Sveriges befolkning 1950 i ArkivDigital 2.0 Beta

sökning 1950

I sökfältet i Sveriges befolkning 1950 skriver du in namnet på personen du söker och om så behövs också födelsetid eller någon relevant ort, exempelvis födelseförsamling. Sökresultatet visas sedan till höger. Klicka på rätt namn och alla uppgifter visas.


En verkligt spännande nyhet i ArkivDigital 2.0 är att du får tillgång till ett register över hela Sveriges befolkning 1950. Sök efter släktingar och hitta var de bodde och vilket yrke de hade! På köpet får du en rad ytterligare upplysningar.

Sveriges befolkning 1950 är namnet på ett kraftfullt hjälpmedel för alla som söker sina släktingar på 1900-talet. Det är ett register som bygger på 1951 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1950, och som omfattar alla som då bodde i Sverige.

Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par. Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

Sveriges befolkning 1950 är tillgängligt för alla som laddar ner betaversionen av Arkivdigital 2.0. Inom en nära framtid kommer ArkivDigital också att göra tillgängligt ett motsvarande register för 1960 samt ett personregister till Sveriges alla husförhörslängder för åren 1880 till 1920.

Läs mer om ArkivDigital 2.0 Beta.

ArkivDigital 

Tips för Malmöforskning

Malmö Sankt Johannes AID v103493.b10Att forska i städerna efter personer är lite annorlunda mot att släktforska på landsbygden. I städerna är det fler som bor, det är tjockare (och flera) böcker att leta igenom och det kan finnas flera olika församlingar. Lägg där till att prästerna oftast har egna förkortningar som det kräver lite god fantasi eller erfarenhet att tyda. Av någon anledning verkar de som bor i städerna dessutom flytta oftare. När det gäller Malmö finns ett par bra hjälpmedel i letandet.

Församlingar
Till att börja med kan det vara bra att känna till när de olika församlingarna fanns. Ursprungligen fanns bara en församling och den heter Sankt Petri. 1683 bildas Caroli församling och den fanns till 1948. Garnisonsförsamlingens kyrkoböcker börjar 1710 och finns kvar till 1927 då man lägger ner Kronprinsens Husarregemente. Sankt Pauli församling kommer till 1884 och Sankt Johannes 1906. Utöver dessa finns Hospitalsförsamlingen (1786-1928) och Slottsförsamlingen (1745-1879). I mitten av 1900-talet bildas flera nya församlingar, men dem lämnar vi för denna gång.

Namnregister
På 1800-talet finns det bra namnregister till husförhörslängder, födda, vigda och döda. Leta i listan över volymer efter de som har volymtyp Register. Klicka på en volym för att läsa vad den innehåller i informationsfältet ovanför. Tänk på att kolla på första sidan i volymen. Där står om man har gjort några omnumreringar av volymerna efter att registret gjordes. I registret hänvisar man till årtal:sida eller volym:sida beroende på vilket register det är.

Topografiska register (kvartersregister)
Det finns även topografiska register tillgängliga i ArkivDigital online. I dessa kan man lätt se vilken volym ett visst kvarter finns ett visst årtal. I listan över volymer heter dessa TopReg:1 för respektive församling i Malmö.

Malmö_Sankt_Petri_TopReg1

Malmö Sankt Petri TopReg:1 (1816-1991) Bild 1090 (AID: v328074.b1090, NAD: SE/MSA/00619)

I födelseboken 1935 står t.ex. att en familj bodde i kvarteret Rådjuret 4 sidan 280. I det topografiska registret för Sankt Petri församling hittar man enkelt att kvarteret Rådjuret 1935 finns i volym AIIa:138 och på sidan 280 hittar man familjen.

En fråga som kommer ganska ofta är hur man hittar var ett visst kvarter ligger. Malmö stad har på sin hemsida en bra kartfunktion, www.malmo.se/karta. Skriv in kvartersnamnet uppe till vänster i sökrutan. Nu visas på kartan var kvarteret ligger. Man kan även klicka sig vidare och välja ”Bo & bygga” till höger. Därefter klicka i rutan för kvarter. Nu visas alla kvarteren på kartan.

Niklas Hertzman

AID – ArkivDigitals unika ID-kod för bilder

AID-nummer

Angivelsen AID är ett unikt ID för en bild hos ArkivDigital. AID är därmed inte menat att anges som källa, utan ska fungera som ett hjälpmedel för att hitta rätt bild i programmet ArkivDigital online. AID uttalas ”aid” (fonetiskt ”ejd”), som i engelskans ”hjälp”.

När du inne i ArkivDigital online använder snabbkommandot ”Ctrl + C” (eller ”⌘ + C” på Mac) genereras en källhänvisning som innehåller församling, volymbeteckning, årsperiod, bild-/sidnummer, bildens AID-nummer och NAD-kod för volymen. Exempel: Medelplana C:6 (1861-1894) Bild 22 / sid 38 (AID: v15888.b22.s38, NAD: SE/GLA/13365)

Använder du istället snabbkommandot ”Ctrl + A” (”⌘ + A” på Mac) genereras enbart AID-numret.

AID är användbart när du snabbt vill komma till en specifik sida inne i ArkivDigital online. AID-numret skrivs eller klistras då in i rutan längst ner till höger i programmet (se bild ovan). Klicka på GÅ eller tryck Enter/Retur, så visas sidan.

För att AID-koden ska vara användbar behöver du ha ett aktivt abonnemang hos ArkivDigital och programversionen måste vara 1.4 eller senare. Du kan även använda dig av vår hemsida för att omvandla en AID-kod till en korrekt källangivelse. Gå till AID-omvandlingen.

Läs mer om AID på vår hemsida.

Cici Löfgren, Kundtjänst ArkivDigital