Nya, kraftfulla hjälpmedel i ArkivDigital

ArkivDigital lanserar nu ytterligare två kraftfulla register:
Befolkningen i Sverige 1880-1920 och Sveriges befolkning 1960.

Vill du använda dem tecknar du ett Allt-i-ett abonnemang, som ger dig tillgång till allt material som finns i ArkivDigital inklusive de nya registren. För att få tillgång till registren behöver du också installera vår nya programvara, ArkivDigital 2.0 beta. Programmet laddas ned från vår hemsida: http://www.arkivdigital.se/online/beta2

Befolkningen i Sverige 1880-1920

Befolkningen i Sverige 1880-1920 är ett digitalt personregister till Sveriges samtliga husförhörslängder och församlingsböcker för tiden omkring 1880 till 1920. Med andra ord: Ett fantastiskt hjälpmedel för att lösa gåtorna i släktträdet!

Vart tog egentligen den försvunne brodern vägen? Han som finns i en husförhörslängd på 1860-talet, men sedan är spårlöst borta. Säkert flyttade han någonstans. Men vart?

Befolkningen i Sverige 1880-1920 är det självklara stället att börja söka. Skriv in uppgifterna du har (ofta räcker det med namn och födelsetid) och få upp en lista på sökträffar. Välj en träff som ser intressant ut och du får fler uppgifter.

Fortfarande intressant? Klicka på länken och sidan i kyrkboken där han finns med visas! Svårlösta släktforskningsproblem kan bli lösta på några minuter!

Registret är skapat i samarbete med MyHeritage.

1880-1920 bloggSökning i Befolkningen i Sverige 1880-1920.

Sveriges befolkning 1960

Kanske har du redan haft användning av Sveriges befolkning 1950, som finns i ArkivDigital sedan en tid tillbaka, (om du använder nya programvaran). Nu kommer också Sveriges befolkning 1960, ett likadant register men som redovisar befolkningen ett decennium senare.

Det bygger på 1961 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1960 och omfattar alla som bodde i Sverige. Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par.

Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

1960 bloggSökning i Sveriges befolkning 1960.

ArkivDigital

Dopvittnen kan ge ledtrådar

I mitt förra inlägg tog jag upp fallet med Anna Sofia, ett utomäktenskapligt barn utan angivna föräldrar. Födelsenotisen väckte många frågor, framför allt: vem var modern? Se tidigare inlägg.

Tittar man i gamla kyrkböcker står alltid dopvittnen tydligt angivna. Ibland är det t.o.m. så att de står noggrannare noterade än föräldrarna. I exempelvis Dunkers första födelsebok (C:1) nämns inte föräldrarna alls, bara barnets namn och patronymikon, medan dopvittnena är ordentligt uppräknade med namn och bostadsort.

Dunker C 1 Bild 6 - Sida 1

Dunker (D) C:1 (1666-1705) bild 6 / sid 1 (AID: v54734.b6.s1, NAD: SE/ULA/10184)

Ett annat exempel är Karlskogas första födelsebok, där födelsenotiserna förutom dopvittnena bara innehåller moderns namn och bostadsort och barnets patronymikon.

Anledningen till detta var att dopvittnena hade en viktig funktion. Det var inte ovanligt att barnet blev föräldralöst i unga år och då var det dopvittnenas uppgift att ta hand om barnet. Eller som Nordisk familjebok från 1907 uttrycker det: dopvittnena skulle ”å barnets vägnar aflägga trosbekännelse och ikläda sig förbindelse att i nödfall draga försorg om dess kristliga uppfostran”. Mer att läsa om dopvittnen finns i Populär Historia http://www.popularhistoria.se/artiklar/andliga-foraldrar/.

Dopvittnen valdes ofta bland släktingar, men det kunde också vara andra personer som föräldrarna hade sociala band till, exempelvis personer inom samma hantverksskrå som fadern. Låt oss alltså titta på vittnena vid Anna Sofias dop och se om de kan ge någon ledtråd till hennes mor.

I dopnotisen finns dessa dopvittnen: Gesällen Anders Lund i nr 212 och gesäll Wilhelm Fredric Björklunds fråndömda hustru Johanna Björklund, född Mörk i staden; smedslärlingen Johan Gustaf Lund i nr 176 och pigan Emilia Josefina Lindberg vid Torpunga, Torpa sn.

Anders Lund finner man i följande husförhörslängd.

Eskilstuna Kloster och Fors AIc 19

Eskilstuna Kloster och Fors (D) AIc:19 (1855-1859) bild 207 / sid 199 (AID: v54813.b207.s199, NAD: SE/ULA/10226)

På samma sida finns gesällen Jonas Gustaf Lund. En kontroll med födelseböckerna där de uppges vara födda visar att de inte är släkt utan söner till två olika soldater Lund. Anders Lund är emellertid gift med Catharina Mörk, som är syster till Johanna Björklund, född Mörk.

Pigan Emilia Josefina Lindberg återfinns i Torpas husförhörslängd, på samma ställe där barnet Anna Sofia uppges vara fött.

Torpa AI 11

Torpa AI:11 (1853-1856) bild 180 / sid 169 (AID: v74439.b180.s169, NAD:SE/ULA/11559)

Där hittar man hennes födelsedata. Av Eskilstunas födelsebok framgår att hon är utomäktenskaplig dotter till Johanna Mörk.

Eskilstuna Kloster och Fors C 7

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:7 (1824-1834) bild 207 / sid 403 (AID:v54895.b207.s403, NAD: SE/ULA/10226)

Dopvittnena hör alltså huvudsakligen till släkten Mörk: det är Johanna, som tar hand om barnet tills det adopteras bort, Johannas svåger Anders Lund och hennes oäkta dotter Emilia Josefina. Kan det vara så att Anna Sofia är dotter till Emilia Josefina? Jag lutar åt det. Visserligen brukade inte mödrarna vara med vid ett barns dop eftersom de inte var kyrktagna, men i detta fall ville man säkert dölja vem modern var. Att inte Johanna fick vårdnaden om sin förmodade dotterdotter kan bero på att hon inte ansågs lämplig. Jag återkommer om detta.

Efter att Anna Sofia tagits om hand av fosterföräldrar tycks ingen av de inblandade ha haft kontakt med henne. Emilia Josefina flyttade till Stockholm och gifte sig med en snickare i Ed. Ed (AB) AI:23 (1866-1869) bild 980 / sid 92 (AID: v94381.b980.s92, NAD: SE/SSA/1497) Länk

Anna Sofia dog 1905 i Stockholm Katarina. Hon dog ogift på ålderdomshemmet i Uppsala 22/4 1942 och kallades då Anna Sofia Bark.

Örjan Hedenberg, för ArkivDigital

Sveriges befolkning 1950 i ArkivDigital 2.0 Beta

sökning 1950

I sökfältet i Sveriges befolkning 1950 skriver du in namnet på personen du söker och om så behövs också födelsetid eller någon relevant ort, exempelvis födelseförsamling. Sökresultatet visas sedan till höger. Klicka på rätt namn och alla uppgifter visas.


En verkligt spännande nyhet i ArkivDigital 2.0 är att du får tillgång till ett register över hela Sveriges befolkning 1950. Sök efter släktingar och hitta var de bodde och vilket yrke de hade! På köpet får du en rad ytterligare upplysningar.

Sveriges befolkning 1950 är namnet på ett kraftfullt hjälpmedel för alla som söker sina släktingar på 1900-talet. Det är ett register som bygger på 1951 års mantalslängd, upprättad i slutet av 1950, och som omfattar alla som då bodde i Sverige.

Registret innehåller uppgifter om fullständigt namn och bostadsadress med fastighetsbeteckning samt födelsetid och -ort, yrke och civilstånd. Personerna är också grupperade i hushåll, dock utan att det uttryckligen framgår hur de var släkt med varandra. Men om en man och en kvinna på samma adress har samma vigseldatum, förstår man att det rör sig om ett gift par. Vidare redovisas tidigare mantalsskrivningsorter och kvinnors namn som ogifta. En länk finns vanligtvis också till födelseboken i den församling där personens födelsenotis återfinns.

Sveriges befolkning 1950 är tillgängligt för alla som laddar ner betaversionen av Arkivdigital 2.0. Inom en nära framtid kommer ArkivDigital också att göra tillgängligt ett motsvarande register för 1960 samt ett personregister till Sveriges alla husförhörslängder för åren 1880 till 1920.

Läs mer om ArkivDigital 2.0 Beta.

ArkivDigital 

Pionjärerna som byggde Göta kanal

Göta kanalbolag AID v89674.b67.s60Göta kanalbolag EII:8 (1813-1813) Bild 67 / sid 60 (AID: v89674.b67.s60, NAD: SE/VALA/02660) Länk.

Förra året berättade vi i ett blogginlägg om Göta kanalbolags arkiv (länk till blogginlägget 16 maj 2014). I blogginlägget visas en namnrulla över ryssar vid pionjärkompaniet som anmält sig att få återvända till fäderneslandet. De ryska pionjärerna som var med och byggde kanalen har dock satt sina spår på fler ställen i källorna. Vi tänkte här fördjupa oss lite i detta.

Under de 22 år som Göta kanal byggdes deltog omkring 60 000 man i arbetet. Det absoluta flertalet av dessa var svenska soldater från 16 olika indelta regementen samt båtsmän från två båtsmanskompanier. Ryssarna som deltog i bygget var desertörer från 1809 års krig. De var organiserade i det så kallade pionjärkompaniet.

I Göta kanalbolag EII:8, sid 58-65, återfinns en besiktningsmönsterrulla över pionjärkompaniet. Rullan är upprättad vid mönstring vid Forsviks bruk den 29 maj 1813. Uppgifterna i rullan är ganska knapphändiga, men vi får åtminstone reda på pionjärernas namn, ålder och längd. Utöver detta kan även uppgifter om kommendering och sjukdom återfinnas. Ovan visas ett uppslag ur rullan.

Även i kyrkböckerna har pionjärerna gjort avtryck. På bilden nedan visas en födelsenotis från år 1814, hämtad ur Bällefors C:5. I denna bok kan ett flertal barn med ryska fäder återfinnas.

0203 Födelsenotis Bällefors C 5 AID v28848.b32

Bällefors C:5 (1807-1852) Bild 32 (AID: v28848.b32, NAD: SE/GLA/13073) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Alexander Roslins förfalskade födelsenotis

Malmö Sankt Petri CI 1 Bild 2060  sid 409Malmö Sankt Petri CI:1 (1698-1729) Bild 2060 / sid 409 (AID: v104047a.b2060.s409, NAD: SE/MSA/00619) Länk.

Kan man lita på de uppgifter som står i kyrkoböckerna? Ja, vi får väl hoppas att vi kan göra det, men det finns faktiskt förfalskningar. Frågan är hur många som ännu inte är upptäckta?

Alexander_Roslin_-_Self-portrait2

I Malmö Sankt Petri födelsebok CI:1 sidan 409 (bilden ovan) finns en födelsenotis inskriven. Det är födelsenotisen för den kände konstnären Alexander Roslin (porträttbilden).

Bildkälla: Wikipedia

Alexander föddes i Malmö den 15 juli 1718 (eller gjorde han inte det?) och dog den 5 juli 1793 i Paris. Han var en av sin tids bästa porträttmålare och var från 1750-talet mest verksam i Paris.

Renskrift av födelsenotisen: [1718 Julius] d.30 hemmadöptes Doctor Hans Roselins barn wed N: Alexander föd d:15 ejusdem, modres N: Catharina Werdtmüller. Faddrar: Manfolk: Borgmästar Jacob Montell, Andreas Bratt, fältskäraren Herbst. Qwinfolk: Apothekerskan Lars Kocks hustru, Jungfru Möllenhauer. Emb: förrättade Probsten H:r Magister Johannes Hofverberg.

Alexander var son till amiralitetsmedikus Hans Roslin och Katarina Wertmüller. Han gick i lära och blev senare verksam på olika håll både i Sverige och utomlands. 1752 kom han till Paris där han bosatte sig.

Åter till Malmös kyrkobok. Einar Bager skriver i en artikel i sin bok: ”Strövtåg i tid och rum, Malmöhistoriska skisser, 1977” om Alexander Roslin och den förfalskade födelsenotisen. När rådhusrätten samlats på morgonen den 18 juli 1719 för att handlägga dagens ärenden, reste sig borgmästaren Jacob Montell från sitt domarsäte och meddelade, att han måste avlägsna sig. Han hade nämligen av ”stadsdoktorn” Hans Roslin ombetts att samma dag vara vittne till dess barns dop.

Rådhusrätten i Malmö 1 A1AA 72 Bild 3470 sid 223
Rådhusrätten i Malmö 1 A1AA:72 (1718-1719) Bild 3470 / sid 223 (AID: v418060.b3470.s223, NAD: SE/MSA/00811) Länk.

Renskrift: [Anno 1719 den 18 Juli] Borgmästar Monthell tog ifrån Rätten afträde, emedan han i dag, af herr StadszDoctoren Roslin är ombuden att wara wittne till dess barns dop.

Men man hittar ingen anteckning om något barn till Hans Roslin som är fött 1719 vare sig i Carolis eller Sankt Petris kyrkoböcker. Om vi tittar närmare på födelsenotisen ovan ser vi att den ser lite konstig ut. Till en början har det stått att barnet döptes den 20 (men är ändrat till 30). Barnets namn Alexander är inskrivet i efterhand och det har stått ett annat namn innan som inte är helt bortsuddat. Pappans förnamn, moderns namn och alla dopvittnenas namn är inskrivna med en annan handstil. Även texten ”embetet förrättade” är skriven med en annan hand.

Detta mystiska förfarande har fått sin logiska förklaring tack vare ett dokument som publicerats i G.W. Lundbergs monografi ”Roslin” och förklaringen är följande:
1757 bodde Alexander Roslin i Paris och han gick i giftastankar. Han skrev ett brev hem till Malmö och begärde en kopia av sin dopattest för att kunna bevisa vem han var. Sedan kan man kanske fantisera om vad som hände;

Den dåvarande prästen i Sankt Petri hette Casten Aulin och var i 70 års-åldern. När han bläddrade i den gamla födelseboken hittade han till sin förskräckelse inte födelsenotisen. Nu var goda råd dyra. Men Casten Aulin kom på hur han skulle göra. Han hittade en födelsenotis för ett av doktor Roslins barn 1718 där det fanns lite tomrum. Han raderade ut barnets namn och skrev in Alexanders. Han skrev in tre manfolks- och tre qwinfolksfaddrar och gjorde ytterligare några tillägg. Om man jämför handstilar så ser man klart och tydligt att det är Casten Aulin som skrivit i födelsenotisen från 1718.

Denna spännande händelse står det lite mer om i Einar Bagers bok. Man kan ju fundera på hur många andra uppgifter i de gamla kyrkoböckerna och andra historiska handlingar som är förfalskade…

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Alexander_Roslin
Einar Bager: Strövtåg i tid och rum, Malmöhistoriska skisser, 1977.

Niklas Hertzman, ArkivDigital