Släktforskningstips: Även prästen kan fela

Södra Finnskoga CI 1 (1831-1857) Bild 41 sid 75
Södra Finnskoga CI:1 (1831-1857) Bild 41 / sid 75 (AID: v8373.b41.s75, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Släktforskningstips, praktiskt exempel:
”Har aldrig haft någon dotter med det namnet”

För ett tag sedan kom en fråga till oss på ArkivDigital om vi kunde hjälpa till att leta upp en svensk anmoder som flyttat till Norge. Frågan löd:

Hei! Kan du hjelpe meg å finne slekten til min oldemor. Min oldemors navn var: Britta Karlsdtr Mikkelson født 29 april 1844 Djekneliden Bograngen Wermland. Hun ble gift i Norge. Navnet til Brittas far var Karl Mikkelson. Det er alt jeg vet.

Det kunde väl inte vara så svårt. Första uppgiften var att hitta vilken församling det handlade om. En sökning på ortnamns-skivan gav att Djäkneliden och Bograngen ligger i Södra Finnskoga församling i Värmland.

Det första steget är att kolla födelseboken i Södra Finnskoga den 29 april 1844 (bilden ovan). Längst ner på sidan hittar vi den 29 april 1844 ett barn som den 8/5 döps till Brita. Här står att hon föddes i Medskogen och föräldrar är Carl Andersson och dess hustru Brita Påhlsdotter. Datumet, barnets namn och faderns förnamn är alltså rätt med frågan. Födelseorten stämmer inte, men det kan ju ha blivit fel i den muntliga traditionen i Norge. Faderns efternamn skulle enligt frågan vara Mikkelson och man kan faktiskt se att det står inskrivet ”Mikelsson?” ovanför Andersson i födelsenotisen. Frågan är då var som är rätt? Det blir att titta på familjen i husförhörslängden.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 138 sid 133

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 138 / sid 133 (AID: v13401.b138.s133, NAD: SE/VA/13531) Länk.

I Södra Finnskoga AI:4 sidan 133 (ovan) hittar vi Medskogen och här bor familjen:
Carl Andersson, född 1805
h. Elina Påhlsdotter, född 1802

d:r Brita 29/4 1844

Nu börjar det bli rörigt, här stämmer inte mammans namn. Enligt födelseboken skulle hon heta Brita Påhlsdotter, men i husförhörslängden heter hon Elina Påhlsdotter. Vad är rätt?
Det finns väl bara ett sätt att göra och det är att följa familjen vidare för att se vad prästen skriver om familjen.

Södra Finnskoga AI 5 (1851-1857) Bild 155 sid 146

Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 155 / sid 146 (AID: v13402.b155.s146, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Mammans namn är i nästa husförhörslängd fortfarande Elina Pålsdotter, men vänta nu. Vad har prästen skrivit efter dottern Britta? ”Har aldrig haft någon dotter med det namnet 18/10 54”.

1854 när Britta är 10 år gammal har prästen alltså kommit på att Carl Andersson och Elina Pålsdotter i Medskogen aldrig haft en dotter som heter Britta. Hon är ju ändå inskriven i två olika husförhörslängder och i födelseboken som dotter i familjen. Nu är ju den stora frågan vem var Brita som föddes 29/4 1844 och om hon inte är dotter i denna familj bör hon ju vara dotter i en annan familj, eller?

Tillbaka till den ursprungliga frågan. Här står att hon föddes i Djäkneliden och Bograngen och pappans namn var Karl Mikkelson. Kan det vara så att det finns en Karl Mikkelson som bor i Bograngen eller Djäkneliden? Vi får kolla.

Södra Finnskoga AI 3 (1837-1844) Bild 42 sid 35

Södra Finnskoga AI:3 (1837-1844) Bild 42 / sid 35 (AID: v13400.b42.s35, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Med hjälp av ortregistret i början av volymen hittar man snabbt till Bograngen under Djäkneliden. Här ser man att familjen består av:
Carl Mickelsson, född 1804
h. Brita Påhlsdotter, född 1804
s. Mickel, född 5/10 1835
s. Pär, född 21/5 1839
d. Märta, född 18/10 1841

Mammans namn stämmer ju här med det som står i födelseboken när Brita föds. Pappan Carl Mickelsson kan stämma med födelseboken för där fanns ju Mickelsson inskrivet ovanför. Men ingen Brita. Kanske inte så konstigt, hon föddes 1844 och denna husförhörslängd slutar 1844. Hon kanske inte hunnit bli införd. Vi kollar i nästa.

Södra Finnskoga AI 4 (1845-1850) Bild 139 sid 134

Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 139 / sid 134 (AID: v13401.b139.s134, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Här hittar vi dottern Brita född 29/4 1844 i familjen.

Har vi nu hittat rätt Brita och rätt familj? Ja, egentligen finns det bara ett sätt att bekräfta detta och det är att försöka följa Brita genom livet tills hon flyttar till Norge. Om man gör det ser man ett par andra spännande saker under hennes liv.

Ute till höger i anmärkningskolumnen på bilden ovan står att familjen öfwergifwit orten år 1844 i Nowember. Men även att de 1846 flyttar till sidan 177 och 1847 till sidan 38 i husförhörslängden. Vidare:

  • Södra Finnskoga AI:4 (1845-1850) Bild 44 / sid 38 (AID: v13401.b44.s38, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:5 (1851-1857) Bild 48 / sid 41 (AID: v13402.b48.s41, NAD: SE/VA/13531) Länk.
  • Södra Finnskoga AI:6 (1857-1861) Bild 60 / sid 52 (AID: v13403.b60.s52, NAD: SE/VA/13531) Länk.

Carl Mikelsson står som sjuklig, utfattig och tiggare. Britta njuter upfostringshelp af Kongl. Seraphimer ordens gillet i Stockholm. Carl dör 2/2 1852.
1859 flyttar Brita till Trysild i Norge.

Vad lär vi oss av detta? Jo, att det är viktigt att verifiera att det är rätt personer man forskar på och att inte lita 100% på prästerna. Även de kan göra fel och skriva in personer med fel familj. Det bästa man kan göra (om det är möjligt) är att följa personerna i varje längd för att få en obruten kedja.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Gratisdagar hos ArkivDigital nu i helgen!

gratis nu i helgen 21-22 marsLördag den 21 mars är det Släktforskningens dag, vilket uppmärksammas på många håll runtom i landet.

ArkivDigital bjuder, enligt gammal tradition, på två gratisdagar. Lördag och söndag, 21-22 mars, är ArkivDigital gratis för alla!

Passa på att bjuda in dina vänner och släktingar. Detta är ett ypperligt tillfälle att prova på tjänsten, helt och hållet gratis och utan krav på fortsatt användande.

Ta mig till gratisdagarna!

Behöver du eller någon du känner hjälp att komma igång med släktforskningen? Läs vår nybörjarhandbok här.

—–

Free Access to ArkivDigital this weekend!

Saturday March 21 is Genealogy Day in Sweden and many of the genealogy societies, libraries and archives throughout the country are hosting exhibits and lectures.

ArkivDigital, your online digital archive with nearly 53 million images, will be hosting an “open house” this weekend. We invite all who are interested in their Swedish history free access to our entire online historical archive on Saturday and Sunday (March 21-22, 2015). Take the opportunity to research your Swedish heritage and discover the wealth of records in our online archive.

Take this opportunity and enjoy the free days! Click here.
Go to the English blog.


ArkivDigital

Gott Nytt År önskar ArkivDigital

I morgon är det nyårsafton och vi på ArkivDigital önskar er alla ett Gott Nytt År!

Under 2014 har vi fotograferat mängder av nytt källmaterial och har nu fler än 51 miljoner färgbilder för historisk forskning i vårt arkiv.

Vi har fokuserat på att fotografera landskontorens och häradsskrivarnas mantalslängder från äldsta tid till 1820, handlingar från sjömanshusen samt bouppteckningar för åren 1901-1940. Även många andra typer av material har publicerats under året.

Vi har under 2014 lanserat två stycken nya bloggar – en på svenska och en på engelska (länk), och även tagit fram en nybörjarhandbok för nya släktforskare: ”Börja släktforska med ArkivDigital” (länk till handboken).

För andra året i rad har ArkivDigital fått Di Gasell-utmärkelsen, vilket visar att vi är ett snabbt växande företag (läs pressreleasen). Vi har även inlett ett flerårigt forskningssamarbete med Blekinge Tekniska Högskola, vilket syftar till att utveckla metoder för bildhantering och bildanalys (läs pressreleasen).

I augusti 2014 var ArkivDigital huvudsponsor för Släktforskardagarna i Karlstad, vilket vi även kommer att vara för Släktforskardagarna i Nyköping 2015. Vi medverkade på Nordamerikas största genealogiska mässa, RootsTech (länk) i Salt Lake City USA, och kommer återigen att finnas på plats där i februari.

Vi ser fram emot ett spännande år 2015. Gott Nytt År!

ArkivDigital

Malmö stadsarkiv har flyttat

MSA-invigning-20141108

I lördags invigde Malmö stadsarkiv sina nya lokaler på Bergsgatan 20 med Öppet Hus, föredrag, rundvisning, mingel och så klart fick besökarna hjälp att släktforska och knäcka gåtor. Ett par personer från ArkivDigital och ett antal från Malmö Släktforskarförening hjälpte de nyfikna.

Över 1000 besökare kom och hälsade på i Stadsarkivets nya fina lokaler och många var nyfikna på släktforskning. Det fanns 16 datorer och alla var upptagna hela dagen. Vi löste ett par mångåriga problem och nya släktforskare såg hur prästerna skrivit om deras föräldrar.

En epok går i graven och en ny påbörjas, så är det ju alltid vid en flytt. Malmö stadsarkiv har gamla anor. Från början var det de styrande som behövde tillgång till handlingarna och första instans var nere i rådhusets källare, inte långt från verksamheten där handlingarna behövdes.

Runt sekelskiftet 1900 inrättar man i Sverige ett antal Landsarkiv som får ansvar för var sitt geografiskt område. Malmös handlingar var tänkta att hamna på Landsarkivet i Lund, men de styrande i Malmö protesterade och ville ha kvar sina handlingar i Malmö och så blev det också. 1903 inrättades arkivmyndigheten Stadsarkivet i Malmö. 1956 var det dags för den första stora flytten då man flyttade till det gamla Riksbankshuset på Adelgatan. 1991 blev det på nytt en flytt och denna gång gick flytten till det nya området i Västra Hamnen och Dockan-området. Kockumsarbetarnas gamla personalutrymme och lite nybyggda magasin rymde stadsarkivet under drygt 20 år.

Under sommaren och hösten i år har det varit en intensiv trafik med arkivhandlingar till det nya arkivet på Bergsgatan. Nu är det tidningen Arbetets gamla lokaler som är omgjorda till forskarsal, magasin och hörsal. Tillsammans med ett nybyggt hus är det alltså här det nya stadsarkivet skall vara.

Vi gratulerar och gläds åt det fortsatta goda samarbetet.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Tips: När födelseuppgifterna inte stämmer

0139 När födelseuppgifterna inte stämmerNär vi är ute och träffar folk på mässor och andra evenemang försöker vi alltid hjälpa till att knäcka släktforskarproblem. En fråga som ofta kommer upp är något i stil med: ”Jag har hittat min släkting i husförhörslängden på 1880-talet och där står att han föddes ett visst datum och på en viss plats, men där hittar jag honom inte”.

Detta är ett vanligt problem och något som de flesta släktforskare stöter på. Man konstaterar ganska snabbt att någonting inte stämmer. Det finns ett par saker man kan kontrollera för att hitta rätt uppgifter om personen:

1) Kontrollera om prästen är ”ansvarig” för mer än en församling, d.v.s. om församlingen ingår i ett pastorat. Då brukar prästen ha alla pastoratets kyrkoböcker tillsammans och han kanske skriver in födelsenotisen i fel bok. Det kan även vara så att prästen skriver en flyttattest och i denna skriver något i stil med att personen är född här och så undertecknar han var han bor. Prästen brukar oftast bo i moderförsamlingen och då kan det bli fel när personen är född i annexförsamlingen.

2) Om inte punkt 1) ger svar på frågan är nästa steg att grundligt och noga följa personen bakåt i tiden, genom varje längd, genom varje flytt för förr eller senare är han eller hon så ung så att man bor hemma hos sina föräldrar och då har man ju fått svar på frågan.
Utgå alltså från en tidpunkt och plats där du vet att personen finns i en husförhörslängd och följ bakåt i tiden. Kontrollera om det står att personen är inflyttad, kontrollera flyttlängderna, en tidigare husförhörslängd o.s.v. Sakta men säkert blir personen yngre och yngre och till slut kanske du ser att födelseuppgiften har ändrats eller att han/hon bor hemma hos sina föräldrar.

3) Om inte heller förslag 2) hjälper blir det en ännu mer noggrann kartläggning av personen och hans familj. Kontrollera vilka som är dopvittnen och faddrar vid barnens dop. Det kan vara släktingar, och om det finns någon med samma efternamn kan det kanske vara ett syskon. Försöka att spåra det och hitta i en födelsebok. Om personen dör ung och det finns omyndiga barn, kan släktingar utses till förmyndare. Dessa kan ge ledtrådar.

4) Kontrollera om det finns några register som kan vara till hjälp. Om den eftersökta personen heter Henriksson i efternamn så bör ju pappan heta Henrik i förnamn. Finns det ett bouppteckningsregister och i så fall kontrollera alla bouppteckningar som finns efter någon som heter Henrik som passar in tidsmässigt och ungefär rätt plats.

Ge inte upp, men var noga, det tjänar du på.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

ArkivDigitals nybörjarhandbok är här!

framsida nybörjarhandbokenÄntligen är ArkivDigitals digitala nybörjarhandbok här: ”Börja släktforska med ArkivDigital”. Den finns nu som pdf på vår hemsida. Läs den i din dator, läsplatta eller mobiltelefon – eller skriv ut den på papper.

Handboken består av 56 sidor som hjälper dig komma igång med din släktforskning. Den innehåller bland annat grundläggande information om släktforskningsämnet, sekretess och källhantering.

I inledande kapitel finner du en praktisk handledning i hur du registrerar dig som användare hos ArkivDigital, köper ett abonnemang samt installerar och kommer igång med användandet av vårt läsprogram. Resten av handboken lägger sitt fokus på det verkligt matnyttiga: hur du använder dig av historiskt källmaterial för att lära dig mer om dina förfäder.

”Börja släktforska med ArkivDigital” guidar dig från dina tre ingångsuppgifter (namn, datum, plats) till de gamla dokumenten med information om din släkt från svunna tider. Fokus ligger på födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker, död- och begravningsböcker, husförhörslängder och församlingsböcker samt bouppteckningar. Vi tittar även lite på namnskicket förr, oäkta barn samt hur ArkivDigitals AID-nummer kan hjälpa dig till mer effektiva källhänvisningar. Självklart guidar vi dig med både beskrivningar och praktiska släktforskningsexempel.

Nybörjarhandboken återfinns med länk på vår hemsida, under ”Släktforskning”. Gå dit nu.
Ladda ner nybörjarhandboken som pdf
(3,5 MB).

ArkivDigital