sissa, född i Strövelstorp, 55 år gammal.

Det som är extra intressant här är att det längst ut till höger finns en kolumn med Tungsmåhlet, det vill säga vilket språk man pratar. Alla på Kärra nr 1 och dottern Sissa på nr 2 pratar svenska, men Pär Pärsson pratar på danska. Han är 76 år gammal och är alltså född omkring 1645 som ju var under den danska tiden.

Niklas Hertzman