Lättare att hitta i jordbruksräkningen 1944

Det är skillnad på jordbruk och jordbruk. I kyrkböcker och andra källor hittar vi släktingar som är hemmansägare, jordbrukare, lantbrukare, bonde, arrendator, torpare och allt vad det kan stå. Men vad betyder detta i praktiken? Det är inte alltid så lätt att få reda på.

När det gäller mitten av 1900-talet finns sedan ett drygt år en användbar källa i ArkivDigital: Jordbruksräkningen 1944. Den har tidigare varit knepig att hitta i, men nyligen tillkom ett register som ingår i Allt-i-ett-abonnemanget (välj Ny registersökning > Registerkälla > Jordbruksräkning 1944). Där kan du söka på jordbrukarens namn, hemby och hemförsamling.

I Sveriges befolkning 1950 hittar jag min farmors bror Per Georg Eliasson, född 1882, som hemmansägare på fastigheten Stenviksstrand 1:10 i Ramsele socken i Ångermanland.

Källa: Jordbruksräkning 1944 (ArkivDigital) AID: r15.p106985899 Länk

Söker jag upp honom i jordbruksräkningen 1944 får jag veta mycket mer. Bland annat att hans gård bestod av 7 hektar åker, 17 hektar äng och 96 hektar skog. Inräknat all mark ägde han 139 hektar. (För stadsbor kan upplysas att 1 hektar är 10.000 kvadratmeter eller ungefär 10 normalstora villatomter.)

Vidare får vi veta att gården saknade traktordrift (det vill säga jordbruksredskapen drogs av häst) och mjölkmaskin (vilket betyder att korna handmjölkades morgon och kväll, man drog i kons spenar med en speciell teknik). Inte heller fanns vattenledning in i husen (allt vatten som behövdes fick bäras in). Däremot fanns el för belysning men inte till matlagning (huset hade alltså vedspis).

Till hjälp på gården fanns ett antal jordbruksredskap: stallgödselspridare, radsåningsmaskin, potatisupptagningsmaskin, slåttermaskin, släpräfsa och tröskverk. Den som till äventyrs inte riktigt vet vad en släpräfsa är får googla och helst bildgoogla. Och den som mer på allvar vill fördjupa sig i äldre jordbruksredskap rekommenderas boken ”Från stall till maskinhall. Lantbrukets maskin- och redskapshistoria under 1900-talet” av Rolf Larsson (2009). Med hjälp av den rätas nog de flesta frågetecken ut. Vi får exempelvis veta att det år 1948 såldes 9000 släpräfsor i Sverige.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) – Byrån för jordbruksstatistik, Allmänna jordbruksräkningen 1944 H1AB:696 (1944) Bild 9380, AID: v836350.b9380

Jordbruksräkningen 1944 gjordes som namnet antyder av statistiska orsaker och resulterade i en bok: ”Jordbruksräkningen år 1944”, utgiven 1946 av Statistiska centralbyrån i serien Sveriges officiella statistik och tillgänglig på internet: https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Jordbruk/Jordbruksr%C3%A4kningen%201927-1966/Jordbruksrakningen-1944.pdf

Där kan vi på sid. 89 och 91 inhämta att 74 % av jordbruksfastigheterna av samma storlek som Per Georg Eliassons ångermanländska bondgård hade elbelysning, medan bara 31 % hade vattenledning indragen i bostadshuset. På så vis får vi veta att hans gård var som de flesta andra i 1940-talets Sverige. I boken finns också en redogörelse för bakgrunden till jordbruksräkningen och beskrivning av hur den genomförts.

Med andra ord: Efter att ha studerat Per Georg Eliassons blankett i Jordbruksräkningen 1944 har vi en mycket bättre bild av vilken verklighet som fanns bakom orden ”hemmansägare” och ”Stenviksstrand 1:10” i Sveriges befolkning 1950. Vi har till och med fått en viss inblick i hans och hustruns dagliga liv.

Totalt omfattar jordbruksräkningen uppgifter om cirka 440.000 gårdar i hela Sverige, bland dem en del mycket små jordbruk och många stadsägor. Så ganska många månskensbönder finns med. Det kan alltså löna sig att söka efter personer som exempelvis bodde i utkanten av städer och som man inte direkt tänker på som jordbrukare.

Blanketterna som ligger till grund för jordbruksräkningen har för det mesta fyllts i av bönderna själva. Dessvärre hade många en handstil som inte är så enkel att tyda, vilket resulterat i ganska många fel vid registreringen, både vad gäller personnamn och ortnamn (församlingsnamnen ska däremot vara korrekta). Ibland kan det behövas lite kreativitet vid sökandet, pröva gärna exempelvis alternativa stavningar.

Hittar du felaktigheter är vi förstås tacksamma om du vill hjälpa oss att rätta dem, använd ”Rätta”-knappen ovanför sökresultatet. Tack på förhand!

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn AID v793479.b30.s1Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn KVa:1 (1903-1914) Bild 30 / sid 1 (AID: v793479.b30.s1, NAD: AD/KÖPENHAMN/0001) Länk.

Sedan en kortare tid tillbaka finns handlingar från Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn tillgängliga i ArkivDigital. Vi har både fotograferat de mest grundläggande serierna, det vill säga församlingsböcker, flyttningslängder samt födelse-, vigsel- och dödböcker, och en del andra typer av handlingar.

Svenska kyrkan har haft verksamhet i Köpenhamn sedan år 1901. Gudstjänster förrättades till en början i Garnisonskirken, men antalet svenskar i Köpenhamn var stort och snart uppstod behov av en egen kyrka. År 1903 bildades Svenska Kyrkoföreningen. Som framgår av § 2, punkt 2 skulle föreningen ”arbeta för åstadkommandet af en egen svensk kyrka därstädes” (bilden ovan).

Grundstenen till kyrkan lades år 1908. 1911 stod den klar och invigdes samt namngavs efter konung Gustaf V.

Svenska Gustafskyrkan är sedan länge en populär vigselkyrka. Många svenska par, som inte varit bosatta i Köpenhamn, har rest hit för att gifta sig. Detta förhållande avspeglas naturligtvis i församlingens lysnings- och vigselböcker samt dess bilagor, som är ovanligt omfattande. På bilden nedan visas ett lysningsbevis för ett par där lysning skett i brudens hemförsamling Nödinge, men där paret sedan rest till Köpenhamn för att förrätta vigseln.

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn AID v793477.b30.s1

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn HV:10 (1934-1936) Bild 30 / sid 1 (AID: v793477.b30.s1, NAD: AD/KÖPENHAMN/0001) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Barn födda på BB – hur hittar man dem i födelseböckerna?

Om ett barn idag föds på till exempel lasarettet i Sundsvall men föräldrarna är bosatta i Timrå ser vi det nog som självklart att Timrå ska anses vara barnets födelseförsamling. Så har det dock inte alltid varit, och detta kan ibland ställa till det för släktforskaren.

Under 1900-talets början blev det allt vanligare att barn förlöstes på barnbördshus eller andra förlossningsanstalter. 1895-1946 gällde i kyrkobokföringen en förordning som stadgade att nedkomstförsamlingen skulle anges som födelseförsamling, alltså tvärt emot dagens system.

Det har i regel förts särskilda födelseböcker för förlossningsanstalterna. På bilden nedan visas ett utdrag ur Umeå lasaretts kyrkoarkiv C:1 sid 2. Den 10 december 1907 föddes Vivan, dotter till Per August Löfgren och Agnes Augusta Hjelm från Holmsund.

0136 Barn födda på BB 1

De barn som föddes vid förlossningsanstalter finns även införda i födelseboken för moderns hemförsamling. Vivan kan därför även återfinnas på sid 9 i Holmsund C:4.

0136 Barn födda på BB 2

Med anledning av regeln om att nedkomstförsamlingen ska räknas som födelseförsamling, har Vivan i Holmsund AI:5 (1899-1918) sid 132 fått ”Umeå stad” (d v s Umeå stadsförsamling) antecknat som födelseförsamling.

0136 Barn födda på BB 3

Det fanns ett undantag från regeln att nedkomstförsamlingen skulle räknas som barnets födelseförsamling. I städer som bestod av flera församlingar ansågs församlingen som modern var kyrkobokförd i vara lika med barnets födelseförsamling. Även i dessa fall återfinns dock barnet i både den aktuella förlossningsanstaltens samt i moderns hemförsamlings födelseböcker.

Förlossningsanstalternas födelseböcker förvaras i regel på landsarkiven, och vi har då fotograferat dem för samma tidsperioder som vi fotograferat ”de vanliga” födelseböckerna från det aktuella länet. Ett fåtal förlossningsanstalters födelseböcker, som inte förvaras på något landsarkiv, saknas dock i ArkivDigital online.

Ibland finns förlossningsanstalternas födelseböcker i en egen arkivbildare, till exempel Umeå lasaretts kyrkoarkiv eller Lasarettspredikantens i Växjö arkiv. Det förekommer också att födelseböckerna ingår i kyrkoarkivet för den församling som den aktuella förlossningsanstalten var belägen i. Ett exempel på detta är Haparanda, där födelseböckerna för lasarettets BB finns förtecknade i kyrkoarkivets serie CII.

Markus Lindström, ArkivDigital

Infogade bilder är hämtade från dessa bilder i ArkivDigital Online:
Översta bilden: AID v139921.b50.s2 Länk
Mittersta bilden: AID v214446.b170.s9 Länk
Nedersta bilden: AID v139255.b143.s133 Länk