Gotländska vigselregister

Vigselregister Gotland AID v403531.b20Vigselregister Gotland VigselReg:12 (0-1860) Bild 20 (AID: v403531.b20, NAD: SE/ViLA/99999) Länk.

I ArkivDigital finns en hel del avfotograferade personregister. Mest kända är nog bouppteckningsregistren, men vi har också fotograferat en hel del andra personregister. Ett exempel på ett sådant register är vigselregistret för Gotland.

Vigselregistret återfinns i arkivbildaren ”Vigselregister Gotland”. Registret, som upprättats av landsarkivet i Visby, består av tolv volymer för perioden från vigselböckernas början till år 1860 samt sex volymer för åren 1861-1894.

Registret är lite annorlunda uppställt eftersom det är sorterat efter både efternamn och gårdsnamn, vilket framgår på bilden ovan (Tajnungs var en gård i Hangvars socken). Man får därmed chansen att återfinna en person både på sitt efternamn och på gårdens namn.

Vigselregistret omfattar hela Gotland med undantag av Visby. För Visby kan personregister till födelse-, vigsel- och dödböcker samt husförhörslängder återfinnas i Visby stadsförsamlings arkivbildare (sökord: ”Visby stadsförsamling”).

Markus Lindström, ArkivDigital

Vad fick dig att börja forska?

AID v185278.b4Det finns många anledningar till varför man börjar släktforska. Alla vi som släktforskar har våra egna anledningar till varför vi har valt att utforska våra rötter.

För en del är det ett intresse att lära sig mer om den egna släkten, för andra är det ett speciellt levnadsöde som man har hört talas om och som fascinerar och som man därför vill lära sig mer om. En del vill utreda om ”skrönan” i släkten är sann medan andra vill försöka få fram information om vem ”fader okänd” till farmors mor är.

Släktforskning kan genomföras på många olika sätt. En del väljer att forska så långt rakt bakåt som det går medan andra släktforskar mer på ”bredden” och inkluderar syskon till anor och vad som har hänt dem. Andra personer väljer en ana och forskar framåt i tiden för att leta reda på så många ättlingar som möjligt till denna ana.

En annan sorts forskning som många jobbar med är forskning kring en gård eller en bygd. Sådan forskning utförs ofta tillsammans med andra personer och det kan vara till exempel i en hembygdsförening.

Oavsett vilken infallsvinkel du som släktforskar har eller har haft så är ArkivDigital online ett bra verktyg för att hitta information om dina anor och bygden de bodde i. Hur stort arbete som görs med släktforskningen är det du som forskar som avgör. Det går nästan alltid att forska ytterligare. Allteftersom du som släktforskare hittar information om dina anor så växer intresset av att veta mer om anorna. Vilka var de? Vad levde de av? Var bodde de? Flyttade de och varför i så fall?

Genom att lära sig mer om sina anor lär vi oss mer om oss själva. Det är något som de allra flesta släktforskare skriver under på.

Vad fick dig att börja forska?

Cici Löfgren

Bildkälla: AID v185278.b4.

Katekismilängder

Det som kallas katekismilängder finns bevarade för Skåne, Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län samt för vissa församlingar i Halland, Östergötland och Kalmar län. Tyvärr är dessa inte heltäckande och det kan saknas församlingar. Men om de finns så är det en jättebra källa att använda. Man skulle kunna säga att dessa är en föregångare till husförhörslängderna.

Katekismilängderna är ofta upprättade på uppmaning av biskoparna och när prästerna har skrivit dem skickas de in till biskopen och finns bland visitationshandlingarna i domkapitlens arkiv. Därför hittar man dem i respektive Domkapitels arkiv (söktips i ArkivDigital online är domkapitel). För Lunds stift (Skåne och Blekinge) har vi delat upp dem och de ligger här under respektive församling/socken med beteckningen Kat:1. Katekismilängderna från Skåne och Blekinge har även ett litet annat innehåll som vi skriver mer om nästa vecka.

I princip är det en tidig variant av husförhörslängderna. Huvudmålet med dem är att hålla reda på kristendomskunskapen, men man antecknar så klart vem som bor på respektive gård och i många fall även deras ålder. Man kan även hitta uppgifter om personerna kan läsa och skriva. De förs inte alla år, men man kan hitta dem från slutet av 1600-talet till en bit in på 1700-talet.

Kulltorp_kat_1691
Domkapitlet i Växjö FII:12 (1691-1694) Bild 294 / sid 573 (AID: v41168.b294.s573, NAD: SE/VALA/00507)

I exemplet ovan ser vi att i Kulltorp på Hagagården i Lanna by bor:
Roottmestare Per Larsson, 61 år.
hustrun Anna, 47 år.
son Lars Persson, 23 år.
dotter Anna, 20 år.
Inhyses quinnan hustru Ingeborgh, 84 år.

Niklas Hertzman