Rullor 1620-1723

Som släktforskare brukar man förr eller senare stöta på en militär i släkten, det kan vara en förfader som står antecknad som ryttare eller soldat. Eller så härstammar man kanske från en officer. I slutet av 1600-talet började man föra de så kallade Generalmönsterrullorna och detta gör man till slutet av 1800-talet. Generalmönsterrullorna hittar man om söker efter rullor i ArkivDigital. Då ser man att det också finns tidigare rullor. Det finns en serie som kallas ”Rullor 1620-1723” som innehåller många, många hundra volymer. Hittills har vi fotograferat av handlingarna 1620-1659 och sedan några enstaka volymer efter det. Det är ett pågående arbete med att digitalisera dessa handlingar på Krigsarkivet.

Det finns ett par bra ingångar till materialet och lite tips och sökvägar är alltid bra att känna till.

Har man en vanlig ryttare eller soldat krävs det lite mer letande innan man hittar rätt. Bara att känna till att en ryttare finns vid ett kavalleriregemente och en soldat vid ett infanteriregemente är en bra start. Då behöver man inte leta i fel ”typ” av regemente. Sedan är de oftast indelade med namn efter län/landskap. Har man fler uppgifter om vad t.ex. deras befäl heter, kan man hitta in via ett namnregister. Är det en officer man letar efter går man direkt till namnregistret.

I serien ”Rullor 1620-1723” finns överst i listan med volymer 15 volymer som kallas Personregister. Om man håller musen över (i) eller klickar en gång på volymen får man upp information vilka namn som ingår i volymen. Låt oss säga att vi letar efter Lars Jakobsson som vi har uppgift om var fänrik på 1640-talet. I namnregistret hittar vi ett kort.

0303 Rullor 1620-1723 PersonReg 6 bild 3015Rullor 1620-1723 PersonReg:6 (1620-1699) bild 3015 (AID: v793063.b3015, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Hänvisningarna är till årtal och volym för det året. Förutom att vi får ingångar till de olika rullorna så har vi ju här även en bra sammanställning över alla som var officerare i Sverige under nästan hela 1600-talet. Uppe till höger står en 1 och det betyder att det finns fler registerkort för denna person, något att tänka på.

Vi ser alltså att Lars Jakobsson Skoo var fänrik vid Åbo läns regemente. Eftersom Finland var en del av Sverige vid denna tid finns även de finska regementena med i materialet. Han byter tjänst till fänrik vid Björneborgs regemente och tittar man på nästa kort ser man att han blir löjtnant. Översta hänvisningen är till 1641 volym 12. Denna letar vi upp i listan med volymer.

0303 Volym 1641-12Kolla i början av volymen om det finns ett register över regementen och kompanier. Efter lite letande hittar rätt regemente och kompani och även Lars Jacobsson.

0303 Rullor 1620-1723 1641 12 bild 130 sid 8Rullor 1620-1723 1641:12 (1641-1641) bild 130 / sid 8 (AID: v751076.b130.s8, NAD: SE/KrA/0022) Länk.

Ute i kanten står intressant information ”Gamble Ryttmästaren Jacob Nilssons son, hafuer tient i Tyssland för een gemen Ryttare, under Sal: Johan Muncks Comp:” Officerarna kommer alltid först och sedan kommer manskapet. I detta fall ser man till höger manskapet för Hallicko socken och har man en menig soldat så är det här man skall leta efter honom.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Gammalsvenskbys kyrkoböcker nu tillgängliga i ArkivDigital

I Östersjön, väster om Estlands fastland, ligger ön Dagö. På Dagö, liksom i det nuvarande Estlands kusttrakter och på dess övriga större öar, har det åtminstone sedan 1200-talet funnits en svensktalande bondebefolkning. Åren 1563-1721 var Dagö i svensk besittning och ön var länge ett viktigt centrum för svenskarna i Estland.

Genom freden i Nystad år 1721 kom Dagö att bli en rysk besittning. År 1781 beslöt den ryska kejsarinnan Katarina II att omkring 1000 Dagösvenskar skulle deporteras till Ukraina. Många av dem dog under den långa marschen. De som kom fram grundade byn Gammalsvenskby.

Trots i det närmaste obefintliga kontakter med Sverige kom befolkningen Gammalsvenskby att bevara sina traditioner och sin lutherska tro. De behöll även sin gamla östsvenska dialekt. Mot slutet av 1800-talet återupprättades vissa band med Sverige och år 1885 invigdes en ny svensk kyrka.

Efter den ryska revolutionen år 1917, samt en omfattande hungersnöd, bad de svenska kolonisatörerna om rätt att få lämna Sovjetunionen och slå sig ned i Sverige. År 1929 anlände 881 av byborna till Sverige; bara några få valde att stanna kvar i Ukraina. Merparten av återvändarna slog sig ned på Gotland.

Med till Gotland medföljde även Gammalsvenskbys församlingsböcker. Det var pastor Kristofer Hoas som såg till att dessa kom med. Pastor Hoas fortsatte sedan att föra församlingsbok fram till sin död år 1941. År 1947 överfördes arkivet till länsarkivet (nuvarande landsarkivet) i Visby, där vi nu har fotograferat handlingarna.

GammalsvenskbyGammalsvenskby (Ukraina) (Ut) 8 (1920-1921) bild 160 / sid 64 (AID: v99903.b160.s64, NAD: SE/ViLA/23094) Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Konstverk i handlingarna

Karlskrona_rådhusrätt_och_magistrat_FIIa_143_Bild_4080Karlskrona rådhusrätt och magistrat FIIa:143 (1934-1934) Bild 4080 (AID: v495505.b4080, NAD: SE/LLA/10122) Länk.

Som släktforskare har man ju bläddrat igenom tusentals och åter tusentals sidor i de gamla handlingarna. Man hoppas så klart att man skall hitta de små pusselbitarna till den egna släkten, men ibland stannar man upp och man börjar fundera kring just det man ser för tillfället. Det kan vara ett annorlunda yrke, ett konstigt namn, prästens handstil eller något helt annat – som en fin bild.

Exemplet ovan kommer från en bouppteckning i Karlskrona 1934 och visar översta delen på en livförsäkring, tecknad hos Brand- och Lif-Försäkrings-Aktie-Bolaget SVEA.

Andra fina bilder hittar man till exempel i Träslövs kyrkoarkiv i serien HV:2 som är bilagor till lysnings- och vigselboken.

Träslöv_HV_2_Bild_362
Träslöv HV:2 (1760-1889) Bild 362 (AID: v93549.b362, NAD: SE/LLA/13420) Länk.

I detta exempel är det ett dopintyg på Johan Edward Bernhard, son till Emil Johan Johnson och Anna. Han föddes i Rumford, Rhode Island, USA, 1/5 1888 och intyget finns bevarat, för föräldrarna flyttade säkert tillbaka till Sverige och bosatte sig i Träslöv. Bilden innan är föräldrarnas vigselintyg.

Träslöv_HV_2_Bild_361
Träslöv HV:2 (1760-1889) Bild 361 (AID: v93549.b361, NAD: SE/LLA/13420) Länk.

Hittar du något spännande i de gamla handlingarna; stanna till och tänk efter. Bara en liten anteckning eller bild kan ge så många tankar kring hur de hade det förr i tiden.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från Bender

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från BenderBrevet som Lars Nordbeck skrev för över trehundra år sedan, hösten 1711 i Bender i nuvarande Moldavien, finns fortfarande bevarat i Riksarkivet i Köpenhamn, detta därför att det aldrig nådde adressaten utan istället blev ”uppsnappat” av Sveriges fiende Danmark. Klicka på bilden för att se brevet i större format. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 4 (1703-1720) Bild 3420 (AID: v258794.b3420, NAD: DK/RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

Förra veckan berättade vi om de fem volymer med uppsnappade brev som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning” på Rigsarkivet i Köpenhamn. (Gå till blogginlägget.) Vi utlovade då att ni skulle få ta del av ett brev som Lars Nordbeck skrev hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne.

[Omslag:]
”Den Ährwördige och wällärde herren Hr Knudt Tuliph [Tulin] Wähl meriterad kyrkioherde wijdh Församblingarna i Hoff och Wästra Karup i Schåne”

[Brev:]
”Ehrwördige och wällärd Hr kyrkioherde
Högt:de Hr Farbroder

Jag längter af hiärtat at få något bref ifrån någon Christen siähl i Schåne, hälstt emedan iag så månge gånger skrefwet, och intet swar bekommet, och weet iag nu intet hwem iag skall skrifwa till, iag troor the äro alle döde som iag känna och skall någon lefwa antingen min k: Moder Broder eller Farbröder, då lära de redan tänkia at [iag] längasedan antingen död är eller i Ryss röfvan.

Jag tackar dock min gud, som mig här till hulpet hafwer, och frälst uthu så mycken stöd, fast iag än är här uthi et främmande och hedniskt land, så är iag dock glad, at iag är hoos min nådige konung. Elliest har iag skreefwet så wähl med denna lägenheten som wid the förra både till farbror Hr Lars, som ock till min k: moder och flere Andra, Gud låte både detta och the andra brefwen hafwa träffat mina k: wänner uthi et gott tillstånd; hwad mitt wäsende och Tiänst uthi detta miserable fältlefwernet angår då wardt iag 1708 d: 10 Maij ordinerad till andra prästen wid Södra Skånska cawallerie Regementet, och sedan dhen tijden har iag intet kunnat haft någon corrspondence till at göra någon anstallt om min löön hemma i Schåne;

Och emedan dhen samma ännu innestår, beder iag Hr farbroder täcktes den samma, der min k: moder skulle wara dödh, upbära, om hwilken saak iag tillförne tillskrifwet farbror Hr Lars i Wankifwa sampt deraf betahla till corporalen Häggertz 120 D:r sölfwermynt, om han skulle lefwa, och sedan inlösa een silfwerkanna hoos Bengt i Perstorp för 100 D:r Sölf:rmt, det öfriga kan stå så länge till wijdare. Hr Farbroder behagade äntel: skrifwa mig till med första lägenheet, skulle några Pastorater wara ledige, kunne tdet och gifwa wid handen, hastigheten förbiuder wijdhlöftigheten, dog lefwer näst flijtig helsning till alla som känna

Bender d. 9 Nowemb: 1711
Hr Farbroder
hörsamste T:re
Lars Nordbeck

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Uppsnappade brev från stora nordiska kriget

chiffer AID v258798.b3850En del av handlingarna är skrivna med chiffer för att försvåra för fienden. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 8 (1716–1718) Bild 3850 (AID: v258798. b3850, NAD: DK/ RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

På det danska Rigsarkivet i Köpenhamn finns fem volymer som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning”. Detta säger ju inte speciellt mycket, men om man får tips om en så spännande källa som uppsnappade svenska brev från början av 1700-talet (”Opsnappede svenske breve fra Store Nordiske Krigs tid 1703- 1720”) blir man ju så klart nyfiken och dessa måste fotograferas av.

Under det stora nordiska kriget (Karl XII:s krig) var stora delar av den svenska armén utomlands och kurirerna var en väl använd transportväg för att skicka brev, handlingar och annat mellan kungen, armén och hemlandet. Fienden gjorde vad man kunde för att förhindra att informationen nådde sin mottagare och kunde man läsa lite om planer och tankar var det ännu bättre.

En del av de handlingar man snappade upp finns bevarade i dessa fem volymer. Här finns brev från kungen, rullor över manskap, instruktioner och en massa annat. Men det som kanske är mest intressant är de enskilda soldaterna eller ryttarnas brev hem till sin familjer.

Man beskriver det dagliga livet i fält och hälsar dem där hemma. Men bara tanken på att detta brev inte når sin mottagare gör att man tänker sig in hur det var vid denna tid. Hemma var man orolig hur mannen hade det ute i kriget och när han skickade brev hem tog fienden kuriren/postbäraren och det kanske var det sista brevet hem som skickades.

Historikern Peter Ullgren skrev 2006 en bok med titeln ”Uppsnappade brev” där han utgår från innehållet i dessa handlingar (utgiven av Wahlström & Widstrand). Länk till information om boken.

I ett blogginlägg som publiceras nästa vecka kan du läsa ett brev som Lars Nordbeck skriver hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Flyghaverier – den militära flygsäkerheten i Sverige 1934-1949

v793806.b1340

Flygstaben: Centralexpeditionen F2:11 (1941-1941) Bild 1340 (AID: v793806.b1340, NAD: SE/KrA/0603001Ö) Länk.

Nu kan du läsa om svenska flyghaverier och genom noggrant förda noteringar ta reda på vad som inträffade, när och varför. I dokumenten beskrivs haveriets förlopp, skadebesiktning, förslag på åtgärder, vilka personer som var inblandade och vem eller vad som bär ansvar för haveriet. I bilagorna finner du bland annat kartor, skisser och fotografier på de skadade planen.

”Flygstaben: Centralexpeditionen”, serien flyghaverier 1934-1949 finns komplett tillgänglig i ArkivDigital. Sökord: ”flygstaben”.

Låt oss titta på en flygolycka funnen i handlingarna:

I början av augusti 1938 skedde ett flyghaveri med olycklig utgång utanför Högklint/Visby, Gotland. Furiren nr 33/F 3 Nils Harry Arne Ehrbring omkom. Nedan följer flottiljchefens meddelande till chefen för flygvapnet (bilden ovan).

”Såsom komplettering av telefonanmälan får jag härmed vördsamt anmäla, att fpl typ S 6 nr 338 den 1. ds havererat utanför Visby. Flygföraren, furiren 33/F3 Ehrnbring, och mekanikern, vicekorpralen 55/F3 Kahlin, lämnade flygplanet medelst fallskärmshopp. Båda landade i vattnet. Vicekorpral Kahlin räddades genom en tillstädeskommande motorbåt, under det att furir Ehrnbring omkom genom drunkning. ”

På efterföljande sidor kan vi läsa vittnesmålen som avlagts av personer som vistats i närheten när olyckan skedde. Det beskrivs hur de två männens fallskärmar vecklade ut sig och hur den ena lyckades klamra sig fast vid en vingdel i vattnet tills han plockades upp av en anländande båt.

Malin Nyberg, ArkivDigital

Från danskt till svenskt – Göteborgs och Bohus läns kopiebok

Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1a Bild 14Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a (1570-1670) Bild 14 (AID: v95.b14, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

När de forna danska landskapen övergick till svensk ägo på 1600-talet krävdes det ganska mycket jobb för den svenska administrationen att få ordning på alla papper och längder. Man fick upprätta nya skattelängder och jordeböcker samt inventera gods och gårdar.

Som en del i detta arbete gör man i början av 1660-talet en inventering av frälsegodsen i Göteborgs och Bohus län. Det finns en volym som kallas kopiebok och den består av nästan 1500 sidor och är så tjock att man varit tvungen att dela in del i tre delar. Dessa heter Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a, EIX:1b och EIX:1c.

Guvernören Harald Stake ger den 24/7 1660 och den 28/2 1661 order om att man skall göra en förteckning över de personer som i Bohus län äger frälsegods och de som lämnat över sina brev och jordeböcker. Det finns bra register och hänvisningar till handlingarna.

I namnregistret som finns i början av volym EIX:1a (se bild ovan) hittar vi t.ex. att 1642 ”fordom lagmannen Hans Frantzsson bekommit konung Christians bref af Dannemark på Kongstiondhen af hella Hisingen fögderi Arendewis at åtniuta” och en hänvisning till sidan 1196.

Sidan 1196 hittar man i volym EIX:1c och det är en avskrift av originalbrevet från 1642.
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1c Bild 137 sid 1197
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1c (1570-1670) Bild 137 / sid 1197 (AID: v50641.b137.s1197, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

Man hittar även avskrifter av köpebrev och har man kommit bak till 1600-talet i sin forskning i Göteborgs och Bohus län så bör man titta i dessa handlingar och se om det finns något spännande.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Släkt på Åland? Du hittar dem i ArkivDigital!

Åland, det självstyrda landskapet mellan Sverige och Finland, är det enda område utanför Sveriges gränser där ArkivDigital har fotograferat i större omfattning. Det är faktiskt till och med så att av alla landskap har Åland fått sina historiska källor allra mest komplett digitaliserade.

Så här hittar du de åländska handlingarna i ArkivDigital:

Välj ”Sök Arkiv” i programmet ArkivDigital, och sedan ”Avancerade sökalternativ”. Då uppenbarar sig tre rullgardinsmenyer. På ”Län” eller ”Landskap” (vilket spelar ingen roll) väljer du ”Åland” varpå en lista över allt åländska källmaterial visas.

Du hittar exempelvis kyrkböckerna för Ålands sexton församlingar: Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund (med Skarpans) och Vårdö. På grund av sekretessregler går fotograferingen dock inte längre än till omkring 1885.

I Ålands domsagas arkiv finns bouppteckningarna till 1916, domböckerna till 1900 och lagfartsprotokollen till 1901 samt diverse andra handlingar som förmynderskapsprotokoll, konkursakter och husesynsinstrument.

I Ålands häradsskrivares arkiv finns mantalslängder (till 1933) och jordeböcker, och i kronofogdens arkiv mängder med spännande handlingar, dock kanske mer för lokalhistoriska forskare än släktforskare.

Och i Ålands lantmäteribårys arkiv finns ett verkligt spännande källmaterial: Bykartor från framför allt 1700- och 1800-talen (och ibland senare), framför allt skattläggnings- och skifteskartor. Där kan du få en uppfattning om hur byn där förfäderna bodde såg ut. Glöm inte att också titta på de så kallade handlingarna till kartorna (volymerna Ib:1-36) som förklarar närmare vad kartorna visar.

Så har du släkt på Åland, är du lyckligt lottad!

Ålands-artikel i Släkthistoriskt Forum, 20 februari
Om du vill läsa mer om vårt breda Ålands-material kan vi tipsa om den artikel som ArkivDigital har med i februarinumret av Släkthistoriskt Forum. Numret kommer ut den 20 februari och har temat Släktforskning i Norden. Läs mer om Släkthistoriskt Forum.

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

 

Bildtext:

Det var på kronohäktet Vita Björn i Kastelholm, i bruk från 1784, som de fångar satt som var intagna på Kastelholms kronohäkte. De återfinns i de fånglistor som förvaras i Justiekanslerns arkiv (i Riksarkivet i Stockholm) och i Kastelholms kronofängelses arkiv (i Landskapsarkivet i Mariehamn). Bägge serierna är tillgängliga hos ArkivDigital. Numera är Vita Björn fängelsemuseum. Foto: Håkan Skogsjö.

Forskardag i Lyrestad lördag 27 september – Välkomna!

Centralgatan 1 LyrestadNu öppnar vi återigen våra dörrar och välkomnar alla nyfikna besökare.

Imorgon, lördagen den 27 september, är det öppet hus och forskardag på ArkivDigitals huvudkontor i Lyrestad.

När och var?
Lördag 27 september
Klockan 9.00 – 15.00
Centralgatan 1, LYRESTAD
Lyrestad ligger strax öster om Vänern, omkring 20 km nordost om Mariestad längs E20 och längs Göta kanal.

Föranmäl dig till kundtjanst@arkivdigital.se eller ring: 010 – 101 13 33, så vi kan planera mängd kaffe och fika.

Vi hjälper dig att hitta svaren
Har du funderat på vem din morfars mor var och var hon bodde? Eller vad som hände med Anders Persson när han flyttade hemifrån?

När du släktforskar hittar du svaren på många av de frågor som du har om dina förfäder och släktingar. Vi hjälper dig i din forskning när vi ses i Lyrestad.

Om du är nybörjare hjälper vi dig att komma igång, och om du har forskat ett tag kan vi försöka knäcka något problem som du har funderat på.

Tänk på att ta med några ingångsuppgifter (namn, datum och plats) så att vi kan hitta in i de gamla handlingarna.

Vi ses i Lyrestad!

ArkivDigital

Klippböcker från Falkenberg 1899-1965 i ArkivDigital online

I ett samarbete med Falkenbergs Kultur- och Hembygdsförening, har ArkivDigital i sommar fotograferat av 17 stycken klippböcker som hembygdsföreningen har i sina samlingar. Dessa urklipp är samlade av posttjänstemannen Charles Moberg i Falkenberg och innehåller många intressanta notiser om personer och händelser i Falkenberg.

4 av volymerna innehåller dödsnotiser, i många fall med fotografier och levnadsbeskrivningar på den som gått bort. Varje volym börjar med ett handskrivet namnregister så att det går lätt att hitta.

De övriga volymerna innehåller klipp om stort och smått, födelsedagar och händelser i Falkenberg och dess närhet. Även dessa börjar med ett namnregister.

Falkenbergs hembygdsförening Urklipp14 (1911-1945) Bild 210 - sid 13Falkenbergs hembygdsförening Urklipp:14 (1911-1945) Bild 210 / sid 13 (AID: v764390a.b210.s13, NAD: SE/LLA/9999999)

Om du har släkt i Falkenberg under 1900-talet kan du säkert hitta något spännande i handlingarna.

För att hitta dessa i ArkivDigital online söker du på Falkenbergs hembygdsförening.

Niklas Hertzman, ArkivDigital