Lättare att hitta i jordbruksräkningen 1944

Det är skillnad på jordbruk och jordbruk. I kyrkböcker och andra källor hittar vi släktingar som är hemmansägare, jordbrukare, lantbrukare, bonde, arrendator, torpare och allt vad det kan stå. Men vad betyder detta i praktiken? Det är inte alltid så lätt att få reda på.

När det gäller mitten av 1900-talet finns sedan ett drygt år en användbar källa i ArkivDigital: Jordbruksräkningen 1944. Den har tidigare varit knepig att hitta i, men nyligen tillkom ett register som ingår i Allt-i-ett-abonnemanget (välj Ny registersökning > Registerkälla > Jordbruksräkning 1944). Där kan du söka på jordbrukarens namn, hemby och hemförsamling.

I Sveriges befolkning 1950 hittar jag min farmors bror Per Georg Eliasson, född 1882, som hemmansägare på fastigheten Stenviksstrand 1:10 i Ramsele socken i Ångermanland.

Källa: Jordbruksräkning 1944 (ArkivDigital) AID: r15.p106985899 Länk

Söker jag upp honom i jordbruksräkningen 1944 får jag veta mycket mer. Bland annat att hans gård bestod av 7 hektar åker, 17 hektar äng och 96 hektar skog. Inräknat all mark ägde han 139 hektar. (För stadsbor kan upplysas att 1 hektar är 10.000 kvadratmeter eller ungefär 10 normalstora villatomter.)

Vidare får vi veta att gården saknade traktordrift (det vill säga jordbruksredskapen drogs av häst) och mjölkmaskin (vilket betyder att korna handmjölkades morgon och kväll, man drog i kons spenar med en speciell teknik). Inte heller fanns vattenledning in i husen (allt vatten som behövdes fick bäras in). Däremot fanns el för belysning men inte till matlagning (huset hade alltså vedspis).

Till hjälp på gården fanns ett antal jordbruksredskap: stallgödselspridare, radsåningsmaskin, potatisupptagningsmaskin, slåttermaskin, släpräfsa och tröskverk. Den som till äventyrs inte riktigt vet vad en släpräfsa är får googla och helst bildgoogla. Och den som mer på allvar vill fördjupa sig i äldre jordbruksredskap rekommenderas boken ”Från stall till maskinhall. Lantbrukets maskin- och redskapshistoria under 1900-talet” av Rolf Larsson (2009). Med hjälp av den rätas nog de flesta frågetecken ut. Vi får exempelvis veta att det år 1948 såldes 9000 släpräfsor i Sverige.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) – Byrån för jordbruksstatistik, Allmänna jordbruksräkningen 1944 H1AB:696 (1944) Bild 9380, AID: v836350.b9380

Jordbruksräkningen 1944 gjordes som namnet antyder av statistiska orsaker och resulterade i en bok: ”Jordbruksräkningen år 1944”, utgiven 1946 av Statistiska centralbyrån i serien Sveriges officiella statistik och tillgänglig på internet: https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Jordbruk/Jordbruksr%C3%A4kningen%201927-1966/Jordbruksrakningen-1944.pdf

Där kan vi på sid. 89 och 91 inhämta att 74 % av jordbruksfastigheterna av samma storlek som Per Georg Eliassons ångermanländska bondgård hade elbelysning, medan bara 31 % hade vattenledning indragen i bostadshuset. På så vis får vi veta att hans gård var som de flesta andra i 1940-talets Sverige. I boken finns också en redogörelse för bakgrunden till jordbruksräkningen och beskrivning av hur den genomförts.

Med andra ord: Efter att ha studerat Per Georg Eliassons blankett i Jordbruksräkningen 1944 har vi en mycket bättre bild av vilken verklighet som fanns bakom orden ”hemmansägare” och ”Stenviksstrand 1:10” i Sveriges befolkning 1950. Vi har till och med fått en viss inblick i hans och hustruns dagliga liv.

Totalt omfattar jordbruksräkningen uppgifter om cirka 440.000 gårdar i hela Sverige, bland dem en del mycket små jordbruk och många stadsägor. Så ganska många månskensbönder finns med. Det kan alltså löna sig att söka efter personer som exempelvis bodde i utkanten av städer och som man inte direkt tänker på som jordbrukare.

Blanketterna som ligger till grund för jordbruksräkningen har för det mesta fyllts i av bönderna själva. Dessvärre hade många en handstil som inte är så enkel att tyda, vilket resulterat i ganska många fel vid registreringen, både vad gäller personnamn och ortnamn (församlingsnamnen ska däremot vara korrekta). Ibland kan det behövas lite kreativitet vid sökandet, pröva gärna exempelvis alternativa stavningar.

Hittar du felaktigheter är vi förstås tacksamma om du vill hjälpa oss att rätta dem, använd ”Rätta”-knappen ovanför sökresultatet. Tack på förhand!

Håkan Skogsjö, ArkivDigital

Regna hembygdsförenings arkiv

För alla släkt-och hembygdsforskare med intresse i Regna socken i norra Östergötland vill vi tipsa om ett verkligt intressant material – Regna hembygdsförenings arkiv. Sedan en kortare tid tillbaka finns nämligen utvalda delar av föreningens arkiv tillgängligt hos ArkivDigital.

Materialet omfattar många olika typer av handlingar, exempelvis utdrag ur domstolsprotokoll, laga skifteshandlingar, privata brev, köpehandlingar och examenskataloger. Delar av materialet är sorterat efter gårdar/byar, vilket gör det enkelt att hitta handlingar från en viss gård eller by. Många av handlingarna samlades ihop under 1930-, 40- och 50-talen då tre män, Adolf Guditz, Herbert Larsson och Axel E. Ericsson gick runt i gårdarna och samlade in material.

Bland handlingarna som vi har fotograferat återfinns även en riktig bildskatt i form av 17 stycken fotoalbum. Albumen innehåller fotografier av Regnabor, tagna från mitten av 1800-talet och framåt. Många av personerna på bilderna är identifierade, med uppgift om såväl bostadsort som födelse-och dödsår.

Ett uppslag ur ett av fotoalbumen. På vänster sidan ser vi hemmansägaren Anders Eriksson (1823-1909) i Gåsnäs och på den högra sidan ser vi hemmansägaren Erik Eriksson (f. 1828) i Börstorp. Länk

För att ta del av hembygdsföreningens material, välj Ny arkivsökning i programmet och sök på Regna hembygdsförening. Materialet är uppdelat på sex stycken olika arkivbildare.

Markus Lindström, ArkivDigital

Nu börjar vi lägga ut flygbilderna!

I början av året förvärvade ArkivDigital flera miljoner flygbilder från Svenska Aero-Bilder, se blogginlägget om detta här: Gå till tidigare inlägg. Under det halva år som gått sedan dess har flyttlass efter flyttlass med kartor, negativ och papperskopior körts till vårt kontor i Lyrestad. Väl på plats har skannrar, digitalkameror och datorer gått varma. Långt ifrån allt är klart, men vi vill visa lite av det som är gjort.

För att kunna ta del av flygbilderna krävs dels Allt-i-ett abonnemang, dels att man använder webbversionen av ArkivDigital.

Vi skall direkt säga att det inte är helt enkelt att hitta rätt. Man måste förstå upplägget, förkortningar och koder. Dessutom är det ju så att allt är ännu inte skannat och tillgängligt. Så med dessa förbehåll kommer vi här nedan att försöka förklara vilka stegen är för att hitta rätt.

Bild1I detta exempel skall vi leta upp flygbilder från den lilla byn Dalstuga som ligger i Rättviks socken i Dalarna (Kopparbergs län).

Vi börjar med att välja Arkivtyp: Flygbilder och genom denna filtrering hittar vi det som finns för tillfället. Observera att vi kontinuerligt fyller på med mer material.

Bild2Leta upp Flygkartor Kopparbergs län och välj sedan en volym. Varje företag som har fotograferat kan ha sina egna kartor. Vi väljer i detta fall SAB:1 (Svenska Aero-Bilder).

Bild3På översiktskartorna är de olika flygrutterna inritade, leta upp kartan som täcker det eftersökta området.

Bild4Förstora bilden så att du ser vad det står för kod-beteckning.

Bild5Vi har nu hittat att det är bildserie E6952 som vi skall leta efter bland Svenska Aero-Bilders volymer. Välj Svenska Aero-Bilder Råkopior E:XXXX (SAB). Bildserien hade ju bokstaven E först.

Bild6Nu närmar vi oss. I den långa listan hittar vi en bit under mitten volymen som heter samma sak som bildserien E:6952. Öppna den precis som en vanlig volym genom att dubbelklicka.

Bild7Nu är bildserien öppen och du får bläddra i den för att titta på bilderna för flygrutten. Det kan finnas allt från några få till upp mot hundra bilder. Tyvärr finns det ingen närmare beskrivning på vilka hus och gårdar som är avfotograferade.

Bild8Tänk på att även titta på baksidan av kortet (bilden efter) där kan stå information om vem som beställt. Det kan också vara inritat på bilden att man önskar få den beskuren.

Bild9Bild10Parallellt med att rita in flygrutterna på en karta så förde man även loggar, så kallade tagningsrapporter. Om dessa finns bevarade kan även dessa fungera som en ingång till vilken bildserie man skall titta på.

Bild11Vill du hjälpa oss att identifiera husen och gårdarna på flygfotografierna?

Vi vill redan nu, innan vi har byggt ett riktigt stöd för att märka ut de enskilda husen och gårdarna på en karta, få din hjälp.

Det finns ingen närmare information än ett nummer på en bildserie och en ungefärlig rutt som helikoptern/flygplanet har flugit när man tog bildserien. Vilka de enskilda husen är framgår inte. Du som bor eller är uppvuxen på ett ställe har specialkunskapen om vilka husen är och om du vill hjälpa oss att identifiera är både vi och andra nyfikna användare tacksamma.

När du hittar ett hus eller gård som du vet var den ligger gör följande:

1. Öppna ditt E-postprogram och skicka ett brev till flygfoto@arkivdigital.se
2. I brevet skriver du AID och koordinaterna till huset eller gården.
3. Skicka iväg brevet.

Hitta AID
AID är vår identifikation till bilden. Detta nummer kan du få fram på olika sätt, t.ex. genom att kopiera det som står i fältet för AID-numret eller Kopiera källhänvisning. De röda inringade på bilden nedan. När du har kopierat numret till datorns minne, klistrar du in det i brevet genom att gå till brevet och trycka ctrl+v eller högerklicka med musen och i menyn som kommer upp välja Klistra in.

Bild12Hitta koordinaterna
Ett enkelt sätt att hitta koordinater är att använda Google Maps, https://www.google.se/maps

Skriv in platsen om du vet adressen eller närmast större by i sökfältet uppe till vänster. Om det finns flera platser med samma namn, välj den som är rätt.

Kartan zoomar nu in och du får en markering på platsens mitt. Om det är en by eller stad är detta oftast mitten som är markerad.

Förstora ytterligare genom att zooma med mushjulet eller +/- nere i kartans högra hörn.

Du kan flytta genom att hålla vänster musknapp nere och dra i bilden.

Kartan kan du antingen se om en vanlig karta eller som en satelitbild. Klicka på Satellite längst ner till vänster för att byta.

Klicka på huset som flygbilden i ArkivDigital visar och nederst i bilden kommer det att stå koordinaterna.

Kopiera dessa (högerklicka och välj kopiera) och klistra in i brevet som du skickar till oss.

Bild13Det du skickar till oss kan då se ut så här:

v862785.b31
56.834197, 13.932055

Vi sparar detta för att använda i framtiden. Tack för din hjälp.

Vi är medvetna om att det är ganska svårt att hitta rätt, men detta är en början och vi hoppas att vi tillsammans kommer att underlätta att hitta rätt. Vi återkommer med fler blogginlägg om flygbilderna framöver.

ArkivDigital

ArkivDigital förvärvar miljontals flygbilder

aerobilderArkivDigital har förvärvat flera miljoner flygfoton från Svenska Aero-Bilder AB. Dessa kommer nu att digitaliseras och läggas in i tjänsten som ett komplement till de redan existerande arkiven med kyrkböcker, bouppteckningar, militärt material och domböcker som redan i dag återfinns i ArkivDigital.

Vår ambition är att hela tiden addera nytt material och utveckla nya tjänster till våra kunder för att underlätta deras egen forskning. Dessa bilder kommer att komplettera våra övriga arkiv med bilder av kyrkböcker och annat arkivmaterial på ett intressant sätt.

Genom detta förvärv kommer vi att ha miljontals flygfoton från 1950-talet till nutid på gårdar, torp, villor, bensinmackar m.m från hela Sverige.” säger företagets Vd Mikael Karlsson.

ASA 6167-43pressBjörnänge ca 5 km sydost om Åre 1960

Det har blivit ett otroligt intresse kring gamla bilder. Massor av människor letar i det förflutna och bilderna har blivit en kulturskatt. Flera av de husen är fotograferade kanske fem gånger i cykler om tio år.

Det känns oerhört roligt att veta att alla dessa bilder nu kommer att digitaliseras och bevaras för framtida generationer som får en möjlighet att få tillgång till detta unika material digitalt via nätet” säger Pereric Öberg, vd och ägare till Svenska Aero-Bilder.

ArkivDigital

Soldatforskning i generalmönsterrullor – exemplet Jan Fräs

GMR DahlregementetGeneralmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 20 (AID: v372940a.b20, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Under en 200 år lång period, från 1680-talet till 1880-talet, utgör generalmönsterrullorna grundmaterialet för forskning kring soldater och officerare. I ett tidigare blogginlägg (läs inlägget här) har vi gett lite allmän information om generalmönsterrullorna. Vi tänkte nu ge ett konkret exempel på hur man med rullornas hjälp kan följa en soldat genom dess militära karriär.

Generalmönstringarna hölls vanligen med tre till fem års mellanrum. Rullorna är alltid uppställda regements- och kompanivis. Inom varje kompani hade varje rote (= de gårdar som gemensamt skulle underhålla en soldat) ett eget nummer. Utifrån kyrkobokföringen känner man ofta bara till i vilken by och socken en viss soldat levde. För att få fram uppgifterna om regemente, kompani och nummer kan ofta Statistiskt Sammandrag af svenska Indelningsverket (”Grill”) vara till hjälp. Om detta bokverk har vi tidigare berättat här på bloggen (läs inlägget här).

v372940a.b3750

Generalmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 3750 (AID: v372940a.b3750, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur Dalregementets generalmönsterrulla för år 1845. Vi ska följa Jan Fräs, soldat vid rote nr 41 vid Gustafs kompani. Av bilden framgår att han blivit antagen den 21 december 1841 och att hans patronymikon (fadersnamn) var Andersson. Han antecknas vara 27 år gammal och ha tjänstgjort i 3 ½ år. Längden anges till fem fot och sju tum, vilket motsvarar ungefär 166 centimeter. Vi får också veta att han var gift samt att han var närvarande (närvara heter praesens på latin, därav förkortningen pr.) samt godkänd (approberad) vid mönstringen.

v372941a.b1580

Generalmönsterrullor – Dalregementet 124 (1849-1852) Bild 1580 (AID: v372941a.b1580, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan visar 1849 års generalmönsterrulla. Denna är också ett bra exempel på att uppgifterna i rullorna med tiden blev allt mer detaljerade. I 1845 års rulla uppgavs endast soldatnamnet Fräs i kolumnen för rotens namn, men nu får vi också veta var den var belägen: Fagerbackens by i Stora Tuna socken i Falu län. Det har nu dessutom tillkommit uppgifter om födelsedatum och födelseförsamling.

I 1852 års generalmönsterrulla framkommer ingen ny information, liksom vid tidigare mönstringar hade Jan varit närvarande. I generalmönsterrullan från år 1856 får vi veta att Jan inte närvarat vid mönstringen eftersom han varit ”sjuk på sjukhuset”.

Inte heller vid 1859 års mönstring närvarade Jan. Han antecknas även denna gång vara sjuk, nu var han dock hemma på roten. I generalmönsterrullan sitter ett läkarbetyg bifogat.

v372943b.b1610

Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 1610 (AID: v372943b.b1610, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Att Soldaten No 41 Fräs vid Gustafs compagnie af Kong. Dal-Regementet, hvilken genomgått en lunginflammation, ännu icke är så tillfrisknad att jag anser honom kunna inställa sig vid samlingen för Jernvägs Commenderingen, intygas. Barkgärdet den 9 Maij 1859.

I 1863 års generalmönsterrulla ser vi så slutet på Jans karriär som soldat. De sista anteckningarna om honom lyder: ”Begär och får afsked för intygad sjuklighet. Tjent väl.”

v372943b.b5930
Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 5930 (AID: v372943b.b5930, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Från danskt till svenskt – Göteborgs och Bohus läns kopiebok

Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1a Bild 14Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a (1570-1670) Bild 14 (AID: v95.b14, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

När de forna danska landskapen övergick till svensk ägo på 1600-talet krävdes det ganska mycket jobb för den svenska administrationen att få ordning på alla papper och längder. Man fick upprätta nya skattelängder och jordeböcker samt inventera gods och gårdar.

Som en del i detta arbete gör man i början av 1660-talet en inventering av frälsegodsen i Göteborgs och Bohus län. Det finns en volym som kallas kopiebok och den består av nästan 1500 sidor och är så tjock att man varit tvungen att dela in del i tre delar. Dessa heter Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1a, EIX:1b och EIX:1c.

Guvernören Harald Stake ger den 24/7 1660 och den 28/2 1661 order om att man skall göra en förteckning över de personer som i Bohus län äger frälsegods och de som lämnat över sina brev och jordeböcker. Det finns bra register och hänvisningar till handlingarna.

I namnregistret som finns i början av volym EIX:1a (se bild ovan) hittar vi t.ex. att 1642 ”fordom lagmannen Hans Frantzsson bekommit konung Christians bref af Dannemark på Kongstiondhen af hella Hisingen fögderi Arendewis at åtniuta” och en hänvisning till sidan 1196.

Sidan 1196 hittar man i volym EIX:1c och det är en avskrift av originalbrevet från 1642.
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX 1c Bild 137 sid 1197
Göteborgs och Bohus läns landskontor EIX:1c (1570-1670) Bild 137 / sid 1197 (AID: v50641.b137.s1197, NAD: SE/GLA/12516) Länk.

Man hittar även avskrifter av köpebrev och har man kommit bak till 1600-talet i sin forskning i Göteborgs och Bohus län så bör man titta i dessa handlingar och se om det finns något spännande.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Domböcker

När man har släktforskat ett tag känner man sina förfäder och släktingar till namn, när de föddes, var de bodde och dog. I kyrkoböckerna hittar man också uppgifter om barn och föräldrar. Men ju mer man tänker på släktingarna desto mer vill man veta om dem. Man vill lära känna dem lite till. Då kan domböckerna vara en bra källa att utforska.

När det finns husförhörslängder är det oftast en liten anteckning i anmärkningskolumnen om ett brott som gör att man blir nyfiken på vad det står om det i domboken. Precis på samma sätt försöker man hitta uppgifter om barnafadern när man har ett barn som är fött utan att föräldrarna är gifta. Om det är tiden innan husförhörslängderna så är det i mångt och mycket domböckerna man som släktforskare får använda för att hitta uppgifter om var personerna bodde och släktskap.

Även om man läser en dombok från pärm till pärm och inte hittar något om den egna släkten får man ändå en bild av vad som händer i bygden där förfäderna bodde. Det kan kanske stå att pigan kastar upp i kyrkan. Ingen av mina släktingar nämns vid namn i domboken, men de har ju säkert upplevt det, då de var på plats i kyrkan när det hände. De börjar tisslas och sladdras i bänkraderna. Är hon gravid, hon som inte är gift ännu..?

Ute på landsbygden håller man tre ting varje år i de så kallade häradsrätterna. Om det händer något allvarligt som inte kan vänta tills nästa ordinarie ting kallar man samman ett extra, urtima ting. Inne i städerna finns det både det som kallas kämnärsrätt och rådhusrätt. Det är svårt att säga exakt, men i kämnärsrätterna tar man upp de lite mindre allvarliga sakerna och de kan skickas vidare till rådhusrätterna för vidare ransakning. I städerna håller man ting mer kontinuerligt än de tre tillfällena varje år på landsbygden. Det finns många andra domstolar, men grunden är häradsrätter, kämnärsrätter och rådhusrätter.

I slutet av domböckerna brukar man hitta det som kallas saköreslängd. Detta är en förteckning över utdömda sakören eller böter. Längden kan fungera som en bra ingång till domböckernas olika paragrafer, men man måste komma ihåg att det bara är ingångar till de brott som har gett just böter som straff.

I domböckerna kan man även hitta uppgifter om köp och sälj av gårdar, uppgifter om vem som har blivit utsedd till förmyndare för omyndiga barn. Någon som begär ett tingsbevis på att man är född i äkta säng (ett krav för att bli hantverkare förr i tiden). Tvister om gränser mellan gårdar. Vittnesmål av en mängd olika slag. Ekonomiska transaktioner som inte fullföljts och mycket mycket mer.

Det är spännande att läsa de gamla handlingarna som ger en liten lucka in i det gamla och hur man hade det, vad man bråkade om. Det kanske till och med står lite svordomar om två personer råkat i luven på varandra. Det kan vara lite ovant att komma in i handstilen, men oftast kan man se namn och orter och hittar man något spännande blir man så klart nyfiken och vill veta vad det handlar om och då försöker man läsa mer.

Om du söker domböcker som ännu inte finns inne i ArkivDigital vill vi tipsa om vår nya tjänst: Beställningsfotografering Domböcker. Läs mer här.
Gå direkt till tjänsten. (www.arkivdigital.se/bestallningsfotografering)

Niklas Hertzman, ArkivDigital