Handlingar från Slottsarkivet – nu i ArkivDigital

Under våren har ArkivDigital påbörjat fotografering av handlingar som förvaras på Slottsarkivet, som har sina lokaler på Stockholms slott. Vi har dels fotograferat slottsböcker som ingår i arkivbildaren Ståthållarämbetet på Stockholms slott, dels bouppteckningsmaterial från Nedre Borgrättens och Övre Borgrättens arkiv.

Slottshuvudböckerna som vi har fotograferat avser åren 1645-1655. I volymerna ingår, bland mycket annat, mantalslängder för Stockholms stad.

Stockholm 1Mantalslängd för Stockholms stad år 1645. Längden ingår i slottshuvudboken för detta år. Länk.

Borgrätterna avgjorde mål där hovanställda var parter. Det var även till borgrätterna, och inte till rådhusrätten, som hovanställdas bouppteckningar lämnades in. Bouppteckningar efter adliga hovanställda lämnades till övre borgrätten, medan övriga hovanställdas bouppteckningar inlämnades till nedre borgrätten.

Stockholm 2Riksmarskalken och greven Clas Flemings bouppteckning, ingiven till övre borgrätten år 1831. Bouppteckningen förvaras på Slottsarkivet. Länk.

Vi kommer att fortsätta fotograferingen på Slottsarkivet under sensommaren/hösten, och kommer då i första hand att fotografera landsböcker, innehållandes mantalslängder, från Svartsjö län. Svartsjö län existerade i drygt 20 år under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, och motsvarar det område som idag utgör Ekerö kommun.

Markus Lindström, ArkivDigital

Fler mantalslängder i ArkivDigital!

Mantalslängderna, en typ av skattelängd, utgör en av släktforskningens grundkällor. De började redan på 1640-talet, långt innan det finns husförhörslängder, eller för den delen andra kyrkoböcker, i de flesta församlingar. I de församlingar där kyrkoböckerna har förstörts på grund av till exempel bränder kan mantalslängderna vara guld värda.

Arkiv Digital har sedan tidigare (med några undantag) fotograferat de två exemplar av mantalslängder som förvaras vid landsarkiven, nämligen häradsskrivarnas (städernas) exemplar och landskontorens exemplar, från äldsta tid till och med år 1820.

Det är tyvärr inte ovanligt att det saknas mantalslängder i såväl häradsskrivarnas som landskontorens arkiv. Som tur är fördes mantalslängderna även i ett tredje exemplar. Detta exemplar förvaras på Riksarkivet och ingår i en arkivbildare kallad Mantalslängder 1642-1820. Vi har nu glädjen att meddela att vi nyligen har inlett fotografering även av detta material.

Ur Riksarkivets serie har vi än så länge endast publicerat de äldsta mantalslängderna från Gotlands län och Älvsborgs län, men mycket mer kommer att tillkomma framöver. Vi vill dock förtydliga att vi inte kommer att fotografera samtliga volymer ur ”Mantalslängder 1642-1820”, utan vi kommer att fokusera på de volymer som innehåller längder som saknas hos häradsskrivarna eller landskontoren.v224274-b140-s1Det första uppslaget i Älvsborgs läns mantalslängd för år 1642 (Riksarkivets exemplar). Länk

Tyvärr är inte heller Riksarkivets uppsättning av mantalslängderna komplett. För vissa församlingar saknas mantalslängder helt vissa år, inget av de tre exemplaren finns alltså bevarat. För perioden 1719-1765 kan de så kallade länshuvudböckerna som ingår i arkivbildaren Riksgäldarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret fungera som ersättning.

I länshuvudböckerna ingår olika typer av längder, ibland rena räkenskaper men också många personlängder av olika slag. Som ersättning till mantalslängderna kan i första hand längderna över lön- och betalningsavgiften fungera. Vi vill även förtydliga att inte kommer att fotogafera samtliga länshuvudböcker, utan endast dem som kan fungera som ersättning för saknade mantalslängder.

v835477-b840-s1Början av 1737 års längd över lön- och betalningsavgifter för Tåstarps socken i Norra Åsbo härad (Kristianstads län). Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Gammalsvenskbys kyrkoböcker nu tillgängliga i ArkivDigital

I Östersjön, väster om Estlands fastland, ligger ön Dagö. På Dagö, liksom i det nuvarande Estlands kusttrakter och på dess övriga större öar, har det åtminstone sedan 1200-talet funnits en svensktalande bondebefolkning. Åren 1563-1721 var Dagö i svensk besittning och ön var länge ett viktigt centrum för svenskarna i Estland.

Genom freden i Nystad år 1721 kom Dagö att bli en rysk besittning. År 1781 beslöt den ryska kejsarinnan Katarina II att omkring 1000 Dagösvenskar skulle deporteras till Ukraina. Många av dem dog under den långa marschen. De som kom fram grundade byn Gammalsvenskby.

Trots i det närmaste obefintliga kontakter med Sverige kom befolkningen Gammalsvenskby att bevara sina traditioner och sin lutherska tro. De behöll även sin gamla östsvenska dialekt. Mot slutet av 1800-talet återupprättades vissa band med Sverige och år 1885 invigdes en ny svensk kyrka.

Efter den ryska revolutionen år 1917, samt en omfattande hungersnöd, bad de svenska kolonisatörerna om rätt att få lämna Sovjetunionen och slå sig ned i Sverige. År 1929 anlände 881 av byborna till Sverige; bara några få valde att stanna kvar i Ukraina. Merparten av återvändarna slog sig ned på Gotland.

Med till Gotland medföljde även Gammalsvenskbys församlingsböcker. Det var pastor Kristofer Hoas som såg till att dessa kom med. Pastor Hoas fortsatte sedan att föra församlingsbok fram till sin död år 1941. År 1947 överfördes arkivet till länsarkivet (nuvarande landsarkivet) i Visby, där vi nu har fotograferat handlingarna.

GammalsvenskbyGammalsvenskby (Ukraina) (Ut) 8 (1920-1921) bild 160 / sid 64 (AID: v99903.b160.s64, NAD: SE/ViLA/23094) Länk

Markus Lindström, ArkivDigital

Fler kyrkoböcker från Älvdalen i ArkivDigital

I Dalarna hade tidigare många församlingar dispens från att leverera sina kyrkoböcker till landsarkivet i Uppsala. Så sent som kring millennieskiftet var fortfarande en stor del av Dalarnas kyrkoböcker kvar ute i respektive församling/pastorat. Under senare år har dock kyrkoarkiv efter kyrkoarkiv levererats till Uppsala, med ett undantag, Älvdalen.

ArkivDigital fotograferade för ett antal år sedan de mest grundläggande serierna i Älvdalens kyrkoarkiv (husförhörslängder/församlingsböcker, flyttlängder, födelse-, vigsel- och dödböcker) från äldsta tid till omkring år 1939, vilket var så långt vi kunde fotografera enligt dåvarande sekretessregler. Vid det besöket fotograferades även ett urval av övriga handlingar, bland annat konfirmationslängder, kommunionlängder och sockenstämmoprotokoll.

För någon vecka sedan besökte ArkivDigital Älvdalen på nytt. Vid detta besök kompletterades fotograferingen av de grundläggande kyrkoboksserierna fram till den nuvarande sekretessgränsen, 1945. För flyttlängder och vigselböcker, som inte omfattas av sekretess, har vi dessutom fortsatt fotograferingen en bit ytterligare framåt i tiden. Vi fotograferade dessutom flertalet räkenskapsvolymer som är påbörjade senast år 1800.

Samtliga fotograferade handlingar från vårt besök i Älvdalen är nu tillgängliga online. Handlingarna återfinns huvudsakligen i arkivbildaren Älvdalen (som även innefattar Evertsberg), men för tiden från och med år 1918 finns även en separat arkivbildare för Åsens kbfd.

ArkivDigital

0294 ÄlvdalenArkivDigital på plats i Älvdalens arkiv.

Medelmåttig till wexten med blackigd hår och blå ögon

Så beskrivs min farfars farmors mor Johanna Elisabeth Stede (1818-1883). Vi släktforskare vill man ju hitta så mycket som möjligt om våra förfäder och släktingar. Hittar man ett fotografi eller målning så blir personen mycket mer ”levande” fast han eller hon varit död länge. Om det inte finns ett fotografi kanske man har turen att någon förfader varit på kant med rättvisan. Märk att jag skriver turen för det är det ju om man hittar en släkting i någon dombok eller fängelsehandling. Vi kan ju i dag inte rå för vad de sysslade med förr i tiden, men tack vare att de gjorde vad de gjorde kan jag idag som släktforskare lära mig lite mer om personen.
Johanna Elisabeth Stede föddes 1818-08-13 i Raskarum, Sankt Olof på Österlen i Skåne. Hon var dotter till trumpetaren Jonas Stede och Margareta Christina Sjöstedt.

Sankt Olof AI 8 Bild 211 sid 231Sankt Olof AI:8 (1854-1861) Bild 211 / sid 231 (AID: v101046.b211.s231, NAD: SE/LLA/13328) Länk

Här ser vi Johanna tillsammans med sin oäkta dotter Greta, född 1856. Ute till höger står det lite svårläst ”1853 11/6 dömd för 1:a resan snatteri”. Johanna har alltså blivit dömd för snatteri första gången. Hur hittar jag nu mer om detta?
Första steget borde vara att leta upp målet i en dombok, men frågan är ju vilken dombok. Det borde vara i Albo häradsrätt där Sankt Olof ligger, men säker kan man inte vara då det heter att man skall bli dömd där brottet begicks och det kan ju i princip ha skett var som helst. Men det finns faktiskt andra vägar ett leta som i vissa fall ger snabbare ingång i materialet. Snatteri är ett så pass allvarligt brott att Johanna bör ha blivit häktad. Eftersom vi har ett datum när hon döms så har vi en ingång. I vissa delar av landet har ArkivDigital fotograferat av häradshäktenas förteckningar över fångar. I de månadsvisa förteckningarna är det ganska enkelt att hitta till rätt månad.

Albo häradshäkte Ö 1 Bild 3660Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3660 (AID: v480113.b3660, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Förteckning öfwer Fångar uti Albo Häradshäkte, uti Brösarp för April månad år 1853.
1853 april 10 ankom pigan Jeanna Städe.
Jeanne Städe förr i S:t Olof Socken år 1820, är medelmåttig till wexten med blackigt hår och blå ögon.
Jeanna Städe är af KronoLänsman Montan häktad för det hon från Qwinspersonen Bengta Högstedt i Rörum stulit En del klädespersedlar.
1853 den 21 april war Jeanna Städe till förhör då ransakningen blef uppskjuten till den 5 påföljande Maj.
1853 den 21 april insändes Jeanna Städe till Länshäktet.
Till att börja med får vi reda på när Johanna kommer till häktet och sedan kommer information om henne. Man kallar henne Jeanna och födelseåret har blivit 1820 istället för 1818. Men vi får ett signalement på henne. Därefter en kort sammanfattning vad hon är anklagad för och i nästa kolumn finns uppgifter om när det är tänkt att vara rättegång mot henne. Efter som den blir uppskjuten skickas hon från häktet i Brösarp till Länsfängelset i Kristianstad i väntan på rättegång.

I nästa månads häkteslista hitta vi henne igen, Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3690 (AID: v480113.b3690, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Här hänvisar man till föregående månads lista och gör lite tillägg vad som händer under maj månad. Det har varit en rättegång, men den är uppskjuten ytterligare för man måste skaffa fram ett frejdebetyg för henne.
Ett frejdebetyg är ett intyg som prästen skriver där han intygar vem personen är och även kan göra anteckningar om tidigare brott och straff.

I juni månad hittar vi henne igen, Albo häradshäkte Ö:1 (1840-1853) Bild 3730 (AID: v480113.b3730, NAD: SE/LLA/10236) Länk

Förutnämde dag [11/6] undergick Städe ransakning och dömdes att för tillgreppet i Rörum böta 26 skilling eller i brist af tillgång att straffas med Tre dagars fängelse, med hwilket utslag hon förklarades sig nöjd och hon skickades till Länshäktet igen.

I häkteslistorna hittar vi alltså både ingångar till domboken och till vilket fängelse personen blir transporterad till. Så tipset är att om det finns häkteslistor, börja titta i dessa för det kan spara mycket letande i andra handlingar.
Sök på häradshäkte i ArkivDigital för att se vilka som finns tillgängliga. För hela landet har vi även fotograferat av fånglistor 1750-1825. Dessa hittar man om man söker efter Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet. Dessa är uppdelade år för år, län för län och sedan månad för månad.
Historien om Johanna slutar inte här, men fortsättningen får vi ta en annan gång.

Om man inte hittar den aktuella domboken digitalt, finns det möjlighet att beställa den via tjänsten Beställningsfotografering. Läs mer om det här.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Handlingar från de åländska sjömanshusen nu tillgängliga i ArkivDigital

v817573b.b250.s21
Mönstring av besättningen på segelfartyget Nils, med hemort Vårdö, år 1926. Vårdö sjömanshus Vol:3 (1925-1937) Bild 250 / sid 21 (AID: v817573b.b250.s21) Länk.

 

Sedan ett flertal år tillbaka har en stor mängd åländska källmaterial av olika slag varit tillgängliga i ArkivDigital. En bra översikt över materialet finns i blogginlägget Släkt på Åland? Du hittar dem i ArkivDigital!. I inlägget konstateras att det åländska källmaterialet till och med är mer komplett digitaliserat av ArkivDigital än det svenska källmaterialet.

Ett åländskt källmaterial som emellertid har saknats i ArkivDigital är sjömanshusens handlingar. Denna lucka har vi nu täppt igen, genom vår fotografering av handlingar från Mariehamns sjömanshus och Vårdö sjömanshus. I exempelvis påmönstrings-, avmönstrings- och sjömansrullor finns det nu möjlighet att få information om även de åländska sjömännen och fartygen. Merparten av det fotograferade materialet härrör från slutet av 1800-talet samt första halvan av 1900-talet.

Sjömanshusens handlingar förvaras på Ålands sjöfartsmuseum i Mariehamn, medan det övriga åländska materialet finns i Ålands landskapsarkiv.

Markus Lindström, ArkivDigital

 

Barnhusbarnen kan kartläggas i källorna

barnhusbarn blogginläggAllmänna barnhuset D2JA:2 (1844-1846) Bild 1800 / sid 5127 (AID: v749612.b1800.s5127, NAD: SE/SSA/0809A) Länk.

Barnhusbarnen var visserligen ofta samhällets olycksbarn, fattiga och många gånger föräldralösa, men ändå är de noggrant dokumenterade i barnhusens arkiv. Till och med så noggrant att vi kan få veta vad de åt till frukost – om de fick någon.

Som släktforskare får vi ganska snabbt bra kunskap om de vanligaste handlingarna: kyrkoböcker, bouppteckningar, militära rullor, etc. Men det finns så mycket mer spännande som gömmer sig i arkiven och numera också är tillgängligt hos ArkivDigital.

Som släktforskare är det bästa man kan göra på ett arkiv att ta fram en arkivförteckning och mer eller mindre slumpmässigt slå i denna för att se vad som finns. På samma sätt kan man göra när materialet är digitalt: Leta på måfå och se vad de olika volymerna innehåller, det är först då som man lär sig.

Även om man inte har någon omedelbar nytta av den nya kunskapen, kan den komma väl till pass längre fram. Du lär dig att barnhusen har omfångsrika arkiv, och lite längre fram i forskningen hittar du ett barnhusbarn bland förfäderna…

Barnhusen inrättades framför allt för att hindra barnen från att gå runt och tigga. 1619 stadgades att man i städerna skulle inrätta ett barnhus som skulle motverka tiggeri. Anstalten i Stockholm kom i gång 1638, i Göteborg 1737, i Malmö 1682 och i Karlskrona fanns ett barnhus och en skola som tillhörde flottan. Ute på landet var det i många fall socknen som såg till att föräldralösa barn kunde få lite hjälp som fosterbarn i någon familj, men dessa barn blev säkert i många fall även använda som billig arbetskraft.

Stockholm
I Stockholm har ArkivDigital fotograferat en hel del handlingar från Allmänna barnhuset. Här finns också en egen församling med kyrkoböcker som heter Barnhusförsamlingen. Bland handlingarna i Allmänna barnhuset finns olika typer av rullor där man hittar både barn och ammor samt information om vad som hänt med barnen, var de varit placerade och hur mycket ersättning som är utbetalad för dem. I många fall står det även antecknat vem som är förälder och varför barnet är intaget på barnhuset. Barnen som finns inskrivna i Allmänna barnhuset kan bli placerade runt om i hela landet.

I Gudmuntorp i Skåne hittar vi i husförhörslängderna barnhusbarnet Carol: Mar: Ljungberg, född 17/7 1845 i Stockholm. Kommer hit 1848 från Stockholm.

I Allmänna barnhusets handlingar finns ett antal volymer som visar vilka barn som blivit placerade i de olika församlingarna (serie D2KB). I volym 17, sid. 189, hittar vi Carolina M. Ljungberg. Ute i kanten står en anteckning om att hon är ”återtagen af fadren utan anspråk på medel”. Carolina  har nummer 4067 i rullan och med hjälp av detta kan vi hitta hennes ”akt” (bilden ovan). Det finns säkert mycket mer att hitta om Carolina om man letar vidare i andra rullor och handlingar.

Malmö
Kronobarnhuset i Malmö skapades genom Karl XI:s brev den 27 november 1682 och tyvärr förvaras handlingarna för detta på olika ställen. En del av handlingarna finns på Malmö stadsarkiv och andra på Landsarkivet i Lund, där finns de också spridda bland Generalguvernementets, Guvernementets och Landskontorets handlingar. Att handlingarna finns utspridda gör att det inte är många som har forskat i materialet. Genom ArkivDigitals avfotografering blir materialet mer tillgängligt för alla som är intresserade.

Eftersom Barnhuset i Malmö även fungerade som en låneinrättning, finns det mycket mer än bara barnen i dessa handlingar. Det är uppgifter om tionden, donationer och uppgifter om olika betalningar. Man kan alltså hitta uppgifter om sina förfäder i barnhusets handlingar även om de aldrig varit eller har haft något barnhusbarn.

De månadsvisa förteckningarna över intagna pojkar och flickor ger en bild över namn, ålder, hur länge de stannade och andra spännande anteckningar.

I Malmöhus läns landskontor GXba:24 (AID: v582884.b275.s631) ser man några av de barn som fanns i Kronobarnhuset i Malmö i juni 1738. Den månaden finns 74 pojkar och 30 flickor antecknade. När man tittar på spisordningen över vad de fick att äta morgon, middag och afton så inser man att vi är ganska lyckligt lottade i dag.

barnhus blogginlägg AID v582938.b15.s23

Malmöhus läns landskontor (del 2) GXba:78 (1776-1776) Bild 15 / sid 23 (AID: v582938.b15.s23, NAD: SE/LLA/108992) Länk.

På söndag morgon fick man ingen frukost och lika lite fick man de andra helgdagarna. Till middagen var det blå- eller vitkål beroende på årstid och 1/32 kanna havregryn (motsvarar 0,82 dl). Till söndagsmiddagen serverades även 1/6 mark färskt kött, 1/6 mark salt vattenlagt kött och 1/6 mark fläsk (detta motsvarar ungefär 35 gram av varje köttsort). Till söndags afton serverades det som blivit över sedan tidigare. På tisdag, torsdag och lördag fick man ölsupa till frukost. Detta bestod av 1/16 kanna öl och 1/16 kanna svagdricka att blanda i ölet (drygt 3 dl tillsammans).

Karlskrona
I Karlskrona fanns Amiralitetsbarnhuset och dessa handlingar är en bra extra källa till Karlskronas historia eftersom kyrkoböckerna för Karlskrona stadsförsamling brann upp 1790. Vid samma brand förstördes även det mesta av rådhusets och magistratens handlingar. När man forskar i församlingar där de vanliga handlingarna har försvunnit är det viktigt att forska i andra källor för att hitta små ledtrådar i sin jakt.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Svenskar fångna i Poltava – vad kan man hitta om dem?

krigsfångar 1 AID v787880.b791Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar Reg:1 (0-9999) Bild 791 (AID: v787880.b791, NAD: SE/KrA/038814B) Länk.

Efter det för svensk del misslyckade slaget vid Poltava år 1709 hamnade en stor del av den svenska armén i långvarig rysk fångenskap. Är det verkligen möjligt att på personnivå finna någon information om de tillfångatagna?

Det glädjande svaret är ja. För den som är intresserad av krigsfångar under 1700-talets början kan vi rekommendera att ta en titt i arkivbildarna ”Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar” (observera att det finns två arkivbildare med detta namn, men de innehåller olika volymer).

Vi vill särskilt tipsa om de två personregistervolymerna Reg:1 och Reg:2. Registren täcker visserligen bara in en del av volymerna som vi fotograferat, men är ändå av mycket stort värde eftersom man för de flesta personer får hänvisningar till ett flertal olika volymer och sidor.

Ovan visas registerkortet för premiärlöjtnanten Lars Gröning. Den första hänvisningen, I:39, hänvisar till volym 14B:1, sid 39. Lars återfinns här (nedan) i en rulla över alla i Ryssland varande fångar från och med slaget vid Poltava. Vi får veta att Lars hållits fången i Tobolsk, en stad i västra Sibirien. Lars återfinns i mitten på den högra sidan.

krigsfångar 2 AID v787699.b270.s39

Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar 14B:1 (0-9999) Bild 270 / sid 39 (AID: v787699.b270.s39, NAD: SE/KrA/038814B) Länk.

Den 14 juli 1722 kom Lars till slut hem till Sverige igen. Det framgår av volym 14B:3, sid 20, som hänvisningen III:20 på registerkortet syftar på. Lars återfinns i den övre delen av bilden.

krigsfångar 3 AID v787701.b290.s20

Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar 14B:3 (0-9999) Bild 290 / sid 20 (AID: v787701.b290.s20, NAD: SE/KrA/038814B) Länk.

Genom att följa de övriga hänvisningarna på registerkortet kan man sedan i olika räkenskaper hitta ytterligare information om den långa perioden Lars ofrivilligt tillbringade i Tobolsk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn AID v793479.b30.s1Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn KVa:1 (1903-1914) Bild 30 / sid 1 (AID: v793479.b30.s1, NAD: AD/KÖPENHAMN/0001) Länk.

Sedan en kortare tid tillbaka finns handlingar från Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn tillgängliga i ArkivDigital. Vi har både fotograferat de mest grundläggande serierna, det vill säga församlingsböcker, flyttningslängder samt födelse-, vigsel- och dödböcker, och en del andra typer av handlingar.

Svenska kyrkan har haft verksamhet i Köpenhamn sedan år 1901. Gudstjänster förrättades till en början i Garnisonskirken, men antalet svenskar i Köpenhamn var stort och snart uppstod behov av en egen kyrka. År 1903 bildades Svenska Kyrkoföreningen. Som framgår av § 2, punkt 2 skulle föreningen ”arbeta för åstadkommandet af en egen svensk kyrka därstädes” (bilden ovan).

Grundstenen till kyrkan lades år 1908. 1911 stod den klar och invigdes samt namngavs efter konung Gustaf V.

Svenska Gustafskyrkan är sedan länge en populär vigselkyrka. Många svenska par, som inte varit bosatta i Köpenhamn, har rest hit för att gifta sig. Detta förhållande avspeglas naturligtvis i församlingens lysnings- och vigselböcker samt dess bilagor, som är ovanligt omfattande. På bilden nedan visas ett lysningsbevis för ett par där lysning skett i brudens hemförsamling Nödinge, men där paret sedan rest till Köpenhamn för att förrätta vigseln.

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn AID v793477.b30.s1

Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn HV:10 (1934-1936) Bild 30 / sid 1 (AID: v793477.b30.s1, NAD: AD/KÖPENHAMN/0001) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Passhandlingar – inte bara för utrikes resor

Fram till år 1860 var det i Sverige passtvång för både inrikes och utrikes resor. Även den som skulle resa till en inrikes ort där han eller hon inte var känd behövde därför medföra pass, som vid anmodan skulle uppvisas.

För den som är intresserad av personer som har rest till eller från Gävleborgs län vill vi gärna tipsa om att vi för detta län har fotograferat personregister till passjournaler. I Gävleborgs läns landskansli PassReg:1-10 återfinns register för åren 1767-1858. I Västernorrlands läns landskansli kallas passjournalerna istället för passliggare och även till dessa finns det personregister, se volymerna PassReg:1-7 (1764-1881). Förutom registren har vi även fotograferat själva journalerna/liggarna som registren grundar sig på.

v638342.b460.s83Gävleborgs läns landskansli PassReg:10 (1842-1858) Bild 460 / sid 83 (AID: v638342.b460.s83, NAD: SE/HLA/1030001) Länk.

Som bilden ovan visar var det vanligt att passen enbart gällde för en resa till en specifik ort. Exempelvis har Carl Erik Frunk fått ett pass utfärdat som beviljar att han och hustrun Brita Kristina Hillergren kan resa från hemstaden Gävle till grannstaden Söderhamn. Även för denna endast cirka åtta mil långa resa inom Gävleborgs län krävdes alltså pass. För de som ofta var på resande fot kunde dock, som bilden också visar, pass som gällde för flera resor utfärdas.

Vi har fotograferat passjournaler även från Blekinge och Gotlands läns landskanslis arkiv. Till dessa saknas dock personregister. För Gotland har vi även fotograferat passansökningar samt inkomna pass. På bilden nedan visas ett pass inkommet från Kalmar läns landskansli, som ger pigan Carin Larsdotter rätt att resa till Gotland för att söka tjänst. Vi får dessutom veta att hon var kortväxt, hade blå ögon, mörkt hår och rak näsa samt ”vanlig” mun och haka.

v482151.b1330Länsstyrelsen i Gotlands län, Landskansliet EXa:13 (1837-1839) Bild 1330 (AID: v482151.b1330, NAD: SE/ViLA/20146) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital