Avancerad sökning

I Sveriges befolkning 1950 och 1960 samt i Befolkningen i Sverige 1880-1920 har man sedan tidigare kunna göra en så kallad fulltextsökning. Detta innebär att man skriver in de uppgifter man vet, t.ex. ett namn, ett datum och en plats och man söker igenom hela posten, oberoende i vilket fält de olika uppgifterna står. Platsen ger då träff både på födelseort och var man bor.

BILD1Nu finns det möjlighet att göra mer avancerade sökningar i ArkivDigitals olika register. Denna nya sökfunktion fungerar tillsammans med registren Sveriges befolkning 1950 och 1960 samt Befolkningen i Sverige 1880-1920 och precis som tidigare kommer man till den genom att klicka på Ny registersökning.

BILD2För att öppna upp de nya sökmöjligheterna trycker man på + ute i högerkanten för varje val. Det är bara när någon eller några av de 4 avancerade sökfunktionerna är öppna som man använder dessa. Vill man söka som tidigare har man de stängda och söker precis som tidigare i sökrutan för Registersök.

Avancerad sök – Namn

BILD3Här kan söka efter Förnamn, Efternamn och Kön eller så klart i kombination.

Avancerad sök – Födelseuppgifter

BILD4Här skriver man in om man vill söka på Födelsedatum eller mellan två år. Observera hur man skall skriva in datumet. Man söker även här efter Födelseförsamling, Födelselän och Födelseland (om det inte är Sverige).

Avancerad sök – Mantalsskriven (kallas Bostad i Sveriges befolkning 1880-1920)

BILD5Här söker man på uppgifter om var personen bodde vid de aktuella tidpunkterna. I exempelbilden söker man efter personer som är mantalsskrivna i slutet av 1950 på en gata som börjar med Kristina i Ljungby församling.

Avancerad sök – Hushåll

Denna sökmöjlighet är nog den mest spännande och användbar. Här kan man kombinera ihop personer i en familj för att få träff om man inte känner till så mycket om familjen. Man kan lägga till flera olika personer genom att trycka på knappen Lägg till person. I nedanstående exempel söker man i Befolkningen i Sverige 1880-1920 efter en Bengt Nilsson som är född 1821 (inskrivet i sökfältet där uppe). Sedan har vi klickat på Hushåll och lagt till att det i samma hushåll skall finnas en Emilia. Det ger tre träffar och som man ser så är det samma familj.

BILD6Klicka vidare och titta på församlingsboken för att bekräfta uppgifterna som sökingången i registret gav.

BILD7Att tänka på

När du använder dessa nya avancerade sökmöjligheter så är det precis som vid alla andra sökningar. Det man skriver in måste finnas för att det skall bli träff. Börja därför skriva in lite färre uppgifter för att sedan fylla på med flera om du vill minska antalet träffar.

Den avancerade sökfunktionen finns endast tillgänglig i ArkivDigitals webbversion. Om du inte testat webbversionen ännu, startar du programmet från följande sida: https://app.arkivdigital.se

Webbversionen körs helt i din webbläsare och programmet fungerar bäst med webbläsaren Google Chrome. Har du inte tillgång till Chrome kan du installera den från följande sida: https://www.google.se/chrome/browser/desktop/

Vi återkommer längre fram med fler tips på hur man kan använda dessa avancerade sökmöjligheter.

ArkivDigital

Soldatforskning i generalmönsterrullor – exemplet Jan Fräs

GMR DahlregementetGeneralmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 20 (AID: v372940a.b20, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Under en 200 år lång period, från 1680-talet till 1880-talet, utgör generalmönsterrullorna grundmaterialet för forskning kring soldater och officerare. I ett tidigare blogginlägg (läs inlägget här) har vi gett lite allmän information om generalmönsterrullorna. Vi tänkte nu ge ett konkret exempel på hur man med rullornas hjälp kan följa en soldat genom dess militära karriär.

Generalmönstringarna hölls vanligen med tre till fem års mellanrum. Rullorna är alltid uppställda regements- och kompanivis. Inom varje kompani hade varje rote (= de gårdar som gemensamt skulle underhålla en soldat) ett eget nummer. Utifrån kyrkobokföringen känner man ofta bara till i vilken by och socken en viss soldat levde. För att få fram uppgifterna om regemente, kompani och nummer kan ofta Statistiskt Sammandrag af svenska Indelningsverket (”Grill”) vara till hjälp. Om detta bokverk har vi tidigare berättat här på bloggen (läs inlägget här).

v372940a.b3750

Generalmönsterrullor – Dalregementet 123 (1841-1845) Bild 3750 (AID: v372940a.b3750, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan är hämtad ur Dalregementets generalmönsterrulla för år 1845. Vi ska följa Jan Fräs, soldat vid rote nr 41 vid Gustafs kompani. Av bilden framgår att han blivit antagen den 21 december 1841 och att hans patronymikon (fadersnamn) var Andersson. Han antecknas vara 27 år gammal och ha tjänstgjort i 3 ½ år. Längden anges till fem fot och sju tum, vilket motsvarar ungefär 166 centimeter. Vi får också veta att han var gift samt att han var närvarande (närvara heter praesens på latin, därav förkortningen pr.) samt godkänd (approberad) vid mönstringen.

v372941a.b1580

Generalmönsterrullor – Dalregementet 124 (1849-1852) Bild 1580 (AID: v372941a.b1580, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Bilden ovan visar 1849 års generalmönsterrulla. Denna är också ett bra exempel på att uppgifterna i rullorna med tiden blev allt mer detaljerade. I 1845 års rulla uppgavs endast soldatnamnet Fräs i kolumnen för rotens namn, men nu får vi också veta var den var belägen: Fagerbackens by i Stora Tuna socken i Falu län. Det har nu dessutom tillkommit uppgifter om födelsedatum och födelseförsamling.

I 1852 års generalmönsterrulla framkommer ingen ny information, liksom vid tidigare mönstringar hade Jan varit närvarande. I generalmönsterrullan från år 1856 får vi veta att Jan inte närvarat vid mönstringen eftersom han varit ”sjuk på sjukhuset”.

Inte heller vid 1859 års mönstring närvarade Jan. Han antecknas även denna gång vara sjuk, nu var han dock hemma på roten. I generalmönsterrullan sitter ett läkarbetyg bifogat.

v372943b.b1610

Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 1610 (AID: v372943b.b1610, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Att Soldaten No 41 Fräs vid Gustafs compagnie af Kong. Dal-Regementet, hvilken genomgått en lunginflammation, ännu icke är så tillfrisknad att jag anser honom kunna inställa sig vid samlingen för Jernvägs Commenderingen, intygas. Barkgärdet den 9 Maij 1859.

I 1863 års generalmönsterrulla ser vi så slutet på Jans karriär som soldat. De sista anteckningarna om honom lyder: ”Begär och får afsked för intygad sjuklighet. Tjent väl.”

v372943b.b5930
Generalmönsterrullor – Dalregementet 126 (1859-1863) Bild 5930 (AID: v372943b.b5930, NAD: SE/KrA/0023) Länk.

Markus Lindström, ArkivDigital

Barn födda på BB – hur hittar man dem i födelseböckerna?

Om ett barn idag föds på till exempel lasarettet i Sundsvall men föräldrarna är bosatta i Timrå ser vi det nog som självklart att Timrå ska anses vara barnets födelseförsamling. Så har det dock inte alltid varit, och detta kan ibland ställa till det för släktforskaren.

Under 1900-talets början blev det allt vanligare att barn förlöstes på barnbördshus eller andra förlossningsanstalter. 1895-1946 gällde i kyrkobokföringen en förordning som stadgade att nedkomstförsamlingen skulle anges som födelseförsamling, alltså tvärt emot dagens system.

Det har i regel förts särskilda födelseböcker för förlossningsanstalterna. På bilden nedan visas ett utdrag ur Umeå lasaretts kyrkoarkiv C:1 sid 2. Den 10 december 1907 föddes Vivan, dotter till Per August Löfgren och Agnes Augusta Hjelm från Holmsund.

0136 Barn födda på BB 1

De barn som föddes vid förlossningsanstalter finns även införda i födelseboken för moderns hemförsamling. Vivan kan därför även återfinnas på sid 9 i Holmsund C:4.

0136 Barn födda på BB 2

Med anledning av regeln om att nedkomstförsamlingen ska räknas som födelseförsamling, har Vivan i Holmsund AI:5 (1899-1918) sid 132 fått ”Umeå stad” (d v s Umeå stadsförsamling) antecknat som födelseförsamling.

0136 Barn födda på BB 3

Det fanns ett undantag från regeln att nedkomstförsamlingen skulle räknas som barnets födelseförsamling. I städer som bestod av flera församlingar ansågs församlingen som modern var kyrkobokförd i vara lika med barnets födelseförsamling. Även i dessa fall återfinns dock barnet i både den aktuella förlossningsanstaltens samt i moderns hemförsamlings födelseböcker.

Förlossningsanstalternas födelseböcker förvaras i regel på landsarkiven, och vi har då fotograferat dem för samma tidsperioder som vi fotograferat ”de vanliga” födelseböckerna från det aktuella länet. Ett fåtal förlossningsanstalters födelseböcker, som inte förvaras på något landsarkiv, saknas dock i ArkivDigital online.

Ibland finns förlossningsanstalternas födelseböcker i en egen arkivbildare, till exempel Umeå lasaretts kyrkoarkiv eller Lasarettspredikantens i Växjö arkiv. Det förekommer också att födelseböckerna ingår i kyrkoarkivet för den församling som den aktuella förlossningsanstalten var belägen i. Ett exempel på detta är Haparanda, där födelseböckerna för lasarettets BB finns förtecknade i kyrkoarkivets serie CII.

Markus Lindström, ArkivDigital

Infogade bilder är hämtade från dessa bilder i ArkivDigital Online:
Översta bilden: AID v139921.b50.s2 Länk
Mittersta bilden: AID v214446.b170.s9 Länk
Nedersta bilden: AID v139255.b143.s133 Länk