Appelbergmysteriet är knäckt

Under våren har jag lyckats lösa det Mysteriet som föranledde mig att börja med släktforskning för 30 år sedan. Detta hade inte varit möjligt utan ArkivDigital.

Under 1980-talet började min farmor Gunnel (1912-2005) att släktforska på sin mors släkt Appelberg. Farmor var född och uppvuxen i Sollefteå dit hennes morfar, Erik Appelberg (1842-1910), hade kommit under 1860-talet för att slå sig in i trävaruindustrin. Den karriären blev dock kortvarig och istället grundade han ett hotell som finns kvar än idag – hotell Appelberg – men sedan länge utanför familjens ägo. Farmor kände till att Eriks far, Lars Johan Appelberg (1798-1845) och farbror Carl Josua (1807-1869) var musiker men vilka som fanns före dem visste hon inte.

Efter att i några omgångar ha beställt microfilmer till biblioteket I Eskilstuna, kunde Farmor fastställa att Lars Johan var född i Karlskronas tyska församling och son till musikdirektören Peter Appelberg (1772-1831). Men där var det stopp och denna gåta var sedan föremål för många diskussioner när släkten träffades.

En kusin till farmors mor, Ellen Appelberg, var gift med riksbibliotekarien Isak Collijn. Han sades ha gjort en släktutredning under 30-talet, som skulle visa att släkten var en bortglömd gren till den adliga ätten Appelberg nr 904. Collijn hade velat ha betalt för att dela sina resultat, vilket farmors familj hade tackat nej till. Under 90-talet besökte jag Kungliga Biblioteket och handskriftsamlingen där Isak Collijns efterlämnade skrifter förvaras. Det närmaste jag hittade på detta tema var en utredning om hans egen släkt.

Vidare fanns en annan spekulation om att vår Appelberg-släkt härstammade från kornetten Josua Appelberg som finns omnämnd i Lewenhaupts Karl XII:s officerare. Orsaken till detta var att en av Peters söner bar namnet Josua (se ovan). Denna släkt finns utredd på Anbytarforum.

Under andra halvan av 80-talet tog jag mig an detta mysterium och besökte Landsarkivet i Lund några gånger, men jag kom aldrig vidare. På den tiden fick man hämta microfiche i ett kartotek och läsa i en speciell maskin; man kunde ha ett par tre volymer åt gången vid sin plats; bouppteckningar och mantalslängder fick beställas fram i original. M.a.o. en ”complete trawl” som jag beskriver nedan hade inte varit praktiskt möjlig.

Husförhörslängderna i Karlskrona är minimalistiskt förda under början av 1800-talet; för de flesta personer anges endast födelseår och för Peter anges bara 1772.

0300 Karlskrona tyska församling AI1 bild 72 sid 55

Karlskrona tyska församling (K) AI:1 (1806-1810) bild 72 / sid 55 (AID: v96253.b72.s55, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

I Karlshamn anges ”Cstad” som födelseort och 10 oktober 1772 som födelsedatum.

0300 Karlshamn AI5 bild 195 sid 189

Karlshamn (K) AI:5 (1814-1818) bild 195 / sid 189 (AID: v95969.b195.s189, NAD: SE/LLA/13199) Länk.

Men det finns ingen match i Kristianstad för åren runt 1772.

När Peter gifter sig 1797 med Christina Wahlqvist, anges han vara murgesäll.

0300 Karlskrona tyska församling E1 bild 174 sid 335

Karlskrona tyska församling (K) E:1 (1690-1797) bild 174 / sid 335 (AID: v96266.b174.s335, NAD: SE/LLA/13202) Länk.

Detta blev först uppenbart för mig när Anders Berg påpekade detta i Anbytarforum; dittills hade jag trott att det stod mus[ik]gesäll med tanke på Peters yrke senare i livet.

För några år sedan anlitade jag Kathrine Flyborg och hon hittade Peter i rullan för Amiralitetsvolontärregementet; han blev antagen som amiralitetsmusikant 1800. Däri angavs hans födelseort till Kristianstad län.

Nu under våren hittade jag Peter i Karlskrona som dopvittne vid ett par tillfällen innan han gifte sig. Där var det tydligt att han var murgesäll.

Jag bestämde mig för att systematiskt gå igenom dopböckerna i alla socknar i Kristianstad län för 1771 till 1773. Jag började med de fyra häraderna som låg närmast Kristianstad och gränsen till Blekinge: de bägge Göinge, Gärds och Villands. Först gjorde jag en lista på alla socknar i dessa härader (72 st) och kollade om de fanns med i DDSS och eller FamilySearch för den relevanta perioden (33 st). Alla Per, Pär, Pehr och Peter som jag hittade lades in i ett Excel-ark. Jag antecknade föräldrarnas namn, yrken och AID för att sedan analysera närmare i steg 2. Per var ett vanligt namn, så jag insåg snart att om jag skulle behöva gå utanför de utvalda fyra häraderna skulle listan bli väldigt lång.

När jag kom till den 27:e volymen av totalt 39 och den 98:ende Per hoppade jag till: i Råbelöv föddes den 4 oktober 1772 sockenskräddaren Josua Johanssons son. Jag beslutade mig för att lägga arbetet med listan åt sidan en stund och gå vidare med detta spår direkt eftersom det här skulle kunna vara den Josua som Peters son var uppkallad efter.

Ganska snart fann jag alla Josuas barn:
Anna, f 1761
Kirstina, f 1764
Johan, f 1765
Ingar, f 1769
Per, f 1772

Josuasson eller Josuadotter är ju inte så vanligt så jag sökte på dessa namn i ArkivDigitals register för vigslar och där fick jag en träff på dottern Ingar (ingen träff bland bouppteckningarna). Därefter kartlade jag hennes barn och då hittade jag något mycket intressant: ett av hennes barn hade 1800 till fadder murgesällen Johannes Appelberg!

Jag gick igenom dopboken i Råbelöv igen i jakt på andra Appelbergare och fick napp 1795 då Johan var fadder och angavs vara från Råbelöv (”af Råbelöf”). Därefter gick jag till mantalslängderna (1742-1800) för Råbelöv och angränsande socknar, utan resultat, och till slut Kristianstad. Där hittade jag en murargesäll Appelberg först 1793 hos murarmästaren Ludvig Dumling.

Mantalslängderna för Kristianstad före 1793 gav mig inte mer information, så jag blev tvungen att tänka kreativt och jag letade upp Dumlings bouppteckning från 1820-talet. I den framgick det att han hade en bror tillika murarmästare i Göteborg. Det fick mig att botanisera i Göteborgs församlingars arkiv och framför allt register. Mycket tursamt hittade jag snart min Peter i flyttningslängderna och även brodern Johan i Karl Johans församling.

Det här sättet att forska på är möjligt tack vare ArkivDigitals omfångsrika databas och tydliga bilder.

Namnet Appelberg tog Johan och Peter från sin farfar, ryttaren vid Södra skånska kavalleriregementet Johan Appelberg (1696-1757) i Åraslöv, Nosaby socken.

Än så länge har jag bara indicier och inga direkta bevis för kopplingen mellan min Peter och Josuas son, men det kommer jag nog att hitta snart – tack vare ArkivDigital och det ska inte behöva ta 30 år.

Per Linder
En mycket nöjd kund

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från Bender

Regementsprästen Lars Nordbeck skriver 1711 från BenderBrevet som Lars Nordbeck skrev för över trehundra år sedan, hösten 1711 i Bender i nuvarande Moldavien, finns fortfarande bevarat i Riksarkivet i Köpenhamn, detta därför att det aldrig nådde adressaten utan istället blev ”uppsnappat” av Sveriges fiende Danmark. Klicka på bilden för att se brevet i större format. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 4 (1703-1720) Bild 3420 (AID: v258794.b3420, NAD: DK/RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

Förra veckan berättade vi om de fem volymer med uppsnappade brev som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning” på Rigsarkivet i Köpenhamn. (Gå till blogginlägget.) Vi utlovade då att ni skulle få ta del av ett brev som Lars Nordbeck skrev hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne.

[Omslag:]
”Den Ährwördige och wällärde herren Hr Knudt Tuliph [Tulin] Wähl meriterad kyrkioherde wijdh Församblingarna i Hoff och Wästra Karup i Schåne”

[Brev:]
”Ehrwördige och wällärd Hr kyrkioherde
Högt:de Hr Farbroder

Jag längter af hiärtat at få något bref ifrån någon Christen siähl i Schåne, hälstt emedan iag så månge gånger skrefwet, och intet swar bekommet, och weet iag nu intet hwem iag skall skrifwa till, iag troor the äro alle döde som iag känna och skall någon lefwa antingen min k: Moder Broder eller Farbröder, då lära de redan tänkia at [iag] längasedan antingen död är eller i Ryss röfvan.

Jag tackar dock min gud, som mig här till hulpet hafwer, och frälst uthu så mycken stöd, fast iag än är här uthi et främmande och hedniskt land, så är iag dock glad, at iag är hoos min nådige konung. Elliest har iag skreefwet så wähl med denna lägenheten som wid the förra både till farbror Hr Lars, som ock till min k: moder och flere Andra, Gud låte både detta och the andra brefwen hafwa träffat mina k: wänner uthi et gott tillstånd; hwad mitt wäsende och Tiänst uthi detta miserable fältlefwernet angår då wardt iag 1708 d: 10 Maij ordinerad till andra prästen wid Södra Skånska cawallerie Regementet, och sedan dhen tijden har iag intet kunnat haft någon corrspondence till at göra någon anstallt om min löön hemma i Schåne;

Och emedan dhen samma ännu innestår, beder iag Hr farbroder täcktes den samma, der min k: moder skulle wara dödh, upbära, om hwilken saak iag tillförne tillskrifwet farbror Hr Lars i Wankifwa sampt deraf betahla till corporalen Häggertz 120 D:r sölfwermynt, om han skulle lefwa, och sedan inlösa een silfwerkanna hoos Bengt i Perstorp för 100 D:r Sölf:rmt, det öfriga kan stå så länge till wijdare. Hr Farbroder behagade äntel: skrifwa mig till med första lägenheet, skulle några Pastorater wara ledige, kunne tdet och gifwa wid handen, hastigheten förbiuder wijdhlöftigheten, dog lefwer näst flijtig helsning till alla som känna

Bender d. 9 Nowemb: 1711
Hr Farbroder
hörsamste T:re
Lars Nordbeck

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Uppsnappade brev från stora nordiska kriget

chiffer AID v258798.b3850En del av handlingarna är skrivna med chiffer för att försvåra för fienden. Källa: Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning 8 (1716–1718) Bild 3850 (AID: v258798. b3850, NAD: DK/ RA/301). Länk.

I början av 1700-talet låg Sverige i krig med ett flertal länder, däribland Danmark. Danskarna ägnade sig åt att ”uppsnappa” brev som svenska militärer i fält skickade hem till Sverige. Tack vare den danska verksamheten är breven bevarade och kan nu också läsas hos ArkivDigital.

På det danska Rigsarkivet i Köpenhamn finns fem volymer som förvaras i arkivbildaren ”Tyske Kancelli Udenrigske Afdelning”. Detta säger ju inte speciellt mycket, men om man får tips om en så spännande källa som uppsnappade svenska brev från början av 1700-talet (”Opsnappede svenske breve fra Store Nordiske Krigs tid 1703- 1720”) blir man ju så klart nyfiken och dessa måste fotograferas av.

Under det stora nordiska kriget (Karl XII:s krig) var stora delar av den svenska armén utomlands och kurirerna var en väl använd transportväg för att skicka brev, handlingar och annat mellan kungen, armén och hemlandet. Fienden gjorde vad man kunde för att förhindra att informationen nådde sin mottagare och kunde man läsa lite om planer och tankar var det ännu bättre.

En del av de handlingar man snappade upp finns bevarade i dessa fem volymer. Här finns brev från kungen, rullor över manskap, instruktioner och en massa annat. Men det som kanske är mest intressant är de enskilda soldaterna eller ryttarnas brev hem till sin familjer.

Man beskriver det dagliga livet i fält och hälsar dem där hemma. Men bara tanken på att detta brev inte når sin mottagare gör att man tänker sig in hur det var vid denna tid. Hemma var man orolig hur mannen hade det ute i kriget och när han skickade brev hem tog fienden kuriren/postbäraren och det kanske var det sista brevet hem som skickades.

Historikern Peter Ullgren skrev 2006 en bok med titeln ”Uppsnappade brev” där han utgår från innehållet i dessa handlingar (utgiven av Wahlström & Widstrand). Länk till information om boken.

I ett blogginlägg som publiceras nästa vecka kan du läsa ett brev som Lars Nordbeck skriver hem från Bender den 9 november 1711. Lars klarar sig hem från kriget och blir efter hemkomsten kyrkoherde i Torrlösa i Skåne…

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Mycket nytt i din digitala arkivhylla

Under april månad har mycket nytt material blivit tillgängligt i ArkivDigital. Här kommer en sammanfattning av de viktigaste nyheterna:

Bouppteckningar
Fotograferingen av bouppteckningarna från 1900-talets början har under april fortsatt i högt tempo. För flertalet län har ytterligare bouppteckningsvolymer blivit tillgängliga. Blekinge och Hallands län är nu klara till och med 1940 och för Kristianstads och Malmöhus län har fotografering av perioden 1931-1940 påbörjats. När det gäller Stockholms län är bouppteckningarna för själva länet (utom Stockholms stad) nu klara till och med år 1930 och det återstår endast några få volymer från perioden 1931-1940. Vi kommer nu gå vidare med att fotografera Stockholms stads (rådhusrätts) bouppteckningar från och med år 1901 till och med år 1940.

När det gäller bouppteckningar vill vi också nämna några ord om Borås rådhusrätt och magistrat, vars arkiv är lite speciellt eftersom det inte förvaras vid något landsarkiv utan istället på stadsarkivet i Borås. Vi har under senvintern och våren bedrivit tillfällig fotograferingsverksamhet i Borås och som ett resultat av det är bouppteckningarna därifrån nu tillgängliga ända till och med år 1960.

Mantalslängder och fastighetsböcker
Bland övrigt material där fotograferingen avslutats under månaden vill vi även nämna häradsskrivarnas mantalslängder från äldsta tid till och med år 1820 för Östergötlands län samt fastighetsböcker för Malmö stad. Fastighetsböckerna, som började föras år 1875 och kan innehålla anteckningar ganska långt in på 1900-talet, återfinns i arkivbildaren ”Inskrivningsdomarna i Malmö”.

Flyghaverier
”Flygstaben: Centralexpeditionen”, serien flyghaverier 1934-1949, har fotograferats färdigt under den senaste månaden och mycket material finns nu tillgängligt online. De sista volymerna publiceras i ArkivDigital inom kort. Vi kommer att berätta mer om flyghaverierna i kommande blogginlägg.

Beredskapsverket
”Beredskapsverket”, den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk, omfattar åren 1937 till 1945. ArkivDigital har hittills fotograferat drygt 19 000 bilder i denna gigantiska serie och allt fler bilder kommer att tillkomma löpande. Även Beredskapsverket kommer ni att kunna läsa mer om här på bloggen framöver.

På volymnivå
Om ni på volymnivå vill kunna se exakt vad som tillkommit, använd denna sida.

ArkivDigital

Barn födda på BB – hur hittar man dem i födelseböckerna?

Om ett barn idag föds på till exempel lasarettet i Sundsvall men föräldrarna är bosatta i Timrå ser vi det nog som självklart att Timrå ska anses vara barnets födelseförsamling. Så har det dock inte alltid varit, och detta kan ibland ställa till det för släktforskaren.

Under 1900-talets början blev det allt vanligare att barn förlöstes på barnbördshus eller andra förlossningsanstalter. 1895-1946 gällde i kyrkobokföringen en förordning som stadgade att nedkomstförsamlingen skulle anges som födelseförsamling, alltså tvärt emot dagens system.

Det har i regel förts särskilda födelseböcker för förlossningsanstalterna. På bilden nedan visas ett utdrag ur Umeå lasaretts kyrkoarkiv C:1 sid 2. Den 10 december 1907 föddes Vivan, dotter till Per August Löfgren och Agnes Augusta Hjelm från Holmsund.

0136 Barn födda på BB 1

De barn som föddes vid förlossningsanstalter finns även införda i födelseboken för moderns hemförsamling. Vivan kan därför även återfinnas på sid 9 i Holmsund C:4.

0136 Barn födda på BB 2

Med anledning av regeln om att nedkomstförsamlingen ska räknas som födelseförsamling, har Vivan i Holmsund AI:5 (1899-1918) sid 132 fått ”Umeå stad” (d v s Umeå stadsförsamling) antecknat som födelseförsamling.

0136 Barn födda på BB 3

Det fanns ett undantag från regeln att nedkomstförsamlingen skulle räknas som barnets födelseförsamling. I städer som bestod av flera församlingar ansågs församlingen som modern var kyrkobokförd i vara lika med barnets födelseförsamling. Även i dessa fall återfinns dock barnet i både den aktuella förlossningsanstaltens samt i moderns hemförsamlings födelseböcker.

Förlossningsanstalternas födelseböcker förvaras i regel på landsarkiven, och vi har då fotograferat dem för samma tidsperioder som vi fotograferat ”de vanliga” födelseböckerna från det aktuella länet. Ett fåtal förlossningsanstalters födelseböcker, som inte förvaras på något landsarkiv, saknas dock i ArkivDigital online.

Ibland finns förlossningsanstalternas födelseböcker i en egen arkivbildare, till exempel Umeå lasaretts kyrkoarkiv eller Lasarettspredikantens i Växjö arkiv. Det förekommer också att födelseböckerna ingår i kyrkoarkivet för den församling som den aktuella förlossningsanstalten var belägen i. Ett exempel på detta är Haparanda, där födelseböckerna för lasarettets BB finns förtecknade i kyrkoarkivets serie CII.

Markus Lindström, ArkivDigital

Infogade bilder är hämtade från dessa bilder i ArkivDigital Online:
Översta bilden: AID v139921.b50.s2 Länk
Mittersta bilden: AID v214446.b170.s9 Länk
Nedersta bilden: AID v139255.b143.s133 Länk

Sensationellt fynd från Varola nu fotograferat

Varola AID v688369.b30

På en skolvind låg den länge gömd; en husförhörslängd från 1775 över Varola församling, Skaraborgs län. När den hittades av en privatperson på 1970-talet hamnade den i en kartong tillsammans med andra böcker. Efter år av dammsamlande var den ett tag nära att hamna i sopcontainern, men som tur var fick sagan ett lyckligare slut.

I höstas arrangerade hembygdsföreningen i den lilla västgötska socknen Varola en återvändardag. Till föreningen inlämnades då något mycket oväntat, nämligen husförhörslängden från 1775. Den är en kombinerad husförhörs- och kommunionlängd och omfattar perioden 1775-1780.

Händelsen fick snabbt genomslag i media, där boken beskrevs som ett ”sensationellt fynd”. Nu finns den digitalt i ArkivDigital online.

Boken har i arkivförteckningen fått signumet AI:1A. Den är ur släktforskningssynpunkt extra intressant eftersom den också är församlingens äldsta bevarade husförhörslängd. Nästa längd börjar först år 1782 (betecknas numera AI:1B).

Husförhörslängden förvaras idag på landsarkivet i Göteborg.

Läs vad som skrevs i samband med fyndet och se TV4:s reportage:
http://www.genealogi.se/123-nyheter/2013/941-sensationellt-fynd-i-varola
http://www.skovdenyheter.se/artikel/36605/sensationellt-fynd-i-varola
http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/sensationellt-fynd-i-varola-2480701

Markus Lindström & Cici Löfgren

Varola AID v688369.b150
Bildkällor: AID v688369.b30 och v688369.b150.