Register till födda-död-vigda, 1666-1894 för Västra Södermanland

Tack vare ett samarbete mellan ArkivDigital och Katrineholm-Flen-Vingåkers släktforskarförening (KFV), kan vi nu stolt presentera ett fantastiskt register som avsevärt kommer att förenkla och förhöja kvaliteten på forskandet i Västra Södermanland då registret kopplats mot de avfotograferade originalböckerna.

Registret som är framtaget av KFV, innehåller nära en halv miljon registerposter och omfattar sammanlagt 20 stycken församlingar: Bettna, Björkvik, Blacksta, Dunker, Flen, Floda, Forssa, Helgesta, Hyltinge, Julita, Lerbo, Lilla Malma, Lilla Mellösa, Sköldinge, Stora Malm, Vadsbro, Västra Vingåker, Årdala och Östra Vingåker.

För att kunna ta del av registren krävs ett Allt-i-ett abonnemang och det är endast tillgängligt i webbversionen av vår programvara, som ni hittar här: https://app.arkivdigital.se

I programmet, välj ”Ny registersökning” och därefter något av följande: ”Födda, del av Södermanland”, ”Vigda, del av Södermanland” eller ”Döda, del av Södermanland”. Sedan kan du börja söka.

FöddafotomontageOBS, bildmontage. Sökning i registret Födda, del av Södermanland
Västra Vingåker (D, T) C:20 (1879-1894) Bild 346 (AID: v63059.b346, NAD: SE/ULA/11076) Länk

Kanske har ni i er förening eller du som privatperson liknande register som kan knytas mot våra bilder. Ta kontakt med oss så vi kan försöka komma fram till ett samarbete. E-post: kundtjanst@arkivdigital.se Telefon: 010-10 11 333.

ArkivDigital

70 miljoner bilder!

70 miljonerNu har ArkivDigital passerat ännu en milstolpe; 70 miljoner färgbilder av gamla böcker och andra handlingar finns nu i det digitala arkivet. Eftersom de flesta bilder innehåller ett helt bokuppslag innebär detta när 140 miljoner avfotograferade sidor för historisk forskning.

Omkring 600 000 nya bilder läggs upp varje månad och vi tar nu sikte på nästa milstolpe, 80 miljoner bilder! Förhoppningsvis kommer vi vara där om cirka ett och ett halvt år.

ArkivDigitals milstolpar för källmaterial:

  • 10 miljoner bilder, augusti 2008
  • 20 miljoner bilder, mars 2010
  • 30 miljoner bilder, september 2011
  • 40 miljoner bilder, mars 2013
  • 50 miljoner bilder, september 2014
  • 60 miljoner bilder, maj 2016

ArkivDigital

ArkivDigital fortsätter att växa

Bloggbild2016 blev ytterligare ett bra år för ArkivDigital. Det visar den nyligen sammanställda årsredovisningen.

Nettoomsättningen ökade med 18 procent jämfört med 2015 och uppgick till 29 miljoner kronor. Bilddatabasen tillfördes över 8 miljoner nya bilder under året, vilket är rekord i företagets historia, samt mer än 50 miljoner registerposter. Antalet abonnenter ökade med ett knappt hundratal till nästan 26 000. Och resultatet förbättrades med närmare 3 miljoner kronor och blev 5,9 miljoner.

Den förstärkta ekonomin kunde tämligen omgående användas för nya satsningar. I slutet av 2016 förvärvades flera miljoner flygbilder av främst hus och gårdar runt om i Sverige, merparten tagna från 1950-talet fram till början av 2000-talet.

-Det känns roligt och mycket meningsfullt att få vara med och göra ett så fascinerande bildmaterial tillgängligt för många samtidigt som det räddas åt eftervärlden. Själv är jag övertygad om att våra abonnenter ska tycka detsamma. Men materialet är ganska tidsödande att digitalisera, så det dröjer innan alla bilder är tillgängliga i tjänsten i bra kvalitet, skriver VD Mikael Karlsson i årsredovisningen.

Fokus ligger nu på att ytterligare förbättra ArkivDigital. Mikael Karlsson sammanfattar inriktningen i ett antal punkter:

  • Fortsätta digitalisering av arkivhandlingar.
  • Digitalisering av annan typ av material, exempelvis äldre fotografier.
  • Fler personregister, exempelvis utökas Befolkningen i Sverige 1880-1920 till 1860-1930.
  • Index som gör det enklare att hitta i arkivhandlingarna.
  • Instruktioner och hjälptexter direkt i programvaran för att underlätta forskningen, särskilt för nybörjare.
  • Smidigare betallösningar.
  • Utökad interaktivitet mellan ArkivDigital och forskarna men också direkt mellan forskarna.

Bolagsstämman hålls den 19 maj på huvudkontoret i Lyrestad.

Gå till vår hemsida för att läsa hela årsredovisningen.

ArkivDigital

Sophie Hagman – ett litet bidrag till hennes tidiga biografi

Sophie Hagman fascinerade både sin samtid och eftervärlden – hon var en tidig icke kändis. Alma Söderhjelm påstår mer eller mindre att hon var och är mer känd än sin kunglige älskare Fredrik Adolf [Gustaf III:s syskon, 1945].

Den biografiska forskningen kring henne under 1900-talet har gjorts av Carl Forsstrand (1854-1928): Sophie Hagman och hennes samtida (1911) och August Gynther (1875-1960): När och var föddes Sophie Hagman? i Personhistorisk tidskrift (1926).

Forsstrand kunde aldrig fastställa vare sig födelseår eller -ort för Sophie. Han kände till att hon hade en bror som var soldat vid Södermanlands regemente på 1780-talet och som hertigen ville hjälpa. Forsstrand antog att hon var dotter till en soldat. Vidare sammanfattade han observationer [s 11] från en del samtida om hennes bakgrund, nämligen att hon just hade varit huspiga hos grevinnan Manderström och barnkammarpiga hos grevinnan Piper. Hon lär också ha haft en relation med bryggare Westman [s 16]. Forsstrand citerar, med förnuftig skepsis, Crusenstolpe som menar att hertig Fredrik skulle ha upptäckt henne under en ritt vid Drottningholm då hon bar mjölk utmed vägen. Med andra ord så förekom det mycket skvaller kring hennes person – ett tecken på att hon var en s k kändis av moderna mått. Därefter ger Forsstrand oss historiska fakta om Sophie Hagmans medverkan vid baletten i april 1775.

Gynther tog sig an att svara på frågorna ”När föddes Sophie Hagman?” och ”Vilka var hennes föräldrar?” och gjorde en omfattande och nitisk forskning i arkivet. Genom att studera mantalslängder och kyrkoböcker i Stockholm lyckades han först fastställa att Sophies ursprungliga namn var Anna Stina. Gynther antog att det var hertigen som uppmuntrade henne att kalla sig Sophie. Mot detta antagande måste man ställa att vår huvudperson kallade sig Sophie när hon uppträdde vid operan innan hon träffade hertigen, då det ligger vid handen att anta detta var ett artistnamn. Därefter antog han att Sophie var född 1760 eller 1761 i Södermanland och gick igenom alla 120 socknar för detta landskap, utan att hitta henne. Han lyckades dock att hitta brevet (som var i privat ägo) från hertig Fredrik Adolf till regementschefen för Södermanlands regemente och återgav det i sin helhet i sin artikel. Genom att sedan studera Sophies syster Elisabeth, som hade korrekt födelseår i handlingarna i Stockholm (1755) lyckades han till slut hitta hennes födelseort, som var Eskilstuna. Föräldrarna var borgaren och timmermannen Peter Hagman och hans hustru Elisabeth Larsdotter Hedman. Gynther fortsatte framåt i dopboken och hittade Anna Stinas födelsenotis den 31 december 1758. I vänstermarginalen hade en präst skrivit ”NB”, nota bene.

Sophie Hagman 1Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:3 (1756-1786) Bild 46 / sid 80 (AID: v54891.b46.s80, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Gynther letade sedan vidare i Eskilstunas arkiv och hittade en notis i kommunionsboken att Hagmans flyttade till Stockholm 1762. Han avslutar sin artikel med att han har funnit en del andra upplysningar rörande familjen Hagman som han planerar att presentera vid utgivningen av den utförliga levnadsteckningen av Sophie Hagman vilken han har varit sysselsatt med under fler år. Någon sådan publikation är inte känd.

En orsak till att Sophie Hagmans tidiga liv inte har utforskats ännu beror nog dels på att det inte finns någon bouppteckning efter vare sig Peter Hagman eller Elisabeth Larsdotter Hedman, och dels på att kyrkböcker för Katarina församling inte har registrerats i samma utsträckning som övriga Stockholmsförsamlingar. Dock verkar dop- och födelseboken för Katarina ha registrerats av mormonerna (FamilySearch), vilket har varit till stor hjälp i nedanstående undersökning.

Sophie Hagmans familj

Från kommunionslängderna i Eskilstuna vet vi att Sophies föräldrar, efter att de hade gift sig, tjänstgjorde hos borgaren Peter Hedman, och under denna första tiden kallades pappan Peter eller Per Larsson. Vid Sophies äldre brors dop 1748 heter han fortfarande Peter Larsson, men 1751 noteras han som Peter Hagman.

I vigsellängden hittar vi den 6 januari 1747 vigseln mellan drängen i Hälltorp Per Larsson och pigan hos Peter Hedman, Elisabeth Larsdotter. Brudgummens föräldrar uppges ”hafva varit” Lars Persson och Katarina Nilsdotter i Hagby, Ärla socken ”bägge döda äro”. Brudens far ”har varit Lars Persson i Österby, Råby socken som död är, och mor är Kerstin Andersdotter”.

Soophie Hagman 2Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:2 (1731-1756) Bild 27 / sid 46 (AID: v54890.b27.s46, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

För familjen Hagmans vidare öden är det relevant att studera Peters bakgrund och familjerelationer. Han föddes den 6 augusti 1721 i Hagby (därav namnet Hagman) som är en by i Ärla socken strax söder om Eskilstuna. Fadern Lars Persson dog redan i maj 1722 varpå modern Katarina gifte om sig redan samma år eller under 1723, dock ej i Ärla, med Jöns Andersson som därmed tog över gården. I moderns andra äktenskap fick Peter systern Kerstin Jönsdotter, född den 19 november 1723. Deras mor dog 1730 och det bidrog antagligen, som vi kommer att se, till att relationen mellan syskonen var stark.

Peters halvsyster Kerstin Jönsdotter bodde kvar hos sin pappa i Hagby och gifte sig 1750 med drängen Anders Jönsson. De stannade kvar i Hagby och fick sönerna Anders och Jonas. Peter Larsson Hagman och hans fru var dopvittnen vid varsitt dop. Likaså var Anders och Kerstin vittnen vid Hagmans äldsta barns dop i Eskilstuna. 1755 flyttade de till Stockholm. I bouppteckningen efter Kerstins pappa 1771, får vi upplysning om att hon fortfarande bor i Stockholm och att hennes man Anders är timmerman där, nu med namnet Erling.

Sophie Hagman 3Österrekarne häradsrätt (D) FII:5 (1770-1775) Bild 164 / sid 162 (AID: v147965.b164.s162, NAD: SE/ULA/11822) Länk.

I Stockholmsarkiven hittar vi Anders Erling och Kerstin Jönsdotter i Katarina. Anders är verksam där som skeppstimmerman. Vidare får vi veta att flera av Anders äldre syskon finns i Stockholm och är relativt väletablerade där. Hans äldsta syster Catharina Erling, var gift med kammartjänaren och språkmästaren Johan Anton Richard. Hon bodde vid sin död hos brukspatronen Gjörke vid Södermalmstorg. Brodern Olof var verkmästare vid Hermannis tobaksfabrik på Söder. En av hans söner, Jonas blev sedermera kyrkoherde i Husby-Rekarne. En annan bror, Nils var gipsmakare och systern Brita var gift med skomakaren Magnus Qvarnström.

Som Gynther skriver, flyttade Peter Hagman mycket riktigt med sin familj till Stockholm 1762.

Sophie Hagman 4Eskilstuna Kloster och Fors (D) DII:2 (1761-1769) Bild 28 / sid 47 (AID: v185725.b28.s47, NAD: SE/ULA/10226) Länk.

Om han inte började arbeta direkt med sin svåger, så måste det ha skett ganska snart. Den 24 februari 1766 hittar vi nämligen i Katarina en dopnotis för sonen Carl Peter.

Sophie Hagman 5Katarina (AB, A) CII:5 (1763-1778) Bild 620 (AID: v220792a.b620, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sedan dör Elisabeth Larsdotter i kräfta den 4 maj 1767.

Sophie Hagman 6Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 51 (AID: v87040.b51, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Redan i oktober gifter Peter om sig i Klara församling med pigan Christina Wigren. Denna Sophies styvmor dör i april 1772 och i juni samma år 1772 går pappan bort, ”skeppstimmermannen Peter Hagman änkling, hos Anders Erling”.

Sophie Hagman 7Katarina (AB, A) FI:5 (1763-1784) Bild 95 (AID: v87040.b95, NAD: SE/SSA/0009) Länk.

Sommaren 1772 var Sophie Hagman som 13-åring föräldralös och bodde till en början hos sin ingifte farbror Anders Erling. För tillfället är nästa kända historiska notis från april 1775 då hon dansar vid en operapremiär. Någon gång fram till dess fick hon tjänst hos balettmästaren Gallodier som barnflicka och det var i detta hushållet som hon upptäcktes som ballerina.

I Svensk Biografiskt Lexikon (publicerad 1967-1969) skriver Bengt Hildebrand (1893-1964): Uppgifterna om hennes tidigare öden är av ganska skiftande värde och ibland motstridiga. Så mycket synes vara troligt, att hon började som barnflicka hos franska balettmästaren Louise Gallodier. I hans hem har hon förmodligen lärt sig lite franska, som senare kom henne väl till pass”.

Louise Gallodier

Balettmästaren Louise Gallodier var född 1734 i Valencia, Spanien [franska Wikipedia], son till dansaren Emile Gallodier. Louise arbetade som dansare vid Opéra-Comique i Paris. Under en turné med teatersällskapet Dulondel i Sverige 1757 blev han rekryterad av Adolf Fredriks hov. Den 20 november 1762 gifte han sig i det franska legationskapellet med sångerskan vid det italienska operatsällskapet Gasparine Becheroni som dog 1784. Gallodier blev förste balettmästare för Kungliga Baletten 1773 och det är nog i samband med det som han engagerade en barnflicka.

För framtida forskning om Sophie Hagman kan det undersökas var Gallodier bodde – antagligen i Jakob och i ett boställe i närheten av Confidence vid Ulriksdal som han hade fått besittningsrätten till efter Gustaf III:s statskupp 1772. Ett barn i det första äktenskapet tycks ha uppnått vuxen ålder: Charles.

Sophie Hagman 8Nedre Borgrätten (AB, A) F6:18 (1800-1804) Bild 4190 / sid 411 (AID: v433445.b4190.s411, NAD: SE/SSA/3699) Länk.

Per Linder

God Jul önskar ArkivDigital

Dan före dopparedan!

hot-chocolate-1906515_1920Julen står för dörren och vi på ArkivDigital önskar er alla en riktigt fin och mysig jul.

Kanske är det nu som du äntligen får lite extra tid att sitta med din forskning eller har möjlighet att fråga ut nära och kära om släkten, nu när den ändå är samlad.

Behöver du ett abonnemang?

Då vill vi tipsa om att just nu kan du köpa 1 månadsabonnemang Bas, för 245 kr, (ordinarie pris 295 kr). Erbjudandet gäller till och med tisdagen den 10 januari 2017.

Ta del av erbjudandet här.

Testa vår nya programvara som körs helt i din webbläsare.

Webbversionen innebär att du inte behöver installera någon programvara utan kan använda det direkt från din webbläsare. Den kan användas på alla operativsystem så länge det finns en installerad webbläsare som stöds av ArkivDigital.

Webbversionen fungerar bäst med webbläsaren Chrome, men den kan även köras på Safari, Firefox och Edge.

Gå till följande sida för att logga in i programmet: app.arkivdigital.se

God Jul!

ArkivDigital

Bouppteckningar 1901-1960 – statusuppdatering

Sedan en längre tid tillbaka arbetar ArkivDigital med att fotografera bouppteckningarna från period 1901-1960. Vi har berättat om detta arbete vid flera tidigare tillfällen här på bloggen, senast för ett drygt år sedan: se tidigare inlägg. Då vi hunnit fotografera en hel del till sedan dess tyckte vi att det kan vara på tiden med en statusuppdatering.

Hur långt vi kommit i vårt arbete med att fotografera bouppteckningarna varierar från län till län. Nedan följer först en länsvis sammanställning över hur långt vi hunnit klart, sedan en sammanställning över vad vi fotograferar för närvarande. Vår huvudsakliga målsättning är att fotografera bouppteckningarna till och med år 1960, men från Gotlands län har vi som synes hunnit fotografera även en del nyare material. För samtliga län gäller att enstaka volymer kan saknas, till exempel om de varit i allt för dåligt fysiskt skick för att kunna fotograferas.

Bouppteckningarna är klara till och med år:
1920: Jönköping, Kalmar, Östergötland
1930: Kopparberg, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1940: Gävleborg, Jämtland*, Stockholm
1945: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1950: Värmland
1960: Blekinge, Halland, Kristianstad, Malmöhus
1980: Gotland, (Visby rådhusrätt åren 1945-1961 saknas dock)

För närvarande fotograferar vi:
1921-1930: Jönköping, Kalmar, Östergötland.
1931-1940: Kopparberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Örebro
1941-1945: Stockholm
1946-1950: Göteborg och Bohus, Skaraborg, Älvsborg
1951-1955: Värmland

* Från Jämtlands län saknas dock bouppteckningar från perioden 1861-1900, men fotografering av dem är under arbete. För resten av landet är bouppteckningarna från ”äldsta tid” till och med år 1900 färdigfotograferade sedan länge.

v496946.b7050.s30Eksjö rådhusrätt och magistrat (F) FIII:9 (1921-1930) bild 7050 / sid 30 (AID: v496946.b7050.s30, NAD: SE/VALA/01662) Länk.

Under 1900-talets början blev successivt fler och fler bouppteckningar maskinskrivna. På bilden ovan, som är hämtad från Eksjö rådhusrätt och magistrats bouppteckningar från år 1926, ser vi dels slutet på en maskinskriven bouppteckning, dels början på en handskriven.

Markus Lindström, ArkivDigital

Möt ArkivDigital på Slektsforskerdagen i Oslo!

SFD2016 plakatDen sista helgen i oktober varje år arrangeras Slektsforskerdagen i Norge, med arrangemang på arkiv, bibliotek och museum över hela landet. ArkivDigital kommer att närvara som utställare på den mässa som anordnas på Riksarkivet i Oslo.

Du som är bosatt i Oslo-området, eller bara har vägarna förbi, är varmt välkommen att besöka vår monter. Här finns möjlighet att prova vår tjänst ArkivDigital online. Har du frågor kring hur man släktforskar i det svenska källmaterialet finns också möjlighet att få svar på dessa.

Tid och plats:
Lördag 29 oktober
Klockan 10.00-16.00
Riksarkivet Oslo, Sognsveien 221 (vid Sognsvann stasjon)

Temat för i år är ”Kilder til kvinnenes historie”. Mer information om Slektsforskerdagen finner du här.

ArkivDigital

Vi ses väl i Umeå?!

SFD 2016Montern är uppbyggd och vi är redo för att möta såväl trogna som nya användare på Släktforskardagarna.

I år arrangeras Släktforskardagarna i Umeå och har temat ”Fjällen, skogarna, älvarna och människorna”. ArkivDigital är huvudsponsor för evenemanget, som är Sveriges största i sitt slag.

I vår monter kan du ta del av våra nyheter och få tips på hur man använder vår programvara. Passa även på att gå på våra föredrag där vi berättar mer om ArkivDigital och dess möjligheter.

Mer information om Släktforskardagarna 2016.

Välkommen!

ArkivDigital

ArkivDigital en av de 101 bästa webbsidorna för släktforskning

101BESTbadge_2016 (003)ArkivDigital är stolta att meddela att vi för tredje året i rad har blivit utnämnda till en av de “101 Best Family History Websites” av Family Tree Magazine.

Family Tree Magazine är Nordamerikas ledande genealogiska magasin, som hjälper sina läsare att upptäcka och bevara sin familjehistoria. Varje år publicerar Family Tree Magazine ett nummer med de 101 bästa webbsidorna för släktforskning – ”101 Best Websites”. Läsarna guidas till hemsidor där de kan göra framsteg inom sin forskning, samtidigt som skaparna bakom hemsidorna lyfts fram.

I år har listan på framstående hemsidor delats in i 15 kategorier. ArkivDigital har valts som en av de “Best International Genealogy Sites of 2016”, alltså ”Bästa Internationella Genealogiska Webbsidor för 2016”. Den fullständiga listan på 101 Best Genealogy Websites hittar du här. (De länkade sidorna är på engelska.)

Read this blog entry in English here.

ArkivDigital

En lyckad helg på Norrqvarn

Strax innan jul bjöd vi in till en fördjupningskurs i släktforskning och ArkivDigital. Den blev snabbt fullbokad och helgen som gick träffades vi alla på Norrqvarn Hotell & Konferens i Lyrestad. I härlig miljö och med god mat blev det ganska mycket tid till att lära och prata släktforskning. Första dagen blev det en genomgång av grundmaterialet, det vill säga kyrkoböckerna och sedan föredrag och diskussioner kring källkritik, bouppteckningar och domböcker. På eftermiddagen åkte vi alla i samlad trupp till ArkivDigitals huvudkontor i Lyrestad där VD Mikael Karlsson mötte upp och visade runt i lokalerna. På kvällen åt vi en mycket god middag på Norrqvarn.

Middag

Söndagen började tidigt och vi pratade om fängelsehandlingar, militära handlingar och Niklas gav tips om andra handlingar man kan hitta i ArkivDigital som kan ge spännande ledtrådar i jakten på släkten. Det blev även en liten genomgång om DNA och släktforskning. Hoppas att många blev nyfikna och topsar sig. Efter lunch fanns det tid till egen forskning med tips och stöd. Vi lyckades knäcka ett par problem och ju mer vi lärde känna varandra, desto djupare blev släktforskarproblemen som diskuterades, allt från oäkta barn till militärer till tjuvar och emigranter.
Vi kommer säkert att genomföra fler liknande kurser i framtiden och kanske på andra håll i landet. Så håll utkik här på bloggen så hoppas vi att vi ses på ett annat ställe. Det är alltid lika kul och intressant att träffa och prata med andra släktforskare.
Tack alla deltagare för en trevlig helg.

Niklas Hertzman, ArkivDigital