Befolkningen i Sverige 1860-1947 nu sökbar!

För knappt ett år sedan växte ArkivDigitals största personregister, Befolkningen i Sverige, med tio år, från att omfatta 1860-1920 till 1860-1930. Nu är det dags för nästa påfyllning. Sjutton nya år har tillfogats registret, som numera omspänner tiden cirka 1860 till cirka 1947.

Befolkningen i Sverige 1860-1947 är Sveriges i särklass största personregister och innehåller nu cirka 105 miljoner registerposter hämtade från 37597 böcker. Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk till källan. Du klickar på länken och hittar omedelbart din släkting i originalboken! Smidigare kan det knappast bli!

Bildmontage: Sökning i personregistret Befolkningen i Sverige 1860-1947Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges husförhörslängder och församlingsböcker upprättade under de aktuella åren. Husförhörslängden (från omkring år 1895 kallad församlingsbok) var folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt register över invånarna i församlingen. Längderna fördes vanligen i längre tidsperioder, omfattandes allt från några få år till ett par årtionden. Sekretessen gäller i sjuttio år, och böcker med slutår efter år 1947 har vi därför ännu inte kunnat fotografera. Om en församlingsbok exempelvis omfattar åren 1930-1950 har vi alltså inte kunnat fotografera den ännu, och som en konsekvens av det saknas den även i registret. Värt att notera är också att det i Stockholms stad endast fördes husförhörslängder till och med år 1878, och några församlingsböcker fördes inte alls. För Stockholm stad är det därför bara åren cirka 1860 till cirka 1877 som ingår i registret.

Registret Befolkningen i Sverige 1860-1947 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals programvara klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Befolkningen i Sverige 1860-1947 under ”Registerkälla” för att hitta registret.

ArkivDigital

Flyttattester

Då en person flyttade från en församling till en annan skrev prästen i den första församlingen en attest som den flyttande skulle lämna till prästen i den nya församlingen. Ibland är det bara en ytterst kortfattad notering som innehåller personens namn och det som ansågs viktigt att veta, nämligen om personen bevistade sin nattvard och var gift eller ogift, här ett exempel från Karlskrona 1785:

Karlskrona amiralitetsf HII-1På många håll fanns dock redan på 1700-talet förtryckta blanketter där det fanns rader för födelseår och födelseplats, läskunnighet och bevistande av nattvard. Dessutom en rad lydande ”Är till lefvernet”, ”Är till vandel” eller liknande. Denna rad är intressant, för här skrev prästen ofta ned ett omdöme om personen. Dessa omdömen speglar tidens och inte minst prästens moraliska syn.

Ett talande exempel finns i min egen släkt, då min mormors farmors syster år 1855 flyttade från stadsförsamlingen till amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Hennes vandel uppges vara ”sålunda att hon eger en oäkta son Carl August”. Det kan inte tolkas på annat sätt än att prästen ansåg henne som lösaktig.

Karlskrona amiralitetsf HII-31Man kan också notera att en fullständig ifylld attest skulle innehålla både födelsedatum, födelseplats och föräldrars namn. Flyttattesterna finns inte alltid bevarade, men om de finns är de en mycket bra källa för släktforskare då man ska komma vidare bakåt.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Barn trots makens frånvaro

Innan jag lämnar ämnet utomäktenskapliga barn för denna gång är det en notis jag inte vill undanhålla läsarna. Prästernas kommentarer kan nämligen många gånger få oss nutida läsare att dra på smilbanden.

I Hässjö födelsebok kan man för den 26 oktober 1823 läsa (se bilden): ”Eric Höglunds Hustru Maria Sjöman från Gökböle har fått denne son utan sin ägta mans tillhjelp.”

Hässjö c 3Hässjö (Y) C:3 (1816-1850) bild 19 / sid 29 (AID: v121694.b19.s29, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Hur kunde prästen veta detta? Förklaringen får man i husförhörslängden, där man kan läsa att ”Eric Höglund seglar ut-Rikes. återkommen men vistas utom församl.”

Hässjö ai 2Hässjö (Y) AI:2 (1824-1834) bild 102 / sid 185 (AID: v121671.b102.s185, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Hustrun fick ytterligare en utomäktenskaplig son 13 december 1828. Hässjö (Y) C:3 (1816-1850) bild 33 / sid 57 (AID: v121694.b33.s57, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Därefter tycks den frånvarande maken Erik Höglund ha avlidit, för 27 maj 1833 gifte sjömansänkan Maria Sjöman om sig med torparen och änklingen Erik Nilsson i Söråker och återfinns med honom i husförhörslängden.

Hässjö ai 2 nr 2Hässjö (Y) AI:2 (1824-1834) bild 32 / sid 46 (AID: v121671.b32.s46, NAD: SE/HLA/1010083) Länk.

Vem som var far till barnen överlåter jag åt någon annan att lista ut. Kanske var det den torpare Maria gifte om sig med.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Prästens autografblock = Kyrkoboken

Sankt_Ibb_ AI13_Bild_3
Sankt Ibb AI:13 (1891-1901) Bild 3 (AID: v111516.b3, NAD: SE/LLA/13327) Länk.

Nils Jönsson Ihrén föddes i Nymö mellan Kristianstad och Sölvesborg 1837. Han var son till hemmansägaren Jöns Persson och Hanna Nilsdotter. Föräldrarna såg att Nils inte ville gå i deras fotspår och han började att studera, först i Kristianstad och sedan i Lund. 1864 tog han examen och 1865 prästvigdes han. Länge verkade han som hjälppräst i Vinslöv, men när man utlyste tjänsten som kyrkoherde på Ven eller Sankt Ibb som församlingen heter sökte Nils och fick tjänsten. Han tillträdde 29/5 1891, 53 år gammal. Trots att han var lite till åren kommen verkade han som kyrkoherde där många år och han dog 1925.

När han bara varit präst på Ven i några månader fick han och ön fint besök. Under strålande vackert väder anlände först den ståtliga skrufångaren Drott vid 1/2 9 tiden på morgonen och lade sig för ankar utanför Bäckviken, hvarefter H.M. Kung Oscar jemte sin jagtklubb landsteg under jublande hurrarop från öns befolkning, som i denna vackra morgon samlats på stranden. Efter ungefär en halftimmes förlopp gled den vackra hjulångaren Dannebrog med de furstliga gästerna från Danmark förbi.

Så här börjar Nils Ihrén sin redogörelse i Sankt Ibbs husförhörslängd. Han fortsätter: Sedan frukost intagits af jagtsällskapet vid 12 tiden i Kungsgårdens trädgård, inskrefs de furstliga gästerna på uppmaning af Kung Oscar till minne af deras besök härstädes sina namn på föregående sida i denna husförhörsbok, som jag framlaggt på ett litet bord i närheten af frukostbordet.

Ryske Tsaren Alexander III, Danske kungen Christian IX, Grekiske Kungen Georg, Ryske storfursten, tronföljanden Nikolaus, Kronprinsen av Danmark Fredrik, Prins Georg av Wales, Prinsarna Georg och Nikolaus av Grekland, Prins Christian av Danmark, Prins Wilhelm av Glücksburg och Prins Hans av Glücksburg skriver sina namn i husförhörslängden tillsammans med den svenska kungen Oscar II.

Säkert ett minne för Nils resten av hans liv.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Ulrika Eleonora församling i London

Ulrika Eleonora församling (London) FI 1 Bild 170 sid 25Ulrika Eleonora församling (London) FI:1 (1798-1895) Bild 170 / sid 25 (AID: v787772.b170.s25, NAD: AD/LONDON/0001) Länk.

Ulrika Eleonora församling i London är en av de utlandsförsamlingar som finns inom Svenska kyrkan. Nu har ArkivDigital fotograferat av de kyrkoböcker som finns för församlingen.

Församlingen bildades 1710 och är en av de tidigaste svenska utlandsförsamlingarna. Husförhörslängderna börjar 1834, födelse- och dopboken 1724, vigselboken 1730 och dödboken 1724. Dessutom finns det en del andra handlingar i kyrkoarkivet.

I dödboken 1810 (bilden ovan) kan vi läsa om Jonas Dryander.

”Jonas Dryander, Professor i Botaniken och v. President i Linnæiska Societeten i London, samt förste Amanuens vid Vetenskaps Academiens och Sir Joseph Banks Biblioteqve, dog d.19de October och blef begrafven i St. Annas kyrka, qvarteret Soho d.27 ejusdem i sitt 63:dje ålders år. I honom förlorade Litterati Svenske resande en dråpelig vän, och af dessa Lands Lärde saknas han ganska mycket”.

Extern länk till Wikipedia om Jonas Dryander.

Söktips: Skriv ”Ulrika Eleonora” i sökfältet i ArkivDigital.

Har ni någon som flyttat till London eller kanske en sjöman i släkten? Kika och se om du hittar något spännande. Om vi får tillgång till andra utlandsförsamlingar så fotograferar vi även dessa.

Niklas Hertzman, ArkivDigital

Döda av svält i Ransäter

Ransäter 1 AID v8109.b93.s177Ransäter F:1 (1796-1860) Bild 93 / sid 177 (AID: v8109.b93.s177, NAD: SE/VA/13426) Länk.

Dagens blogginlägg kommer från ArkivDigital-användaren Tony Pellikka. Han hörde av sig till oss med ett tips om denna mycket tänkvärda notis i Ransäters dödbok från 1813 (bilden ovan).

”OBS att tvenne personer fått dö av svält i detta tidevarv mitt i ett folkbebott hemman m.m. är till outplånlig skam för hemmanet, för församlingen, för dess präst, dess fattigvård och hela orten!!!”

Ett kraftfullt ställningstagande som vi låter tala för sig självt.

Tack Tony för tipset!

Bloggredaktionen, ArkivDigital