Nu börjar vi lägga ut flygbilderna!

I början av året förvärvade ArkivDigital flera miljoner flygbilder från Svenska Aero-Bilder, se blogginlägget om detta här: Gå till tidigare inlägg. Under det halva år som gått sedan dess har flyttlass efter flyttlass med kartor, negativ och papperskopior körts till vårt kontor i Lyrestad. Väl på plats har skannrar, digitalkameror och datorer gått varma. Långt ifrån allt är klart, men vi vill visa lite av det som är gjort.

För att kunna ta del av flygbilderna krävs dels Allt-i-ett abonnemang, dels att man använder webbversionen av ArkivDigital.

Vi skall direkt säga att det inte är helt enkelt att hitta rätt. Man måste förstå upplägget, förkortningar och koder. Dessutom är det ju så att allt är ännu inte skannat och tillgängligt. Så med dessa förbehåll kommer vi här nedan att försöka förklara vilka stegen är för att hitta rätt.

Bild1I detta exempel skall vi leta upp flygbilder från den lilla byn Dalstuga som ligger i Rättviks socken i Dalarna (Kopparbergs län).

Vi börjar med att välja Arkivtyp: Flygbilder och genom denna filtrering hittar vi det som finns för tillfället. Observera att vi kontinuerligt fyller på med mer material.

Bild2Leta upp Flygkartor Kopparbergs län och välj sedan en volym. Varje företag som har fotograferat kan ha sina egna kartor. Vi väljer i detta fall SAB:1 (Svenska Aero-Bilder).

Bild3På översiktskartorna är de olika flygrutterna inritade, leta upp kartan som täcker det eftersökta området.

Bild4Förstora bilden så att du ser vad det står för kod-beteckning.

Bild5Vi har nu hittat att det är bildserie E6952 som vi skall leta efter bland Svenska Aero-Bilders volymer. Välj Svenska Aero-Bilder Råkopior E:XXXX (SAB). Bildserien hade ju bokstaven E först.

Bild6Nu närmar vi oss. I den långa listan hittar vi en bit under mitten volymen som heter samma sak som bildserien E:6952. Öppna den precis som en vanlig volym genom att dubbelklicka.

Bild7Nu är bildserien öppen och du får bläddra i den för att titta på bilderna för flygrutten. Det kan finnas allt från några få till upp mot hundra bilder. Tyvärr finns det ingen närmare beskrivning på vilka hus och gårdar som är avfotograferade.

Bild8Tänk på att även titta på baksidan av kortet (bilden efter) där kan stå information om vem som beställt. Det kan också vara inritat på bilden att man önskar få den beskuren.

Bild9Bild10Parallellt med att rita in flygrutterna på en karta så förde man även loggar, så kallade tagningsrapporter. Om dessa finns bevarade kan även dessa fungera som en ingång till vilken bildserie man skall titta på.

Bild11Vill du hjälpa oss att identifiera husen och gårdarna på flygfotografierna?

Vi vill redan nu, innan vi har byggt ett riktigt stöd för att märka ut de enskilda husen och gårdarna på en karta, få din hjälp.

Det finns ingen närmare information än ett nummer på en bildserie och en ungefärlig rutt som helikoptern/flygplanet har flugit när man tog bildserien. Vilka de enskilda husen är framgår inte. Du som bor eller är uppvuxen på ett ställe har specialkunskapen om vilka husen är och om du vill hjälpa oss att identifiera är både vi och andra nyfikna användare tacksamma.

När du hittar ett hus eller gård som du vet var den ligger gör följande:

1. Öppna ditt E-postprogram och skicka ett brev till flygfoto@arkivdigital.se
2. I brevet skriver du AID och koordinaterna till huset eller gården.
3. Skicka iväg brevet.

Hitta AID
AID är vår identifikation till bilden. Detta nummer kan du få fram på olika sätt, t.ex. genom att kopiera det som står i fältet för AID-numret eller Kopiera källhänvisning. De röda inringade på bilden nedan. När du har kopierat numret till datorns minne, klistrar du in det i brevet genom att gå till brevet och trycka ctrl+v eller högerklicka med musen och i menyn som kommer upp välja Klistra in.

Bild12Hitta koordinaterna
Ett enkelt sätt att hitta koordinater är att använda Google Maps, https://www.google.se/maps

Skriv in platsen om du vet adressen eller närmast större by i sökfältet uppe till vänster. Om det finns flera platser med samma namn, välj den som är rätt.

Kartan zoomar nu in och du får en markering på platsens mitt. Om det är en by eller stad är detta oftast mitten som är markerad.

Förstora ytterligare genom att zooma med mushjulet eller +/- nere i kartans högra hörn.

Du kan flytta genom att hålla vänster musknapp nere och dra i bilden.

Kartan kan du antingen se om en vanlig karta eller som en satelitbild. Klicka på Satellite längst ner till vänster för att byta.

Klicka på huset som flygbilden i ArkivDigital visar och nederst i bilden kommer det att stå koordinaterna.

Kopiera dessa (högerklicka och välj kopiera) och klistra in i brevet som du skickar till oss.

Bild13Det du skickar till oss kan då se ut så här:

v862785.b31
56.834197, 13.932055

Vi sparar detta för att använda i framtiden. Tack för din hjälp.

Vi är medvetna om att det är ganska svårt att hitta rätt, men detta är en början och vi hoppas att vi tillsammans kommer att underlätta att hitta rätt. Vi återkommer med fler blogginlägg om flygbilderna framöver.

ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Möt ArkivDigital på Slektsforskerdagen i Oslo!

SFD2016 plakatDen sista helgen i oktober varje år arrangeras Slektsforskerdagen i Norge, med arrangemang på arkiv, bibliotek och museum över hela landet. ArkivDigital kommer att närvara som utställare på den mässa som anordnas på Riksarkivet i Oslo.

Du som är bosatt i Oslo-området, eller bara har vägarna förbi, är varmt välkommen att besöka vår monter. Här finns möjlighet att prova vår tjänst ArkivDigital online. Har du frågor kring hur man släktforskar i det svenska källmaterialet finns också möjlighet att få svar på dessa.

Tid och plats:
Lördag 29 oktober
Klockan 10.00-16.00
Riksarkivet Oslo, Sognsveien 221 (vid Sognsvann stasjon)

Temat för i år är ”Kilder til kvinnenes historie”. Mer information om Slektsforskerdagen finner du här.

ArkivDigital

ArkivDigital på Bokmässan i Göteborg

IMG_4558Bokmässan i Göteborg är i full gång och för första gången är ArkivDigital med och ställer ut.

Skall du besöka mässan, titta förbi vår monter och säg hej. Du hittar ArkivDigital ungefär mitt i utställningslokalen i monter B03:49.

För öppettider och mer information: https://bokmassan.se/

ArkivDigital

Utstallning

Rullor 1620-1723

Som släktforskare brukar man förr eller senare stöta på en militär i släkten, det kan vara en förfader som står antecknad som ryttare eller soldat. Eller så härstammar man kanske från en officer. I slutet av 1600-talet började man föra de så kallade Generalmönsterrullorna och detta gör man till slutet av 1800-talet. Generalmönsterrullorna hittar man om söker efter rullor i ArkivDigital. Då ser man att det också finns tidigare rullor. Det finns en serie som kallas ”Rullor 1620-1723” som innehåller många, många hundra volymer. Hittills har vi fotograferat av handlingarna 1620-1659 och sedan några enstaka volymer efter det. Det är ett pågående arbete med att digitalisera dessa handlingar på Krigsarkivet.

Det finns ett par bra ingångar till materialet och lite tips och sökvägar är alltid bra att känna till.

Har man en vanlig ryttare eller soldat krävs det lite mer letande innan man hittar rätt. Bara att känna till att en ryttare finns vid ett kavalleriregemente och en soldat vid ett infanteriregemente är en bra start. Då behöver man inte leta i fel ”typ” av regemente. Sedan är de oftast indelade med namn efter län/landskap. Har man fler uppgifter om vad t.ex. deras befäl heter, kan man hitta in via ett namnregister. Är det en officer man letar efter går man direkt till namnregistret.

I serien ”Rullor 1620-1723” finns överst i listan med volymer 15 volymer som kallas Personregister. Om man håller musen över (i) eller klickar en gång på volymen får man upp information vilka namn som ingår i volymen. Låt oss säga att vi letar efter Lars Jakobsson som vi har uppgift om var fänrik på 1640-talet. I namnregistret hittar vi ett kort.

0303 Rullor 1620-1723 PersonReg 6 bild 3015Rullor 1620-1723 PersonReg:6 (1620-1699) bild 3015 (AID: v793063.b3015, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Hänvisningarna är till årtal och volym för det året. Förutom att vi får ingångar till de olika rullorna så har vi ju här även en bra sammanställning över alla som var officerare i Sverige under nästan hela 1600-talet. Uppe till höger står en 1 och det betyder att det finns fler registerkort för denna person, något att tänka på.

Vi ser alltså att Lars Jakobsson Skoo var fänrik vid Åbo läns regemente. Eftersom Finland var en del av Sverige vid denna tid finns även de finska regementena med i materialet. Han byter tjänst till fänrik vid Björneborgs regemente och tittar man på nästa kort ser man att han blir löjtnant. Översta hänvisningen är till 1641 volym 12. Denna letar vi upp i listan med volymer.

0303 Volym 1641-12Kolla i början av volymen om det finns ett register över regementen och kompanier. Efter lite letande hittar rätt regemente och kompani och även Lars Jacobsson.

0303 Rullor 1620-1723 1641 12 bild 130 sid 8Rullor 1620-1723 1641:12 (1641-1641) bild 130 / sid 8 (AID: v751076.b130.s8, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Ute i kanten står intressant information ”Gamble Ryttmästaren Jacob Nilssons son, hafuer tient i Tyssland för een gemen Ryttare, under Sal: Johan Muncks Comp:” Officerarna kommer alltid först och sedan kommer manskapet. I detta fall ser man till höger manskapet för Hallicko socken och har man en menig soldat så är det här man skall leta efter honom.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Vi ses väl i Umeå?!

SFD 2016Montern är uppbyggd och vi är redo för att möta såväl trogna som nya användare på Släktforskardagarna.

I år arrangeras Släktforskardagarna i Umeå och har temat ”Fjällen, skogarna, älvarna och människorna”. ArkivDigital är huvudsponsor för evenemanget, som är Sveriges största i sitt slag.

I vår monter kan du ta del av våra nyheter och få tips på hur man använder vår programvara. Passa även på att gå på våra föredrag där vi berättar mer om ArkivDigital och dess möjligheter.

Mer information om Släktforskardagarna 2016.

Välkommen!

ArkivDigital

ArkivDigital en av de 101 bästa webbsidorna för släktforskning

101BESTbadge_2016 (003)ArkivDigital är stolta att meddela att vi för tredje året i rad har blivit utnämnda till en av de “101 Best Family History Websites” av Family Tree Magazine.

Family Tree Magazine är Nordamerikas ledande genealogiska magasin, som hjälper sina läsare att upptäcka och bevara sin familjehistoria. Varje år publicerar Family Tree Magazine ett nummer med de 101 bästa webbsidorna för släktforskning – ”101 Best Websites”. Läsarna guidas till hemsidor där de kan göra framsteg inom sin forskning, samtidigt som skaparna bakom hemsidorna lyfts fram.

I år har listan på framstående hemsidor delats in i 15 kategorier. ArkivDigital har valts som en av de “Best International Genealogy Sites of 2016”, alltså ”Bästa Internationella Genealogiska Webbsidor för 2016”. Den fullständiga listan på 101 Best Genealogy Websites hittar du här. (De länkade sidorna är på engelska.)

Read this blog entry in English here.

ArkivDigital

Appelbergmysteriet är knäckt

Under våren har jag lyckats lösa det Mysteriet som föranledde mig att börja med släktforskning för 30 år sedan. Detta hade inte varit möjligt utan ArkivDigital.

Under 1980-talet började min farmor Gunnel (1912-2005) att släktforska på sin mors släkt Appelberg. Farmor var född och uppvuxen i Sollefteå dit hennes morfar, Erik Appelberg (1842-1910), hade kommit under 1860-talet för att slå sig in i trävaruindustrin. Den karriären blev dock kortvarig och istället grundade han ett hotell som finns kvar än idag – hotell Appelberg – men sedan länge utanför familjens ägo. Farmor kände till att Eriks far, Lars Johan Appelberg (1798-1845) och farbror Carl Josua (1807-1869) var musiker men vilka som fanns före dem visste hon inte.

Efter att i några omgångar ha beställt microfilmer till biblioteket I Eskilstuna, kunde Farmor fastställa att Lars Johan var född i Karlskronas tyska församling och son till musikdirektören Peter Appelberg (1772-1831). Men där var det stopp och denna gåta var sedan föremål för många diskussioner när släkten träffades.

En kusin till farmors mor, Ellen Appelberg, var gift med riksbibliotekarien Isak Collijn. Han sades ha gjort en släktutredning under 30-talet, som skulle visa att släkten var en bortglömd gren till den adliga ätten Appelberg nr 904. Collijn hade velat ha betalt för att dela sina resultat, vilket farmors familj hade tackat nej till. Under 90-talet besökte jag Kungliga Biblioteket och handskriftsamlingen där Isak Collijns efterlämnade skrifter förvaras. Det närmaste jag hittade på detta tema var en utredning om hans egen släkt.

Vidare fanns en annan spekulation om att vår Appelberg-släkt härstammade från kornetten Josua Appelberg som finns omnämnd i Lewenhaupts Karl XII:s officerare. Orsaken till detta var att en av Peters söner bar namnet Josua (se ovan). Denna släkt finns utredd på Anbytarforum.

Under andra halvan av 80-talet tog jag mig an detta mysterium och besökte Landsarkivet i Lund några gånger, men jag kom aldrig vidare. På den tiden fick man hämta microfiche i ett kartotek och läsa i en speciell maskin; man kunde ha ett par tre volymer åt gången vid sin plats; bouppteckningar och mantalslängder fick beställas fram i original. M.a.o. en ”complete trawl” som jag beskriver nedan hade inte varit praktiskt möjlig.

Husförhörslängderna i Karlskrona är minimalistiskt förda under början av 1800-talet; för de flesta personer anges endast födelseår och för Peter anges bara 1772.

0300 Karlskrona tyska församling AI1 bild 72 sid 55

Karlskrona tyska församling (K) AI:1 (1806-1810) bild 72 / sid 55 (AID: v96253.b72.s55, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

I Karlshamn anges ”Cstad” som födelseort och 10 oktober 1772 som födelsedatum.

0300 Karlshamn AI5 bild 195 sid 189

Karlshamn (K) AI:5 (1814-1818) bild 195 / sid 189 (AID: v95969.b195.s189, NAD: SE/LLA/13199) Länk.

Men det finns ingen match i Kristianstad för åren runt 1772.

När Peter gifter sig 1797 med Christina Wahlqvist, anges han vara murgesäll.

0300 Karlskrona tyska församling E1 bild 174 sid 335

Karlskrona tyska församling (K) E:1 (1690-1797) bild 174 / sid 335 (AID: v96266.b174.s335, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

Detta blev först uppenbart för mig när Anders Berg påpekade detta i Anbytarforum; dittills hade jag trott att det stod mus[ik]gesäll med tanke på Peters yrke senare i livet.

För några år sedan anlitade jag Kathrine Flyborg och hon hittade Peter i rullan för Amiralitetsvolontärregementet; han blev antagen som amiralitetsmusikant 1800. Däri angavs hans födelseort till Kristianstad län.

Nu under våren hittade jag Peter i Karlskrona som dopvittne vid ett par tillfällen innan han gifte sig. Där var det tydligt att han var murgesäll.

Jag bestämde mig för att systematiskt gå igenom dopböckerna i alla socknar i Kristianstad län för 1771 till 1773. Jag började med de fyra häraderna som låg närmast Kristianstad och gränsen till Blekinge: de bägge Göinge, Gärds och Villands. Först gjorde jag en lista på alla socknar i dessa härader (72 st) och kollade om de fanns med i DDSS och eller FamilySearch för den relevanta perioden (33 st). Alla Per, Pär, Pehr och Peter som jag hittade lades in i ett Excel-ark. Jag antecknade föräldrarnas namn, yrken och AID för att sedan analysera närmare i steg 2. Per var ett vanligt namn, så jag insåg snart att om jag skulle behöva gå utanför de utvalda fyra häraderna skulle listan bli väldigt lång.

När jag kom till den 27:e volymen av totalt 39 och den 98:ende Per hoppade jag till: i Råbelöv föddes den 4 oktober 1772 sockenskräddaren Josua Johanssons son. Jag beslutade mig för att lägga arbetet med listan åt sidan en stund och gå vidare med detta spår direkt eftersom det här skulle kunna vara den Josua som Peters son var uppkallad efter.

Ganska snart fann jag alla Josuas barn:
Anna, f 1761
Kirstina, f 1764
Johan, f 1765
Ingar, f 1769
Per, f 1772

Josuasson eller Josuadotter är ju inte så vanligt så jag sökte på dessa namn i ArkivDigitals register för vigslar och där fick jag en träff på dottern Ingar (ingen träff bland bouppteckningarna). Därefter kartlade jag hennes barn och då hittade jag något mycket intressant: ett av hennes barn hade 1800 till fadder murgesällen Johannes Appelberg!

Jag gick igenom dopboken i Råbelöv igen i jakt på andra Appelbergare och fick napp 1795 då Johan var fadder och angavs vara från Råbelöv (”af Råbelöf”). Därefter gick jag till mantalslängderna (1742-1800) för Råbelöv och angränsande socknar, utan resultat, och till slut Kristianstad. Där hittade jag en murargesäll Appelberg först 1793 hos murarmästaren Ludvig Dumling.

Mantalslängderna för Kristianstad före 1793 gav mig inte mer information, så jag blev tvungen att tänka kreativt och jag letade upp Dumlings bouppteckning från 1820-talet. I den framgick det att han hade en bror tillika murarmästare i Göteborg. Det fick mig att botanisera i Göteborgs församlingars arkiv och framför allt register. Mycket tursamt hittade jag snart min Peter i flyttningslängderna och även brodern Johan i Karl Johans församling.

Det här sättet att forska på är möjligt tack vare ArkivDigitals omfångsrika databas och tydliga bilder.

Namnet Appelberg tog Johan och Peter från sin farfar, ryttaren vid Södra skånska kavalleriregementet Johan Appelberg (1696-1757) i Åraslöv, Nosaby socken.

Än så länge har jag bara indicier och inga direkta bevis för kopplingen mellan min Peter och Josuas son, men det kommer jag nog att hitta snart – tack vare ArkivDigital och det ska inte behöva ta 30 år.

Per Linder
En mycket nöjd kund

Bouppteckningsregister i volymer med bouppteckningar

Det finns ofta separata bouppteckningsregister som är framtagna av arkiven och som då är egna volymer. När dessa register finns så fotograferar vi dem. I de fall det finns bouppteckningsregister är ett råd att läsa i början av volymen för att se vad eventuella förkortningar betyder och hur registret är upplagt.

Det förekommer också att det finns personregister i själva volymen för bouppteckningar. Så är fallet med Orust och Tjörns häradsrätt FII:18. I denna volym finns det ett antal personregister i volymen och det är register för respektive ting som volymen omfattar.

I volymen FII:19 för samma häradsrätt finns det ett personregister för alla ting som den volymen omfattar. Det står på sidan 1, ”Register öfver bouppteckningar, som inregistrerats vid Orusts och Tjörns häradsrätt under åren 1854-1856 efter följande aflidna personer”.

I registret är det sedan antecknat namn på de personer som bouppteckningar avser tillsammans med ett löpnummer.

Personregister bildOrusts och Tjörns häradsrätt (O) FII:19 (1854-1856) bild 4 / sid 1 (AID: v13494.b4.s1, NAD: SE/GLA/11080)

I båda dessa exempel har vi lagt in information om detta i informationsrutan som finns ovanför listan med alla volymer.

PersonregisterVi tackar Lisbeth Zachs som tipsade oss om personregistren i bouppteckningsvolymerna för Orust och Tjörns häradsrätt.

Vi tar tacksamt emot tips liknande detta för att lägga in i informationsrutan om en volym. Det blir då till hjälp för alla som använder ArkivDigital.

Cici Löfgren, ArkivDigital

Från en kopp kaffe till vatten och bröd

Justitiekanslern Huvudarkivet EIIIcc 234 Bild 360

Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:234 Bild 360 (AID: v567834.b360, NAD: SE/RA/1340101) Länk.

När jag letade efter annat så föll min blick på ordet kaffe (eller Caffe som det står i handlingen). Det är en förteckning som slottsvaktmästaren på Malmö slott skickar den 30 juni 1796 till Stockholm och Justitiekanslern. Man ville ha koll på hur mycket folk som satt häktade och 1750 började man skicka in månadsvisa listor från landets alla häkten. I dessa listor hittar man uppgifter om personerna, brottet de är anklagade för, samt när och var de blivit dömda. Dessa handlingar fungerar som en bra ingång till domböcker och andra handlingar.

På den sista raden skriver man att den 27 juni 1796 får man in reserven (borde vara en reservkarl i det militära) Fredric Fremling. Brottet är att han ”Låtit tillreda och druckit Caffe”. Ute till kanten står ”1796 d:23 Februari Malmö Kämnärs Rätts Utslag till 12 Dagars fängelse vid vattn och bröd”.

Under 1600- och 1700-talet inför man i Sverige en hel del förbud mot överflödsvaror och lyx. Man ville begränsa importen och lyxkonsumtionen i landet. Siden, kaffe och choklad drabbades, bland annat.

Nyfiken som man är blir nästa steg att försöka hitta målet i domboken. Vi har ju en ingång via datumet och att det var i Malmö Kämnärsrätt som Fredric dömdes. Efter lite letande hittar man målet.

Kämnärsrätten i Malmö A1A 74 Bild 370
Kämnärsrätten i Malmö A1A:74 (1796-1796) Bild 370 (AID: v436793.b370, NAD: SE/MSA/00468) Länk.

”§3. Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjänna nu at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blefwit förbudit och som thet under den 16 innewarande månad till i dag utstälte wittnets mphl således icke behöfdes så afstod Actor therifrån och yrckade swarandernas bestraffning efter sista öfwerflöds förordningen samt ärsätta de trenne inkallade wittnens tidspillan med åtta skilling hwarthera. Swaranderna underkasta sig Rättens utslag som afsades.

Utslag!
Emädan Wargjerings karlen Fremling och dess hustru Christina Gudman ärkjändt, at the tillwärckat och druckit Caffe sedan thet blef förbudit och K:s B: i sak af sådan beskaffenhet, som thenna ther man och hustru äro lika delagtiga i förbrytelsen icke finner någon anledning af Kongl: Maj:ts nådiga förordning till hemmande af yppoighet och öfwerflöd den 1. Jan: 1794 at anse än en af them såsom brottslig at hafwa låtit tillreda Caffe drycken, samt mannen enär båda wedkjäns lika delagtighet thermed, är närmast i kraft af sin husbonde rätt, att therföre answara, altså och med stöd af högst åberopade Kongl. förordningens 10§ sakfällas Fremling, som then ther låtit bereda Caffe till Tio Rdlr: böter och för thet han så wäl som thess hustru theraf druckit till Två Rdlr: hwarthera.

I brist af botam, hwarom undersökas bör, afstraffas Fremling med Tolf dagars fengelse wed watn och bröd, samt hustrun med fyra dagars enahanda fängelse.”

Några pengar till böter hade inte Fredric Fremling då han ju fick sitta av straffet med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

P.S. Är du intresserad av domböcker som ännu inte finns i ArkivDigital?
Besök vår tjänst Beställningsfotografering och beställ just de volymer du vill ha, för endast 195 kr per volym. Läs mer här.