Beställningsfotografering av domböcker

I ett inlägg här på bloggen i slutet av maj gjorde vi lite reklam för att man kunde söka pengar till släktforskningsprojekt från Arvid Lundbäcks stiftelse. Gå till inlägg.

Det kom in många ansökningar och nu har också en del beställt fotografering av domböcker från oss. Vi håller på att jobba med dessa fotograferingar och det är kul att alla dessa domböcker kommer alla till nytta om man har abonnemang på ArkivDigital.

Källa: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:52 (1685-1688) Bild 1760 (AID: v190329.b1760, NAD: SE/VALA/0382503) Länk

Den så kallade renoverade domboken från Östbo häradsrätt 21/6 1686. De vanliga domböckerna förstördes i en brand i Värnamo på 1800-talet.

Beställningsfotografering

Du vet väl att du kan beställa speciella domböcker om du är nyfiken på något speciellt. För endast 195 kr prioriterar vi fotograferingen av just din önskade dombok. Läs mer här.

På listorna finns bara domböcker. Men om du är intresserad av andra handlingar än domböcker kan vi så klart titta på möjligheten att fotografera dessa åt dig. Skriv i så fall en rad till kundtjanst@arkivdigital.se med uppgifter om vilka volymer du är intresserad av. Vi återkommer sedan med mer information.

Domböcker

Det var ju domstolen som skrev domböckerna där man hittar brott och straff, men även mycket annat som man som en nyfiken släktforskare letar efter. Det kan vara köp och sälj av gårdar, det kan vara att man blir utsedd till förmyndare för någon släktings omyndiga barn, det kan vara vittnesmål om händelser eller helt enkelt att man får en bättre bild om hur förfäderna hade det förr i tiden. Genom att läsa en dombok från pärm till pärm hittar man många och spännande saker och mål. Ibland känner man nästan som om man satt med i tingshuset och lyssnade.

Domböcker hittar man i respektive häradsrätt på landsbygden eller rådhusrätt/kämnärsrätt inne i städerna. När vi närmar oss slutet på 1800-talet byter en del namn till domsaga och senare till tingsrätt. Ett tips är att titta i listan på volymer från just ”din” församling. I slutet finns hänvisning till Bouppteckningar och eftersom det var domstolarna som även hade ansvar för bouppteckningarna så ger det ett tips på vilken häradsrätt man skall leta i.

En gång om året skrev man av domboken och skickade in till Hovrätten för att de skulle kontrollera att man tolkade lagen på lika sätt i olika delar av landet. Som tur är kan dessa avskrifter finnas bevarade då de vanliga domböckerna gått förlorade. Man skall tänka på att det är avskrifter så det är inte helt 100% att alla målen finns med och att allt är exakt lika mellan originaldomboken och den så kallade renoverade domboken. För att hitta dessa renoverade domböcker söker du efter Advokatfiskalen som arkivbildare. Välj sedan det län som passar dig. Ibland kan det vara flera år och flera härader i samma volym, men om du håller musmarkören över (i) så ser du vad just den boken innehåller.

ArkivDigital

En sista bön från en barnamörderska

bild 1Den som letar efter gripande människoöden i gamla arkivhandlingar behöver inte söka länge. Särskilt inte i dokument från domstolar och fängelser. På knastertorr kanslisvenska blandas det burleska med det tragiska i aldrig sinande ström. Till den senare kategorin hör barnamörderskan Anna Bengtsdotter från Sövde i Skåne.


Bild: Anna Bengtsdotters böneskrift togs upp vid Högsta domstolens sammanträde på Stockholms slott den 11 december 1795. AID: v791192.b13440.s1107 (länk).

Den 29 september 1795 anländer ännu en fånge till Malmö slottshäkte: barnamörderskan Anna Bengtsdotter, som vid ett urtima ting vid Färs häradsrätt dömts till att mista livet. Domen har överklagats av Anna, som nu väntar på besked från kungliga hovrätten.

Ovanstående information är hämtad ur den fånglista för Malmö slottshäkte september månad 1795 (AID: v567826.b1020) som återfinns i Justitiekanslerns arkiv och finns tillgänglig hos ArkivDigital. Justitiekanslerns fånglistor är uppställda månadsvis. Månad för månad kan man därför följa de häktade, från det att de blivit intagna tills dom avkunnats och de antingen blivit frikända, skickade till något fängelse eller berövade sin rätt att leva.

Anna dyker alltså upp för första gången i september månads lista. I oktobers månads lista (AID: v567826.b1070) får vi veta att hovrättens utslag inte utfallit till hennes fördel, enligt domen ska hon halshuggas och brännas. Det framgår också att Anna gått med böneskrift till Kunglig Majestät, som hon nu ställde sitt sista hopp till.

Det dröjer sedan till fånglistan från januari 1796 (AID: v567834. b40) innan det framkommer någon ny information om Anna. Vi får nu veta att hon den 11 december 1795 har dömts av Kunglig Majestät att ”halshuggas och i Båle Brännas”. Att Anna dömts av Kunglig Majestät innebär i praktiken att domen finns med bland Högsta domstolens protokoll, också de tillgängliga hos ArkivDigital. När vi finner protokollet från den 11 december 1795 står följande att läsa om Anna, här återgivet i något moderniserad språkdräkt.

Den från landshövdingen greve Rosen i Malmö insände underdåniga böneskrift av Anna Bengtsdotter från Sövde, 28 år gammal, däruti hon, som genom Göta hovrätts utfärdade utslag av den 16 sistlidne september blivit dömd att liv sitt mista, halshuggas och i bål brännas för det hon sitt med liv framfödda foster förkvävt och dödat, nu underdånigast bönfallit att från dödsstraffet njuta förskoning. 

Som Anna Bengtsdotter med fullt uppsåt att sitt foster livet avhända därå lagt så våldsam hand att det därav döden ljutit har högsta domstolen avstyrkt bifall till denna underdåniga ansökning.

Efter att Anna fått ta del av detta besked trodde man kanske att hon skulle ha gett upp hoppet. Bläddrar man vidare till februari månads fånglista (AID: v567834.b110) visar det sig dock att så inte var fallet. Det framgår där att hon återgått med böneskrift om ny rannsakning till Kunglig Majestät. Anteckningen om den nya böneskriften kvarstår sedan i ytterligare ett par månaders fånglistor, för att därefter försvinna. I juni månads lista (AID: v567834.b360) får vi så slutligen veta att Anna den tolfte juni lämnat häktet för att föras till Sjöbo, där dödsstraffet skulle verkställas.

bild 2

Fånglista för Malmö slottshäkte juni månad 1796, den sista fånglistan Anna finns med i innan avrättningen. Hennes namn återfinns på andra raden. AID: v567834.b360 (länk).

I Malmö slottsförsamlings äldsta kyrkobok (C:1) finns en särskild avdelning för ”aflifwade” personer åren 1752–1831. Det framgår där att avrättningen verkställts vid avrättningsplatsen i Åsum den 17 juni 1796. I dödsnotisen (AID: v104112a.b320.s28) nämns att Anna under fängelsetiden visat ”mycken hårdhet och obotferdighet” men att hon vid avrättningsplatsen slutligen ska ha visat ”ånger och beredelse”.

Berättelsen om Anna är ett exempel på hur informationen i Justitiekanslerns fånglistor samt Högsta domstolens protokoll kan användas. ArkivDigital har för en tid sedan avslutat de fotograferingsprojekt där vi fokuserat på dessa två källmaterial. Justiekanslerns fånglistor finns fotograferade för perioden 1750–1825. Materialet är riksomfattande och omfattar till och med år 1808 även Finland. Högsta domstolens protokoll finns tillgängliga för år 1694–1800.

Markus Lindström, ArkivDigital

– Denna artikel kan du även läsa i nästa nummer av Släkthistoriskt Forum.

Forska i Värnamo, Voxtorp och Tånnö (brunna kyrkoböcker)

östboAlla släktforskare som träffar på en släkting som kommer från en församling där kyrkoböckerna har försvunnit av en eller annan anledning blir inte glada. Det kan finnas retliga luckor eller så är hela serier borta. Ibland vet man orsaken, men ibland är det bara att konstatera att det inte finns handlingar. En av de mest tråkiga orsakerna är att det har brunnit och kyrkoböckerna har försvunnit av den anledningen.

Om man har släkten i Värnamo, Voxtorp och Tånnö församlingar i Småland brann kyrkoböckerna 1869. Om denna händelse berättas att prästens piga stod vid spisen i prästgården och stekte fläsk. Man ropade utifrån att kon skulle kalva. Pigan sprang till hjälp och glömde helt och hållet bort spisen och fläsket. Under tiden hon hjälpte till med kalvningen kom elden lös och både prästgården och kyrkböckerna försvann i lågorna. Man lyckades på något sätt rädda några enstaka böcker och husförhörslängderna finns därför från 1861. För Värnamo finns även två böcker med födda, vigda och döda 1825-1860 bevarade.

Men bara för att kyrkoböckerna inte finns längre betyder det ju inte att man inte kan forska vidare. Man får försöka hitta andra handlingar. Det kan t.ex. vara mantalslängder, domböcker och bouppteckningar. Det går inte lika snabbt och enkelt att forska i dessa, men med lite tålamod brukar man hitta.

Värnamo, Voxtorp och Tånnö ligger i Östbo härad och man brukar ju säga att en olycka sällan kommer ensam. Även Östbo häradsrätt har brunnit (1834). Det innebär att det inte finns några bouppteckningar, domböcker eller andra handlingar i det arkivet som man kan utnyttja. Domböcker finns som tur är i en avskrift, de så kallade renovationerna som man skickade in till Göta Hovrätt en gång om året. I ArkivDigital finns dessa enbart för åren 1603 till 1750 för Östbo härad (luckor finns).

Det som nu återstår för tidsperioden är mantalslängderna. Dessa fördes varje år och även om de inte är lika utförliga som husförhörslängderna kan man ganska enkelt följa en familj på en gård år för år. Ju närmare nutiden man kommer, desto fler uppgifter innehåller mantalslängderna.

Vi hoppas kunna fotografera mantalslängder och andra handlingar för de församlingar där kyrkoböckerna saknas. För några församlingar finns dessa redan och nu finns även mantalslängder för Östbo härad fram till och med 1861 tillgängliga. Egentligen det enda sättet att forska efter släktingar i Värnamo, Voxtorp och Tånnö.

I ArkivDigital online hittar du dessa mantalslängder:
1686-1820 (luckor finns) i Jönköpings läns landskontor.
1758-1861 (luckor finns) i Häradsskrivaren i Östbo fögderi.
Häradsskrivaren-i-Östbo-fögderi-FIa-25-(1850-1851)-Bild-2770
Häradsskrivaren i Östbo fögderi FIa:25 (1850-1851) Bild 2770 (AID: v299119.b2770, NAD: SE/VALA/01961) Länk.

Bilden visar början på Värnamo mantalslängd 1850 och gården Alandsryd Skattegård. På den första delen av gården bor Anders Jönsson (född 1800) och hustru (född 1805) samt Johan (1837), Isak (1844), Anna (1833), Stina (1840) samt en dräng Johan (1832). Inhyses bor Jöns (1767), hustru (1785). Med tanke på att Anders heter Jönsson i efternamn så kan det kanske vara hans föräldrar som bor inhyses. Utifrån bara denna enstaka notis kan man inte dra den slutsatsen utan man får undersöka och forska i fler längder för att kartlägga familjen. Det kanske är hans pappa, men mamma är det nog inte då hon i så fall bara skulle vara 15 år gammal när Anders föddes. Kanske har Jöns gift om sig eller så är det Anders hustrus föräldrar eller några helt andra…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Nytt material i ArkivDigital online

För en tid sedan gjordes återigen en större uppdatering av vårt bildarkiv. Mycket nytt material finns därmed tillgängligt i ArkivDigital online.

Vårt arbete med att fotografera av bouppteckningarna från 1900-talets början (se blogginlägget ”Bouppteckningar 1901-1940, publicerat den 18 juli) pågår för fullt. Nu är samtliga bouppteckningar från Kristianstads och Malmöhus län för åren 1901-1910 tillgängliga i ArkivDigital online. Vi har även börjat lägga ut bouppteckningar från Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län för samma period. Även från Norrlandslänen har vissa bouppteckningar från 1900-talets början tillkommit.

Från Krigsarkivet är nu samtliga skeppsmönsterrullor ur arkivbildaren med det långa namnet ”Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873” online. Vi fotograferar för närvarande flottans meritförteckningar och de första volymerna finns tillgängliga i arkivbildaren ”Meritförteckningar, flottan”. (Du hittar dokumenten om du skriver ”flottans arkiv” eller ”meritförteckningar” i sökrutan inne i ArkivDigital online.)

Vi vill också omnämna att Göta hovrätts renoverade domböcker till och med år 1730 nu är kompletta i ArkivDigital online.

Utöver detta har även mycket annat material tillkommit. På sidan www.arkivdigital.se/volymer/senaste redogörs i detalj för vilka volymer som tillkommit i respektive län och arkivbildare.

Markus Lindström

Adelns bouppteckningar

AID v181331.b238.s30

Göta Hovrätt – Adelns bouppteckningar EXIBA:147 (1830-1830) Bild 238 / sid 30 (AID: v181331.b238.s30, NAD: SE/VALA/0382501)

Bouppteckningar återfinns normalt i häradsrätternas och rådhusrätternas arkivbildare. Om man söker efter en adlig persons bouppteckning är det dock viktigt att känna till att adeln till och med år 1916 inlämnade sina bouppteckningar till hovrätten.

För den som söker efter adliga bouppteckningar får vi därför hänvisa till de två arkivbildarna ”Göta Hovrätt – Adelns bouppteckningar” och ”Svea Hovrätt – Adelns bouppteckningar”. I båda arkivbildarna finns bouppteckningsregister.

Till och med år 1821 var Svea och Göta hovrätt de enda hovrätterna som fanns i Sverige. Detta år inrättades emellertid Hovrätten över Skåne och Blekinge, vars bouppteckningar vi tyvärr ej har haft möjlighet att fotografera. Det innebär att 1820 är slutår för Skånes och Blekinges bouppteckningar i ArkivDigital online, medan resterande delen av Sverige är komplett till och med år 1916.

På exempelbilden ovan visas första sidan av Baltzar von Platens bouppteckning. Han tituleras i bouppteckningen ”Ståthållaren i Konunga Riket Norrige, Hans Excellence Grefve Baltzar Bogislaus von Platen”, men är för eftervärlden mest känd som Göta kanals grundläggare.

Markus Lindström

Sökning adelns bouppteckningar

Sökning ”adelns bouppteckningar”.