Vi ses väl i Umeå?!

SFD 2016Montern är uppbyggd och vi är redo för att möta såväl trogna som nya användare på Släktforskardagarna.

I år arrangeras Släktforskardagarna i Umeå och har temat ”Fjällen, skogarna, älvarna och människorna”. ArkivDigital är huvudsponsor för evenemanget, som är Sveriges största i sitt slag.

I vår monter kan du ta del av våra nyheter och få tips på hur man använder vår programvara. Passa även på att gå på våra föredrag där vi berättar mer om ArkivDigital och dess möjligheter.

Mer information om Släktforskardagarna 2016.

Välkommen!

ArkivDigital

Soldatforskning i generalmönsterrullor – exemplet Jan Fräs

GMR DahlregementetGeneralmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 20 (AID: v372940a.b20, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Under en 200 år lång period, från 1680-talet till 1880-talet, utgör generalmönsterrullorna grundmaterialet för forskning kring soldater och officerare. I ett tidigare blogginlägg (läs inlägget här) har vi gett lite allmän information om generalmönsterrullorna. Vi tänkte nu ge ett konkret exempel på hur man med rullornas hjälp kan följa en soldat genom dess militära karriär.

Generalmönstringarna hölls vanligen med tre till fem års mellanrum. Rullorna är alltid uppställda regements- och kompanivis. Inom varje kompani hade varje rote (= de gårdar som gemensamt skulle underhålla en soldat) ett eget nummer. Utifrån kyrkobokföringen känner man ofta bara till i vilken by och socken en viss soldat levde. För att få fram uppgifterna om regemente, kompani och nummer kan ofta Statistiskt Sammandrag af svenska Indelningsverket (”Grill”) vara till hjälp. Om detta bokverk har vi tidigare berättat här på bloggen (läs inlägget här).

v372940a.b3750

Generalmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 3750 (AID: v372940a.b3750, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur Dalregementets generalmönsterrulla för år 1845. Vi ska följa Jan Fräs, soldat vid rote nr 41 vid Gustafs kompani. Av bilden framgår att han blivit antagen den 21 december 1841 och att hans patronymikon (fadersnamn) var Andersson. Han antecknas vara 27 år gammal och ha tjänstgjort i 3 ½ år. Längden anges till fem fot och sju tum, vilket motsvarar ungefär 166 centimeter. Vi får också veta att han var gift samt att han var närvarande (närvara heter praesens på latin, därav förkortningen pr.) samt godkänd (approberad) vid mönstringen.

v372941a.b1580

Generalmönsterrullor – Dalregementet 124 (1849-1852) Bild 1580 (AID: v372941a.b1580, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan visar 1849 års generalmönsterrulla. Denna är också ett bra exempel på att uppgifterna i rullorna med tiden blev allt mer detaljerade. I 1845 års rulla uppgavs endast soldatnamnet Fräs i kolumnen för rotens namn, men nu får vi också veta var den var belägen: Fagerbackens by i Stora Tuna socken i Falu län. Det har nu dessutom tillkommit uppgifter om födelsedatum och födelseförsamling.

I 1852 års generalmönsterrulla framkommer ingen ny information, liksom vid tidigare mönstringar hade Jan varit närvarande. I generalmönsterrullan från år 1856 får vi veta att Jan inte närvarat vid mönstringen eftersom han varit ”sjuk på sjukhuset”.

Inte heller vid 1859 års mönstring närvarade Jan. Han antecknas även denna gång vara sjuk, nu var han dock hemma på roten. I generalmönsterrullan sitter ett läkarbetyg bifogat.

v372943b.b1610

Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 1610 (AID: v372943b.b1610, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Att Soldaten No 41 Fräs vid Gustafs compagnie af Kong. Dal-Regementet, hvilken genomgått en lunginflammation, ännu icke är så tillfrisknad att jag anser honom kunna inställa sig vid samlingen för Jernvägs Commenderingen, intygas. Barkgärdet den 9 Maij 1859.

I 1863 års generalmönsterrulla ser vi så slutet på Jans karriär som soldat. De sista anteckningarna om honom lyder: ”Begär och får afsked för intygad sjuklighet. Tjent väl.”

v372943b.b5930
Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 5930 (AID: v372943b.b5930, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Summering av Släktforskardagarna 2015

föredraglördagEn fullsatt föreläsningssal på lördagen – så även på söndagen.

Det tar alltid ett tag innan man landar och är tillbaka i vardagen efter Släktforskardagarna. Man har haft fullt upp, det har varit svettigt och man har fått ont i rygg och ben, men det är ändå alltid lika roligt, intressant och inspirerande att träffa alla gamla och nya vänner på mässan.

Tänk att man får se ansiktet eller höra dialekten på en person som man bara har skickat E-post till eller chattat med under många år! Ibland stämmer det med hur man föreställer sig personen, men oftast ger det en helt ny dimension att få träffa en person i verkligheten – ansikte mot ansikte.

torsdagkvällJag körde upp till Nyköping redan på torsdagen, tillsammans med ett par kollegor från Skåne. Efter många mil och timmar i bilen kom vi fram, lagom till workshopen för nybörjare som Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening ordnade. Det var en liten men engagerad skara deltagare på plats, vilket gjorde att de fick extra mycket hjälp att komma igång med sin forskning. Vi lyckades hitta spännande uppgifter till alla som var där; allt från bönder till fagottspelare och skådespelare i Tyskland under tidigt 1800-talet.

DSCN3681 (Mats Andersson)På fredagen, som är den stora byggdagen, lackade svetten och efter många timmars kämpande stod vår nya fina monter redo. En del andra utställare kom och var nyfikna på hur vi hade fixat golvet eller väggarna. Jag fick även ett litet avbrott mitt på dagen, då jag informerade om ArkivDigital på ordförande-konferensen.
DSCN3691 (Mats Andersson)

Lördag och söndag var det utställning och förutom ett stort föredrag på lördagen och ett på söndagen, som var mer än till bredden fulla av åhörare, hade vi även sju stycken kortare presentationer i ArkivDigital-montern. Vid våra sex datorer visade vi vår nya programvara och många var nyfikna på registret över Sveriges befolkning 1950 och andra nyheter i programmet. (Programmet vi visade var en så kallad ”preview”/förhandsvisningsversion, vilket innebär att det är fullt fungerande, men vi kan komma att ändra lite utseende, menyer och texter.)

DSCN3704

På lördagkvällen var det den traditionella stämmobanketten med god mat, prisutdelning och underhållning. Detta år känner vi i ArkivDigital oss lite extra stolta, då vår styrelseledamot Håkan Skogsjö fick mottaga Örnbergpriset för sin mångåriga insats för Släktforskarsverige i olika sammanhang. Ett stort grattis från oss till Håkan!

Vi tycker att dagarna var mycket bra och givande och vill tacka Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening för samarbetet och genomförandet av dagarna.

Hoppas att vi ses i Umeå nästa år!

Mer information om Släktforskardagarna i Umeå 2016.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Redo för Släktforskardagarna 2015!

image[1]Nu är montern byggd och vi är redo för att möta er alla på Släktforskardagarna!

Släktforskardagarna 2015 går av stapeln i Nyköping nu i helgen. Vi är enligt tradition huvudsponsor för evenemanget, som är Sveriges största i sitt slag.

I vår monter kan du ta del av våra senaste nyheter och få tips på hur man använder vår programvara. Passa även på att gå på våra föredrag där vi berättar mer om ArkivDigital och dess möjligheter.

Välkommen!

ArkivDigital

Släktforskningstips: Även prästen kan fela

Södra Finnskoga CI 1 (1831-1857) Bild 41 sid 75
Södra Finnskoga CI:1 (1831-1857) Bild 41 / sid 75 (AID: v8373.b41.s75, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Släktforskningstips, praktiskt exempel:
”Har aldrig haft någon dotter med det namnet”

För ett tag sedan kom en fråga till oss på ArkivDigital om vi kunde hjälpa till att leta upp en svensk anmoder som flyttat till Norge. Frågan löd:

Hei! Kan du hjelpe meg å finne slekten til min oldemor. Min oldemors navn var: Britta Karlsdtr Mikkelson født 29 april 1844 Djekneliden Bograngen Wermland. Hun ble gift i Norge. Navnet til Brittas far var Karl Mikkelson. Det er alt jeg vet.

Det kunde väl inte vara så svårt. Första uppgiften var att hitta vilken församling det handlade om. En sökning på ortnamns-skivan gav att Djäkneliden och Bograngen ligger i Södra Finnskoga församling i Värmland.

Det första steget är att kolla födelseboken i Södra Finnskoga den 29 april 1844 (bilden ovan). Längst ner på sidan hittar vi den 29 april 1844 ett barn som den 8/5 döps till Brita. Här står att hon föddes i Medskogen och föräldrar är Carl Andersson och dess hustru Brita Påhlsdotter. Datumet, barnets namn och faderns förnamn är alltså rätt med frågan. Födelseorten stämmer inte, men det kan ju ha blivit fel i den muntliga traditionen i Norge. Faderns efternamn skulle enligt frågan vara Mikkelson och man kan faktiskt se att det står inskrivet ”Mikelsson?” ovanför Andersson i födelsenotisen. Frågan är då var som är rätt? Det blir att titta på familjen i husförhörslängden.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 138 sid 133

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 138 / sid 133 (AID: v13401.b138.s133, NAD: SE/VA/13531) Länk.

I Södra Finnskoga AI:4 sidan 133 (ovan) hittar vi Medskogen och här bor familjen:
Carl Andersson, född 1805
h. Elina Påhlsdotter, född 1802

d:r Brita 29/4 1844

Nu börjar det bli rörigt, här stämmer inte mammans namn. Enligt födelseboken skulle hon heta Brita Påhlsdotter, men i husförhörslängden heter hon Elina Påhlsdotter. Vad är rätt?
Det finns väl bara ett sätt att göra och det är att följa familjen vidare för att se vad prästen skriver om familjen.

Södra Finnskoga AI 5 (1851-1857) Bild 155 sid 146

Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 155 / sid 146 (AID: v13402.b155.s146, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Mammans namn är i nästa husförhörslängd fortfarande Elina Pålsdotter, men vänta nu. Vad har prästen skrivit efter dottern Britta? ”Har aldrig haft någon dotter med det namnet 18/10 54”.

1854 när Britta är 10 år gammal har prästen alltså kommit på att Carl Andersson och Elina Pålsdotter i Medskogen aldrig haft en dotter som heter Britta. Hon är ju ändå inskriven i två olika husförhörslängder och i födelseboken som dotter i familjen. Nu är ju den stora frågan vem var Brita som föddes 29/4 1844 och om hon inte är dotter i denna familj bör hon ju vara dotter i en annan familj, eller?

Tillbaka till den ursprungliga frågan. Här står att hon föddes i Djäkneliden och Bograngen och pappans namn var Karl Mikkelson. Kan det vara så att det finns en Karl Mikkelson som bor i Bograngen eller Djäkneliden? Vi får kolla.

Södra Finnskoga AI 3 (1837-1844) Bild 42 sid 35

Södra Finnskoga AI:3 (1837-1844) Bild 42 / sid 35 (AID: v13400.b42.s35, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Med hjälp av ortregistret i början av volymen hittar man snabbt till Bograngen under Djäkneliden. Här ser man att familjen består av:
Carl Mickelsson, född 1804
h. Brita Påhlsdotter, född 1804
s. Mickel, född 5/10 1835
s. Pär, född 21/5 1839
d. Märta, född 18/10 1841

Mammans namn stämmer ju här med det som står i födelseboken när Brita föds. Pappan Carl Mickelsson kan stämma med födelseboken för där fanns ju Mickelsson inskrivet ovanför. Men ingen Brita. Kanske inte så konstigt, hon föddes 1844 och denna husförhörslängd slutar 1844. Hon kanske inte hunnit bli införd. Vi kollar i nästa.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 139 sid 134

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 139 / sid 134 (AID: v13401.b139.s134, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Här hittar vi dottern Brita född 29/4 1844 i familjen.

Har vi nu hittat rätt Brita och rätt familj? Ja, egentligen finns det bara ett sätt att bekräfta detta och det är att försöka följa Brita genom livet tills hon flyttar till Norge. Om man gör det ser man ett par andra spännande saker under hennes liv.

Ute till höger i anmärkningskolumnen på bilden ovan står att familjen öfwergifwit orten år 1844 i Nowember. Men även att de 1846 flyttar till sidan 177 och 1847 till sidan 38 i husförhörslängden. Vidare:

  • Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 44 / sid 38 (AID: v13401.b44.s38, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 48 / sid 41 (AID: v13402.b48.s41, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:6 (1857-1861) Bild 60 / sid 52 (AID: v13403.b60.s52, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Carl Mikelsson står som sjuklig, utfattig och tiggare. Britta njuter upfostringshelp af Kongl. Seraphimer ordens gillet i Stockholm. Carl dör 2/2 1852.
1859 flyttar Brita till Trysild i Norge.

Vad lär vi oss av detta? Jo, att det är viktigt att verifiera att det är rätt personer man forskar på och att inte lita 100% på prästerna. Även de kan göra fel och skriva in personer med fel familj. Det bästa man kan göra (om det är möjligt) är att följa personerna i varje längd för att få en obruten kedja.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket (”Grill”)

0172 v792654.b240.s39, OBS! Roterad och beskurenTryckt litteratur Grill:2 (1856-1856) Bild 240 / sid 39 (AID: v792654.b240.s39, NAD: SE/AD/00001) Länk.

De flesta som släktforskar upptäcker förr eller senare att det funnits soldater i släkten. När man hittat en soldat i kyrkobokföringen vill man ofta ta reda på vad de militära källorna, i första hand generalmönsterrullorna, har att berätta om personen ifråga. Problemet blir då ofta att veta var man ska leta i generalmönsterrullorna, i kyrkböckerna saknas till exempel ofta uppgifter om till vilket regemente samt kompani en viss soldat hört.

För att få de ingångsuppgifter som krävs för att hitta i generalmönsterrullorna kan ofta Claes Lorentz Grills (1817-1907) verk ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket” vara till stor hjälp. Bland släkt- och soldatforskare används ofta den kortare och smidigare beteckningen ”Grill” när man refererar till detta verk.

Grills statistiska sammandrag utkom i fyra delar under åren 1855-1858: ”Rusthålls-regementene” (1855), ”Rothålls-regementene” (1856), ”Båtsmans-kompanierne” (1858) samt ”Extra roteringen” (1857). Som framgår av titeln på den tredje delen är Grill alltså även till hjälp för den som söker efter båtsmän.

I ArkivDigital återfinns de fyra delarna i arkivbildaren ”Tryckt litteratur”, där de har beteckningarna Grill:1-4. Det finns även ett sockenregister till volymerna, vi har gett detta beteckningen ”GrillReg:1”. Vi har även från arkivbildarna ”Generalmönsterrullor: XX regemente” gjort länkar till aktuell del av Grill. Av texten i informationsrutan framgår på vilka sidor det aktuella regementet kan återfinnas.

Exempel på hur Grill kan användas

Låt oss anta att vi är på jakt efter en soldat som vi utifrån kyrkobokföringen vet levde i Hinnäs i Stora Malms socken. Om man i sockenregistret slår upp Stora Malm, hänvisas det (bland annat) till ”II 38”, det vill säga sid 38 i volymen ”Grill:2”. Om man sedan slår upp denna sida, får man veta att Hinnäs hörde till Södermanlands regemente, Livkompaniet och hade rotenummer 3. Vi har nu de ingångsuppgifter som krävs för att kunna hitta soldaten ifråga i generalmönsterrullan. (Se exempelbilden ovan.)

Markus Lindström, ArkivDigital

Tips: När födelseuppgifterna inte stämmer

0139 När födelseuppgifterna inte stämmerNär vi är ute och träffar folk på mässor och andra evenemang försöker vi alltid hjälpa till att knäcka släktforskarproblem. En fråga som ofta kommer upp är något i stil med: ”Jag har hittat min släkting i husförhörslängden på 1880-talet och där står att han föddes ett visst datum och på en viss plats, men där hittar jag honom inte”.

Detta är ett vanligt problem och något som de flesta släktforskare stöter på. Man konstaterar ganska snabbt att någonting inte stämmer. Det finns ett par saker man kan kontrollera för att hitta rätt uppgifter om personen:

1) Kontrollera om prästen är ”ansvarig” för mer än en församling, d.v.s. om församlingen ingår i ett pastorat. Då brukar prästen ha alla pastoratets kyrkoböcker tillsammans och han kanske skriver in födelsenotisen i fel bok. Det kan även vara så att prästen skriver en flyttattest och i denna skriver något i stil med att personen är född här och så undertecknar han var han bor. Prästen brukar oftast bo i moderförsamlingen och då kan det bli fel när personen är född i annexförsamlingen.

2) Om inte punkt 1) ger svar på frågan är nästa steg att grundligt och noga följa personen bakåt i tiden, genom varje längd, genom varje flytt för förr eller senare är han eller hon så ung så att man bor hemma hos sina föräldrar och då har man ju fått svar på frågan.
Utgå alltså från en tidpunkt och plats där du vet att personen finns i en husförhörslängd och följ bakåt i tiden. Kontrollera om det står att personen är inflyttad, kontrollera flyttlängderna, en tidigare husförhörslängd o.s.v. Sakta men säkert blir personen yngre och yngre och till slut kanske du ser att födelseuppgiften har ändrats eller att han/hon bor hemma hos sina föräldrar.

3) Om inte heller förslag 2) hjälper blir det en ännu mer noggrann kartläggning av personen och hans familj. Kontrollera vilka som är dopvittnen och faddrar vid barnens dop. Det kan vara släktingar, och om det finns någon med samma efternamn kan det kanske vara ett syskon. Försöka att spåra det och hitta i en födelsebok. Om personen dör ung och det finns omyndiga barn, kan släktingar utses till förmyndare. Dessa kan ge ledtrådar.

4) Kontrollera om det finns några register som kan vara till hjälp. Om den eftersökta personen heter Henriksson i efternamn så bör ju pappan heta Henrik i förnamn. Finns det ett bouppteckningsregister och i så fall kontrollera alla bouppteckningar som finns efter någon som heter Henrik som passar in tidsmässigt och ungefär rätt plats.

Ge inte upp, men var noga, det tjänar du på.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

ArkivDigitals nybörjarhandbok är här!

framsida nybörjarhandbokenÄntligen är ArkivDigitals digitala nybörjarhandbok här: ”Börja släktforska med ArkivDigital”. Den finns nu som pdf på vår hemsida. Läs den i din dator, läsplatta eller mobiltelefon – eller skriv ut den på papper.

Handboken består av 56 sidor som hjälper dig komma igång med din släktforskning. Den innehåller bland annat grundläggande information om släktforskningsämnet, sekretess och källhantering.

I inledande kapitel finner du en praktisk handledning i hur du registrerar dig som användare hos ArkivDigital, köper ett abonnemang samt installerar och kommer igång med användandet av vårt läsprogram. Resten av handboken lägger sitt fokus på det verkligt matnyttiga: hur du använder dig av historiskt källmaterial för att lära dig mer om dina förfäder.

”Börja släktforska med ArkivDigital” guidar dig från dina tre ingångsuppgifter (namn, datum, plats) till de gamla dokumenten med information om din släkt från svunna tider. Fokus ligger på födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker, död- och begravningsböcker, husförhörslängder och församlingsböcker samt bouppteckningar. Vi tittar även lite på namnskicket förr, oäkta barn samt hur ArkivDigitals AID-nummer kan hjälpa dig till mer effektiva källhänvisningar. Självklart guidar vi dig med både beskrivningar och praktiska släktforskningsexempel.

Nybörjarhandboken återfinns med länk på vår hemsida, under ”Släktforskning”. Gå dit nu.
Ladda ner nybörjarhandboken som pdf
(3,5 MB).

ArkivDigital

Nu är Släktforskardagarna 2014 i full gång

Idag är Släktforskardagarnas första mässdag och Karlstad CCC kryllar av historieintresserade. ArkivDigital finns som vanligt på plats med en egen monter, där deltagarna kan prova programmet ArkivDigital online och få hjälp med knepiga forskningsfrågor – eller bara prata släktforskning rent allmänt.

Vår Niklas Hertzman höll i förmiddags ett föredrag om ArkivDigital och dess möjligheter. Intresset var stort och det var fullt i föreläsningssalen. För dig som missade föredraget håller Niklas ett föredrag till, imorgon (söndag) klockan 11.15 – 12.00.

Kom gärna och träffa oss i vår monter. Kanske kan vi hjälpa dig lösa någon klurig gåta du stött på? Förutom hjälp vidare i din forskning bjuder vi även våra monterbesökare på en gratisvecka i ArkivDigital online!

Läs mer om Släktforskardagarna i Karlstad.

ArkivDigital

AID – ArkivDigitals unika ID-kod för bilder

AID-nummer

Angivelsen AID är ett unikt ID för en bild hos ArkivDigital. AID är därmed inte menat att anges som källa, utan ska fungera som ett hjälpmedel för att hitta rätt bild i programmet ArkivDigital online. AID uttalas ”aid” (fonetiskt ”ejd”), som i engelskans ”hjälp”.

När du inne i ArkivDigital online använder snabbkommandot ”Ctrl + C” (eller ”⌘ + C” på Mac) genereras en källhänvisning som innehåller församling, volymbeteckning, årsperiod, bild-/sidnummer, bildens AID-nummer och NAD-kod för volymen. Exempel: Medelplana C:6 (1861-1894) Bild 22 / sid 38 (AID: v15888.b22.s38, NAD: SE/GLA/13365)

Använder du istället snabbkommandot ”Ctrl + A” (”⌘ + A” på Mac) genereras enbart AID-numret.

AID är användbart när du snabbt vill komma till en specifik sida inne i ArkivDigital online. AID-numret skrivs eller klistras då in i rutan längst ner till höger i programmet (se bild ovan). Klicka på GÅ eller tryck Enter/Retur, så visas sidan.

För att AID-koden ska vara användbar behöver du ha ett aktivt abonnemang hos ArkivDigital och programversionen måste vara 1.4 eller senare. Du kan även använda dig av vår hemsida för att omvandla en AID-kod till en korrekt källangivelse. Gå till AID-omvandlingen.

Läs mer om AID på vår hemsida.

Cici Löfgren, Kundtjänst ArkivDigital