Tre ingångsvärden för att börja släktforska

När jag blev nyfiken på släktforskning för över 30 år sedan och ställde frågan ”Hur släktforskar man” fick jag svaret ”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…” Jo tack tänkte jag då, men ju mer jag tänker på svaret desto mer förstår jag det. Har man väl lärt sig principen så brukar man ganska snabbt komma underfund om hur man skall göra, i alla fall i de vanliga kyrkböckerna.

Jag fick också ett mer ingående svar (även om det var kortare). Du behöver tre ingångsvärden. Ett namn, ett datum och en plats.

Ett namn – vilken person letar jag efter.
Ett datum – när personen föddes, gifte sig eller dog.
En plats – var detta skedde.

Helst skall det vara en person som föddes för mer än 70 år sedan för då är det lättare att direkt komma in i kyrkböckerna. Detta med tanke på att det är 70 års sekretess på handlingarna.

Har jag dessa tre ingångsvärden kan jag hitta in i kyrkböckerna. Kyrkböckerna skrev prästerna för att ”hålla koll” på befolkningen, de som bodde i församlingen. Han skrev födelseboken kronologiskt med uppgifter om alla barnen som föddes. Här hittar jag också uppgifter om föräldrarnas namn och var de bor. Detta ger mig ledtrådar för att leta vidare i andra handlingar. På samma sätt skrev prästen vigselbok och dödbok över de som gifter sig och dör i församlingen. Sedan skriver han den bästa av alla böcker, den som kallas husförhörslängd eller församlingsbok (den byter namn i slutet av 1800-talet). I denna hittar man by för by, gård för gård uppgifter om alla som bodde där. I husförhörslängden hittar jag nya ingångsvärden, pappans namn, födelsedatum och födelseplats och mammans namn, födelsedatum och födelseplats. Detta ger ingång till en ny födelsebok o.s.v.

Förstår man bara detta kommer man snabbt in i släktforskningens magiska värld och man hittar uppgifter om sina förfäder och släktingar.

Exempel på en födelsebok från Fryele. Här hittar jag Selma Elisabets födelse den 15/1 1905. Uppgifter om vad mamman och pappan heter och var de bor. Dessutom en sidhänvisning till husförhörslängden.

På sidan 324 i församlingsboken hittar man familjen och nya uppgifter om mamman och pappans namn, födelsedatum och födelseplats.

Om man saknar någon eller några av de tre grundläggande uppgifterna kan man med hjälp av registret Sveriges befolkning 1950 söka efter en person och där hitta uppgifterna. Detta register ingår i alla abonnemang på ArkivDigital. Om man köper Allt-i-ett abonnemanget ingår även Sveriges befolkning 1960 och Befolkningen i Sverige 1860-1930. Dessa register underlättar letandet i kyrkböckerna och ger sökingångar.

En sökning på Selma Elisabeth Fryele i Sveriges befolkning 1950.

”Det är inte alls svårt när du väl har lärt dig hur man gör…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Barn trots makens frånvaro

Innan jag lämnar ämnet utomäktenskapliga barn för denna gång är det en notis jag inte vill undanhålla läsarna. Prästernas kommentarer kan nämligen många gånger få oss nutida läsare att dra på smilbanden.

I Hässjö födelsebok kan man för den 26 oktober 1823 läsa (se bilden): ”Eric Höglunds Hustru Maria Sjöman från Gökböle har fått denne son utan sin ägta mans tillhjelp.”

Hässjö c 3Hässjö (Y) C:3 (1816-1850) bild 19 / sid 29 (AID: v121694.b19.s29, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Hur kunde prästen veta detta? Förklaringen får man i husförhörslängden, där man kan läsa att ”Eric Höglund seglar ut-Rikes. återkommen men vistas utom församl.”

Hässjö ai 2Hässjö (Y) AI:2 (1824-1834) bild 102 / sid 185 (AID: v121671.b102.s185, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Hustrun fick ytterligare en utomäktenskaplig son 13 december 1828. Hässjö (Y) C:3 (1816-1850) bild 33 / sid 57 (AID: v121694.b33.s57, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Därefter tycks den frånvarande maken Erik Höglund ha avlidit, för 27 maj 1833 gifte sjömansänkan Maria Sjöman om sig med torparen och änklingen Erik Nilsson i Söråker och återfinns med honom i husförhörslängden.

Hässjö ai 2 nr 2Hässjö (Y) AI:2 (1824-1834) bild 32 / sid 46 (AID: v121671.b32.s46, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Vem som var far till barnen överlåter jag åt någon annan att lista ut. Kanske var det den torpare Maria gifte om sig med.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital