Fler moderna kyrkoböcker i ArkivDigital

Under januari och februari har vi arbetat med att fotografera de kyrkoböcker vars sekretess gick ut vid årsskiftet. De volymer som berörs av detta är församlingsböcker, födelseböcker och dödböcker med slutår 1946. Utöver detta har vi även fotograferat flyttningslängder och vigselböcker med startår 1946 (men med slutår senast 1980).

För Blekinge, Gotlands, Hallands, Jämtlands, Jönköpings, Kopparbergs, Kristianstads, Kronobergs, Malmöhus, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län är fotograferingen av ovanstående material avslutad. Från flertalet övriga län är en hel del nyfotograferade volymer online och mer kommer att tillkomma inom kort.

0329Ödestugu (F) F:2 (1917-1946) Bild 520 / sid 49 (AID: v172844.b520.s49, NAD: SE/VALA/00473) Länk

Om du vill veta om något tillkommit i de församlingar som just du är intresserad av, använda denna sida, http://www.arkivdigital.se/volymer/senaste?interval=1

När det gäller födelseböcker vill vi slutligen påminna om att många av dem innehåller retroaktivt införda anteckningar, exempelvis rörande adoptioner. Det är datumet för den senast införda känsliga uppgiften som styr när sekretessen löper ut. Exempelvis: En födelsebok innehåller födda åren 1930-1946. Det finns en känslig uppgift som fördes in år 1956. Sekretessen gäller då i 70 år från och med år 1956, vilket innebär att boken frisläpps och kan fotograferas av oss först år 2027. Det är respektive landsarkiv som gör dessa sekretessbedömningar.

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar i ArkivDigital – en sammanställning

Bouppteckning v562001.b500.s547Göteborgs rådhusrätt och magistrat. Första avdelningen efter 1901. EIIIa:150 (1930-1930) Bild 500 / sid 547 (AID: v562001.b500.s547, NAD: SE/GLA/14055) Länk.

Näst efter kyrkböckerna är nog bouppteckningarna det viktigaste källmaterialet för många släktforskare. Bouppteckningarna ger dels rena släktskapsuppgifter genom informationen om arvingarna, dels ger uppgifterna om tillgångar och skulder släktforskaren mera ”kött på benen”.

Sedan en längre tid tillbaka finns bouppteckningarna ”från äldsta tid” till och med år 1900 för hela landet tillgängliga i ArkivDigital. Jämtlands län är dock ett undantag, där saknar vi perioden 1861-1900. Vi kommer dock inom kort att påbörja fotograferingen även av detta material.

När det gäller perioden 1901-1960 har vi kommit olika långt i olika delar av landet. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i alltför dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1917: Stockholms stad.
1920: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västernorrland, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1930: Gävleborg, Västerbotten.
1940: Blekinge, Halland, Jämtland, Kristianstad, Malmöhus, Stockholms län (utom Stockholms stad, se ovan).
1945: Värmland, Gotland.

För närvarande fotograferar vi:
1918-1940: Stockholms stad.
1921-1930: Göteborg och Bohus, Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Skaraborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Älvsborg, Örebro, Östergötland.
1921-1940: Norrbotten, Västernorrland.
1931-1940: Gävleborg, Västerbotten.
1941-1945: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus.
1946-1950: Värmland.
1946-1960: Gotland.

Markus Lindström, ArkivDigital

Förteckningar över bruksarbetare

AID v328357.b12008:e Bergmästaredistriktets arkiv FIIb:1 (1701-1851) Bild 1200 (AID: v328357.b1200, NAD: SE/VALA/01497) Länk.

För den som är intresserad av smeder och andra bruksanställda vill vi gärna tipsa om några volymer med förteckningar över bruksarbetare som finns tillgängliga i ArkivDigital.

På bilden visas första sidan i en ”Förteckning öfver Finspongs, Lotorp och Djurshytte Bruks Arbetare För år 1850”. För varje anställd får vi inte bara veta dess befattning, till exempel mästare, mästersven eller dräng, utan även var personen ifråga arbetade, till exempel i smältarehärdarna, räckarehärden eller puddelugnen.

Förteckningar över bruksarbetare återfinns i 8:e Bergmästaredistriktets arkiv FIIa:1, FIIb:1, FIIc:1 och FIId:1 samt i 9:e Bergmästaredistriktets arkiv FIb:1-2. Materialet omfattar Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Halland, Malmöhus och Kristianstads län. Vilka årtal som ingår varierar från län till län. De äldsta förteckningarna är från slutet av 1600-talet och de nyaste från slutet av 1800-talet.

Markus Lindström, ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1940 – statusuppdatering

 

 

 

 

 

 

 

Som vi vid ett flertal tillfällen har berättat om här på bloggen fotograferar ArkivDigital för närvarande bouppteckningarna från perioden 1901-1940 för hela landet. För två län, Gotland och Jämtland, är fotograferingen redan avslutad och materialet tillgängligt online. För övriga län pågår fotograferingen för fullt.

Vi har valt att bedriva fotograferingen av bouppteckningar vid respektive landsarkiv i tioårsetapper. Det innebär att vi först fotograferar perioden 1901-1910, sedan perioden 1911-1920 och så vidare. Vi tänkte här ge en statusuppdatering på hur långt vi hittills har kommit för respektive län.

För ett flertal län arbetar vi med fotografering av den första tidsperioden, det vill säga 1901-1910. Detta gäller följande län: Jönköping, Kalmar, Kopparberg, Kronoberg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro och Östergötland.

När det gäller de sydligaste delarna av landet är bouppteckningarna från Blekinge och Hallands län komplett tillgängliga online till och med år 1920. Malmöhus och Kristianstads län är klara för perioden 1901-1910, men även merparten av bouppteckningarna från perioden 1911-1920 är tillgängliga online.

Från Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Älvsborgs län är i nuläget merparten av bouppteckningarna från perioden 1901-1910 samt cirka hälften av bouppteckningarna från perioden 1911-1920 tillgängliga online. Vi har för dessa län inte haft möjlighet att fotografera bouppteckningarna i helt kronologisk ordning. Det finns luckor här och där som vi kommer täppa till efterhand.

Beträffande Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län är fotograferingen för perioden 1901-1910 avslutad och materialet tillgängligt online. Det saknas dock enstaka volymer som vi inte har tillgång till. Vi har även börjat att lägga ut volymer från åren 1911-1920.

Även för Stockholms län är perioden 1901-1910 klar och för åren 1911-1920 har ett mindre antal volymer än så länge blivit online. Vi har dock valt att till att börja med hoppa över Stockholms stad. Så snart fotograferingen av länet är klar till och med 1940 kommer vi att påbörja fotograferingen av Stockholms stads (rådhusrätts) bouppteckningar.

Fotograferingen av bouppteckningar kommer att fortsätta i rask takt även under 2015 och nyfotograferade volymer kommer att bli tillgängliga online löpande.

Markus Lindström, ArkivDigital

Släktregister i Femsjö 1758

Femsjö OI 1 (1739-1760) Bild 63 sid 121Femsjö OI:1 (1739-1760) Bild 63 / sid 121 (AID: v116208.b63.s121, NAD: SE/LLA/13082) Länk.

Om man har släkt i Femsjö församling som idag tillhör Halland, men före 1974 tillhörde Jönköpings län, hittar man en guldgruva om man tittar i Femsjö OI:1.

I denna bok finns på 8 sidor ett släktregister över de som bodde i Femsjö 1758. Förteckningen tar upp stamfader, barn i första led, barnabarn samt barn i tredje led. Vi får alltså uppgifter om 4 generationer utifrån de som levde 1758.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Resan till Lilla Bråared i Sandhem

I somras bad vi våra läsare om berättelser från sina egna släktforskarresor (länk till blogginlägget). En av dem som skrev till oss var Mattias Åbom som beskriver sin resa till Sandhem, Jönköpings län, såhär:

”Målet med resan till Sandhem var att hitta platser som min mormors farfar och hans far och farfar hade levt. Platsen för detta är Lilla Bråared i Sandhem. Vi skulle ta oss tillbaka i tiden till början på 1700-talet och fram till 1930 i Lilla Bråared.

Väl framme i Lilla Bråared så möter vi en gentleman som flyttade till Lilla Bråared redan 1936. Han berättade att idag var gården Lilla Bråared uppdelad i fyra tomter. Han visade oss där själva Lilla Bråareds by hade varit vid det laga skiftet 1855. Det visade sig att han ägde marken där backstugan Linneberg hade funnits som min mormors farfars far och mor hade levt i.

Vi träffar också familjen Olausson i byn som berättar att deras hus är sedan det laga skiftet 1855. De är även så vänliga att vi får med oss utskrifter av gamla kartor på byn.

Målet var alltså att hitta spår av min mormor Anna-Lisa Åboms anfäder. I fem generationer från 1700-talets början fram till 1931 hade de levt i Lilla Bråared. Min mormors farfars farfars morfar och mormor, Carl Andersson och Ingrid, står som brukare fram till 1758 i Lilla Bråared då han avlider 51 år gammal. Ingrid avlider 1773 60 år gammal i Lilla Bråared. Första församlingsboken är från 1759. Troligtvis har de levt där från att de bildade familj och även tidigare.”

v21665.b49.s81 Lilla Bråared
Familjen Carl Andersson i Lilla Bråared. Källa: Sandhem AI:1 (1759-1781) Bild 49 / sid 81 (AID: v21665.b49.s81, NAD: SE/VALA/03258) Länk.

Läs resten av Mattias Åboms reseskildring och släkthistoria på hans egen blogg.

Vi tackar Mattias Åbom för att han delade med sig av sin berättelse och ser fram emot att få ta del av våra läsares berättelser även i framtiden.

Bloggredaktionen, ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1940

Bouppteckning v155487.b580.s107Vid sidan av kyrkböckerna utgör nog bouppteckningarna det viktigaste källmaterialet för många släktforskare. ArkivDigital har tidigare prioriterat att fotografera bouppteckningarna från äldsta tid till och med omkring år 1900. Vi fortsätter nu med perioden 1901-1940.

Bouppteckningarna är ett omfattande källmaterial, och fotograferingen kommer därför vara ganska tidskrävande. För de flesta län kommer vi därför att arbeta i etapper om tio år i taget. Vi börjar alltså med att fotografera åren 1901-1910, för att sedan fotografera 1911-1920 och så vidare. Nedan listas hur fotograferingsläget ser ut för närvarande:

Redan klart: Gotlands län, Malmö stad.

Nästan klart: Jämtlands län.

Fotograferingen påbörjad: Blekinge, Gävleborgs, Göteborgs och Bohus, Hallands, Jönköpings, Kalmar, Kristianstads, Kronoberg, Malmöhus, Norrbottens, Skaraborgs, Värmlands, Västerbottens, Västernorrlands, Älvsborgs och Östergötlands län.

Markus Lindström

Bildkälla: Hallens tingslags häradsrätt AII:82 (1910-1910) Bild 580 / sid 107 (AID: v155487.b580.s107, NAD: SE/ÖLA/10819)

Nytt material i ArkivDigital online

ProduktkatalogNyligen genomfördes en större uppdatering av vårt bildarkiv. Mycket nytt spännande material finns nu tillgängligt i ArkivDigital online.

Bland material som nu är komplett (med reservation för att enstaka volymer kan saknas) kan nämnas:

  • Båtsmansrullor.
  • Bouppteckningar för Blekinge och Hallands län från perioden 1901-1910.
  • Kyrkoräkenskaper för Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län från äldsta tid till år 1800.
  • Mantalslängder (häradsskrivarnas och städernas exemplar) för Kalmar län från äldsta tid till år 1820.
  • Fångrullor för Skaraborgs län från äldsta tid till och med år 1900.

Nedanstående material är under fotografering, och har nu börjat läggas ut:

  • Bouppteckningar för Gävleborgs, Kristianstads, Malmöhus, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län från perioden 1901-1910.
  • Skeppsmönsterrullor.
  • Mantalslängder (häradsskrivarnas och städernas exemplar) för Jönköpings län från äldsta tid till och med år 1820.
  • Fångrullor från Södermanlands län från äldsta tid till och med år 1900.

Markus Lindström

Katekismilängder

Det som kallas katekismilängder finns bevarade för Skåne, Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län samt för vissa församlingar i Halland, Östergötland och Kalmar län. Tyvärr är dessa inte heltäckande och det kan saknas församlingar. Men om de finns så är det en jättebra källa att använda. Man skulle kunna säga att dessa är en föregångare till husförhörslängderna.

Katekismilängderna är ofta upprättade på uppmaning av biskoparna och när prästerna har skrivit dem skickas de in till biskopen och finns bland visitationshandlingarna i domkapitlens arkiv. Därför hittar man dem i respektive Domkapitels arkiv (söktips i ArkivDigital online är domkapitel). För Lunds stift (Skåne och Blekinge) har vi delat upp dem och de ligger här under respektive församling/socken med beteckningen Kat:1. Katekismilängderna från Skåne och Blekinge har även ett litet annat innehåll som vi skriver mer om nästa vecka.

I princip är det en tidig variant av husförhörslängderna. Huvudmålet med dem är att hålla reda på kristendomskunskapen, men man antecknar så klart vem som bor på respektive gård och i många fall även deras ålder. Man kan även hitta uppgifter om personerna kan läsa och skriva. De förs inte alla år, men man kan hitta dem från slutet av 1600-talet till en bit in på 1700-talet.

Kulltorp_kat_1691
Domkapitlet i Växjö FII:12 (1691-1694) Bild 294 / sid 573 (AID: v41168.b294.s573, NAD: SE/VALA/00507)

I exemplet ovan ser vi att i Kulltorp på Hagagården i Lanna by bor:
Roottmestare Per Larsson, 61 år.
hustrun Anna, 47 år.
son Lars Persson, 23 år.
dotter Anna, 20 år.
Inhyses quinnan hustru Ingeborgh, 84 år.

Niklas Hertzman